Cli-Fi: Hantera klimathotet med en bra story

[b]KULTURKLIMAT[/b] Det förändrade klimatet skildras allt oftare i film och litteratur – inom den nya genren cli-fi, klimatfiktion. Det kan faktiskt göra klimatförändringarna mer begripliga för oss.

Klimatförändringarna är svåra att föreställa sig. Hur kommer världen att se ut när jorden blir allt varmare? Hur är det att leva i ett kustsamhälle när havsnivåerna stiger? Hur kommer klimatförändringarna att påverka flyktingströmmar och internationella konflikter? Leder klimatförändringarna till våld och krig?

– Klimatfiktion hjälper oss att förstå. Jämfört med grafer med temperaturavvikelser och sammanställningar om tipping points så är en bok eller en film mycket lättare att ta till sig, säger Alexandra Nikoleris, doktor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.  

Hennes forskning handlar om hur man kan begripliggöra klimatförändringar. Allt började med en frustration över att klimatforskningen inte når ut med sitt budskap. 

Alexandra Nikoleris startade därför en klimatbokcirkel med forskare från olika discipliner. Gruppen läste enbart klimatfiktion. 

– Vi ville med litteraturens hjälp försöka förstå olika klimatscenarier. Forskare är bra på att prata om generella trender, men i litteraturen kan man få förståelse för hur förändringarna kan upplevas av den enskilda människan. Vetenskapen och litteraturen kompletterar varandra, tillsammans ger de oss en bättre bild. 

Långsamma förändringar

En anledning till att klimatförändringarna kan vara svåra att ta till sig är att de sker så långsamt, menar Alexandra Nikoleris.

– Vi vänjer oss successivt vid förändringarna. Vi har faktiskt levt med klimatförändringar i ett sekel nu och har redan höjt temperaturen en grad. Men nu har vi kommit till en punkt då förändringarna sker i allt snabbare takt. Framöver står vi inför väldigt stora förändringar.

Cli-fi är en förkortning av climate fiction, ett slags motsvarighet till sci-fi – science fiction. Det svenska ordet för cli-fi är klimatfiktion. Och det är fiktionen som är i fokus. Om vetenskapen riktar in sig på trender och siffror så beskriver skönlitteraturen känslor och stämningar. Dessutom sätter cli-fi människan i centrum. 

– Grafer och tabeller kan vara svåra att ta till sig. Havsnivåhöjning och glaciärer som smälter, det är sådant som jag pratar med mina studenter om. Och de är ändå ingenjörer. Som motvikt till det teoretiska fyller klimatfiktion en viktig funktion, säger Alexandra Nikoleris.

Hon erkänner dock att forskaren i henne kände en viss skepsis till klimatfiktion – i alla fall till en början. 

– Jag har gjort en lång, egen resa. Jag började läsa klimatfiktion för att jag funderade över varför många tycker att det är så svårt att ta till sig vetenskapliga fakta. Men i början ville jag läsa fiktion som åtminstone hade stöd av vetenskapliga fakta. Jag ville att böckerna skulle backas upp av forskning. Numera tycker jag inte att det är lika viktigt. Fiktionens uppgift är att väcka känslor och engagemang, kanske till och med att vända ångest till något konstruktivt. Om man vill ha renodlade fakta ska man ju inte läsa klimatfiktion, säger Alexandra Nikoleris. 

Cli-Fi: Hantera klimathotet med en bra story
Forskaren Alexandra Nikoleris startade en klimatbokcirkel som, med litteraturens hjälp, skulle kunna förklara olika klimatscenarier. Foto: Press

Hade klimatpanik

Fakta i all ära, men vad klimatfrågan egentligen behöver är kanske en hederlig roman. Eller en fängslande, dystopisk film. En berättelse som får oss att förstå, känna – och så småningom också mobilisera oss. 

Författaren Mats Strandberg, som fick sitt genombrott med den hyllade Engelforstrilogin, har skrivit en sådan bok – ungdomsromanen Slutet. Han gick omkring med klimatpanik i flera år och Slutet fick bli hans terapi. Men att det var klimatfiktion han ägnade sig åt tänkte han inte på när han skrev. 

