I Sverige är arbetslinjen stark. Och tack vare idogt jobbande åtnjuter medelsvensken en bra standard. Härligt… eller? Allt fler ifrågasätter nu den ekvationen. Varför jobbar vi så mycket? Är det verkligen nödvändigt?
Tidigare i år utkom två böcker med snarlika titlar: Ut ur ekorrhjulet av Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg och Jag lämnar ekorrhjulet av Åsa Axelsson.
Åsa beskriver hur hon under ett års tjänstledighet från sitt lärarjobb lyckades få ner sin familjs utgifter med mer än hon får ut i nettolön. Sex personer visade sig kunna leva på bara en lön, och ekonomin gick plus när hon inte lönearbetade.
– Det finns ett stort intresse för de här frågorna. Folk får en kick av att höra att det finns alternativ till karusellen av arbete och konsumtion, säger hon.
Oskar och Maribel sa upp sig från sina anställningar innan de fyllt 40 men lever trots det ett vanligt familjeliv med tre barn, villa, bil och en och annan utlandssemester. Det enda ovanliga med dem är all tid de har.
– Även vi har jobbat mycket och gjort av med det mesta vi tjänade. Men vi fick ett uppvaknande när vi flyttade först till USA och sedan till Mexiko, berättar de.
– I USA tjänade folk bra men var otroligt ekonomiskt stressade. I Mexiko var vi båda föräldralediga, levde enkelt och upptäckte hur lite vi egentligen behövde. Hemma igen diskuterade vi hur vi ville ha det. Fortsätta som vanligt? Jobba deltid? Starta eget? Vi bestämde oss för att dra ner på utgifterna, satsa på att bli ekonomiskt fria och kunna sluta jobba helt.
I USA kallas den här trenden FIRE, en förkortning av financial independence och retire early (ekonomiskt oberoende, pensionera sig tidigt). Den sprids via nätet där människor utbyter spartips, investeringsråd och tankar om en tillvaro utan 8–5-livets begränsningar.
Men hur betalar man räkningarna om det inte kommer in lön varje månad?
Grundstrategin är att spara intensivt i ett antal år. Vi pratar inte ett par tusenlappar i månaden, hellre hälften eller mer av nettoinkomsten. Det handlar om att ifrågasätta varenda utgift. Behöver vi det här? Är den här prylen/bilen/resan värd sitt pris i x dagar/veckor/månader av fortsatt heltidsarbete?
Investera sparpengar
Sparpengarna investeras, oftast på börsen. De som tycker aktier verkar svårt väljer ofta att sätta pengarna i billiga indexfonder som automatiskt följer börsen. Andra satsar i fastigheter för uthyrning och värdestegring.
På det här sättet kan det gå förvånansvärt fort att få ihop ett kapital att leva på resten av livet. (Se rutan Fyraprocentsregeln.) För Oskar och Maribel – han ekonom och hon it-konsult – tog det sex år. De har designat en livsstil de trivs med och som kostar 20 000 kr i månaden för hela familjen. Eller som de skriver i boken, “ett bättre liv för halva priset”.
Att sluta jobba långt före 65 är bara den mest radikala yttringen av ett större attitydskifte. Ett skifte mellan tid och pengar. Att mer pengar inte nödvändigtvis gör oss lyckligare har vi alltid vetat – i teorin. Men fler verkar nu vilja omprioritera även i praktiken. När vi har tillräckligt med pengar för basbehoven är det ofta mer tid som gör oss lyckligare.
Foto: Alexandra Ellis
Började med downshifting
Det började med begreppet downshifting, att leva enklare för att kunna gå ner i arbetstid. Men såväl downshifting som de besläktade uttrycken frivillig enkelhet och minimalism kan också syfta på att skala ner genom att göra sig av med prylar utan att ändra sina arbetsförhållanden.