– Skrivandet utlöstes av min panik för klimathotet. Jag behövde hantera min oro. Det var lite oväntat att klimatångesten skulle ge mig en sådan existentiell kris. Jag har inga barn, och jag kommer antagligen inte leva så länge att jag hinner se de värsta effekterna. Men på något sätt är det en mänsklig drivkraft att lämna avtryck på den här planeten – det kan vara i form av barn eller, som i mitt fall, böcker. Och om det inte finns kvar någon som kan se spåren efter mig, vad är det då för mening?

När katastrofen väntar

Slutet utspelar sig bara veckor innan en jättekomet slår ner på jorden och släcker allt liv. Det enda jordens befolkning kan göra är att försöka leva i väntan på apokalypsen. Handlingen kretsar kring två tonåringar. Allt ställs på sin spets: För de unga huvudpersonerna ska livet precis börja – samtidigt som livet på jorden är väg att ta slut. 

– Jag ville undersöka vad som händer med vanliga människor då katastrofen väntar. Hur hittar man en mening med liv­et när hela mänskligheten snart går upp i rök? Vad väljer man att göra de sista dagarna? Vilka vill man vara med?

Mats Strandberg har alltid fascinerats av katastroffilmer som Day after tomorrow, men har saknat de vanliga männi­skornas perspektiv. 

– Jag satte mig verkligen in i vad som skulle hända, i det stora och det lilla. Jag pratade med präster och psykologer om hur människor reagerar i kris, och hur länge vi skulle använda pengar, hur samhällen skulle fungera. Och det var intressant att utforska hur mina karaktärer såg på tiden innan nyheten om kometen – då när de “bara” hade klimatet att oroa sig för. 

Men Mats Strandberg poängterar att Slutet lika mycket är en bok om meningen med livet som om undergången. 

– Den handlar om vad vi vill hinna göra innan allt är över. 

 

Icakuriren tipsar om 9 starka berättelser 

Cli-Fi: Hantera klimathotet med en bra story

Binas historia och Blå
– böcker av Maja Lunde (Natur & Kultur)
Binas historia beskriver det nära sambandet mellan människa, bi och natur – och vad som skulle kunna hända om världens bin försvann. Uppföljaren Blå är inne på samma tema – hur påverkas jorden av klimatförändringar och havsnivåhöjningar? Maja Lunde har de senaste åren varit en av Norges mest hyllade författare. 

Hotet, Kampen och Flykten
– trilogi av Mats Söderlund (Rabén & Sjögren)
Klimatförändringarna har drivit miljontals människor på flykt och det är ont om vatten. Ungdomstrilogi som utspelar sig i en nära, men oidentifierbar, framtid. Tredje och sista delen kommer vid årsskiftet. 

Slutet
– bok av Mats Strandberg (Rabén & Sjögren)
Slutet är en preapokalyptisk berättelse om två ensamma unga människor i en värld som lever på lånad tid. En tragedi binder dem samman och växer till en besatthet, men kommer de att hitta svaren innan himlen blir vit och haven förångas?

Kometen kommer
– bok av Tove Jansson (Förlaget)
Skräckfylld barnboksklassiker. Om Mumindalen som är på väg att förintas av en stor komet. Klimatfiktion – som skrevs långt innan ordet var uppfunnet. 

Aniara
– film (2018)
En personlig filmtolkning av ett av svensk litteraturs främsta verk: boken Aniara av Harry Martinson. 

Avatar
– film (2009)
En amerikansk oscarsbelönad film i regi av James Cameron. Marinkårssoldaten Jake Sully kommer till planeten Pandora för att fortsätta exploateringen av dess naturtillgångar. 

The day after tomorrow 
– film (2004)
En amerikansk katastroffilm baserad på boken The coming global superstorm (2000). Klimatforskarnas varningar ignoreras med extrema väderförhållanden, stormar och en ändrad golfström som följd. I ett insnöat New York försöker forskaren Jack Hall rädda sin son. 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top