På 2000-talet började det också dyka upp rapporter i bok- eller bloggform från personer som bedrev livsstilsexperiment kring konsumtionskulturen. Det var köpstopp och konsumtionsfria år, klara sig på 100 ägodelar eller bo på minimal yta.
Samtidigt ökar vurmen för småskalig odling och självhushållning, och tv-program som Mandelmanns gård och Hundra procent bonde drar storpublik.
Längtan efter ny livsstil
Så det märks en längtan efter att dra ner på pengarullningen. Men hur många är det som verkligen byter livsstil och går ner i arbetstid?
– Förmodligen inte så många än. Vi har en stark heltidsnorm i Sverige, både för kvinnor och män. Men intresset och diskussionen i samhället ökar kring downshifting vilket tyder på en attitydförändring, säger Charlotta Hedberg, docent vid Umeå universitet. I höst påbörjar hon ett forskningsprojekt kring fenomenet.
Att man vill förenkla livet kan ha olika orsaker, ofta i kombination. Klimatet är en, hälsan en annan. Att tiotusentals svenskar har varit sjukskrivna för utmattning är en öronbedövande varningssignal om att vi jobbar för mycket. För många handlar det om att uppvärdera familj och relationer på jobbets bekostnad, eller skapa utrymme för kreativa eller ideella projekt.
Kanske börjar vi också bli bättre på att räkna. Fler inser att det är dyrt att jobba – dels i direkta kostnader för busskort, barnomsorg, luncher med mera, dels indirekt i form av tjänster, halvfabrikat och annat vi köper för att vi är så tidspressade. Men också i shopping, resor, spabehandlingar och annat vi konsumerar för att trösta och belöna oss och lindra stressen.
– Jag tyckte att när jag nu slet så mycket var jag väl värd ett renoverat kök, säger Åsa Axelsson apropå hur hon resonerade innan hon tog sitt jobbfria år och påbörjade sin privatekonomiska resa.
Fyraprocentsregeln
För att bli ekonomiskt oberoende behöver du ett kapital som motsvarar 25 gånger dina årliga utgifter. Om du spenderar 20 000 kr/månad behöver du sex miljoner. Amerikansk forskning om avkastning på aktier över långa perioder visar nämligen att man kan förbruka fyra procent av sin förmögenhet årligen utan att tära på kapitalet. (Fyra procent av sex miljoner är 240 000.) Kapitalet ökar i värde med minst lika mycket. Börskurserna kommer visserligen att falla somliga år och då minskar ditt kapital. Men på lång sikt stiger de och med avdrag för inflationen hamnar du på en genomsnittlig årlig tillväxt på dryga fyra procent, enligt den så kallade Trinity-studien.
Så gjorde Åsa
- Använde miniräknaren. Hennes fyrabarnsfamilj konsumerade 25 liter mjölk i veckan. Genom att kolla hur mycket ett barn egentligen behöver (0,5 liter/dag) och ransonera intaget sparade hon 6 500 kr/år. “Sex tusenlappar! Det är nästan två veckors slit som lärare”, skriver hon i sin bok. Sedan började hon räkna på allt: från hur mycket tid de tillbringade i duschen till vad julen gick löst på egentligen.
- Hyrde ut sitt arbetsrum till en student.
- Odlade egna grönsaker och bär.
- Slutade renovera så ofta.
Så gjorde Oskar och Maribel
Oskar och Maribel inriktade sig på The Big Three, de utgiftsposter som brukar sluka det mesta av lönen.
- Boendet. De valde en billigare ort (Leksand) istället för dyr storstad och undvek onödigt stor boyta.
- Maten. Lagas från grunden, efter säsong och planeras efter veckans extrapriser. Hämtlatte och dyrt buteljvatten går bort.
- Transporterna. De äger en bil med några år på nacken, som körs sparsamt eftersom familjen “lever lokalt”, går eller cyklar.
Bloggtips
Enkel boning (Oskars och Maribels blogg)
Fru Efficient Badass
Bli ekonomiskt oberoende
Mr Money Moustache (på engelska)
