Hon vill uppmärksamma andra kvinnor om blodbrist

För 46-åriga Béatrice Karjalainen började besvären redan i 12-årsåldern, med att hon svimmade och skrapade upp ansiktet på skolgården. Diagnosen var solklar – anemi, blodbrist.

– Testerna visade att jag hade otroligt dåliga blodvärden. Redan vid första mensen hade jag rikliga blödningar och det gör att jag tappar allt järn och mitt järnvärde dippar rejält, säger Béatrice Karjalainen.

Kvinnor ska ha ett järnvärde, Hb, runt 120. Som sämst har Béatrice i vuxen ålder haft ett Hb på 60. Många kvinnor lider av anemi för att de menstruerar. Men blodbrist är även vanligt hos äldre, då kroppen får svårare att bilda nya blodkroppar eller drabbas av olika sjukdomar som kan orsaka anemi. Under åren har Béatrice utretts för en rad sjukdomar för att hitta orsaken till hennes låga blodvärden.

– Läkarna har säkert utrett mig minst sex gånger. Man har misstänkt allt från leukemi, celiaki, Crohns sjukdom, B12- brist, ledgångsreumatism och tarmcancer. Min största skräck är att få tarmcancer eller blödningar i tarmen, något som ofta upptäcks via anemi. Men de hittar inget fel på mig utom att jag blöder inom normalintervallet men på högre delen av skalan och att jag tar upp järn inom den lägre delen av skalan – och konstaterar att jag har järnbristanemi.

Fyller på med järn

Béatrice Karjalainen flyttade från Västergötland till Norrbotten och Boden för 20 år sedan, där hon bor med sambo och två söner. Hon jobbar som produktledare och pendlar mellan Stockholm och Boden. Familjen delar ett stort friluftsintresse och cyklar och fjällvandrar. De senaste fyra åren har Béatrice ensam gett sig ut på pilgrimsvandring i Spanien.

– Jag behöver vandringarna i bergen där jag är helt själv med min ryggsäck för att koppla bort vardagsstressen och få stillhet och lugn. Då försöker jag fylla på med järn och ta mina sprutor några veckor i förväg innan jag åker för att orka vandra.

Vid anemi på grund av järnbrist är järntabletter det första behandlingsalternativet. Läkarna menar att effekten kommer allteftersom men att man efter tre månader bör känna sig mer eller mindre återställd. Om detta inte hjälper finns även järn via injektion och i sista hand ger man blodtransfusion. Béatrice behandlades till en början med järntabletter, som hon reagerade dåligt på.

– Min mage slås ut totalt av tabletterna och jag får diarré. Idag får jag järninfusion via dropp cirka en gång i kvartalet, så fort jag är hängig. Flera gånger har jag också fått blodtransfusion när mitt blodvärde varit nere mot 60.

Blir lätt andfådd

Hon har lärt sig att vara uppmärksam på de första signalerna på att blodvärdet sjunkit, då tröttheten kommer smygande och hon känner sig alltmer utmattad. Hon blir andfådd för ingenting och kan få svettningar bara av att gå till bussen. Världen snurrar och pulsen är hög. Då är det dags för en ny vända till vårdcentralen.

– Jag kan känna mig helt slut i kroppen, bli andfådd och få tokhög puls av att gå uppför minsta lilla trappa. Jag fryser och huttrar konstant och får myrkrypningar i benen hela nätterna som gör att jag inte kan somna. Det har hänt att jag varit så trött på jobbet att jag tappat besticken när jag ätit lunch.

Titt som tätt kan Béatrice Karjalainen få svimningsanfall. Sambon Henrik har blivit van att fånga upp och stötta henne när hon är på väg att svimma.

– Det händer att jag slänger mig om halsen på honom och säger “håll om mig” när jag känner att det svartnar för ögonen. Det värsta som hänt var 2005 under Halloween då hon föll nerför en lång trappa hemma i huset.

– Det svartnade totalt men som tur var bröt jag inget. Jag körde själv till akuten och testerna visade att mitt blodvärde låg på 72. Den gången fick jag blodtransfusion. Det hade kunnat gå riktigt illa, tänk om jag haft ett av barnen i famnen.

Tränar gärna

Béatrice är en aktiv och rörlig person, och vanligtvis positiv och fylld med energi. Hennes stora passion är fotografering och hon är ofta ute och letar spännande miljöer att fotografera. Hon tränar gärna när orken tillåter.

– Problemet är bara att när jag är aktiv och tränar sjunker järnvärdena och depåerna töms snabbare. Ligger jag stilla och gör inget håller de sig stabila.

Att bara kontrollera Hbvärdet säger inget om du lider av blodbrist. För att ta reda på om Béatrice har något järn kvar i järnförråden, krävs ett järndepåprov, vilket tas via ett blodprov i armen, istället för ett stick i fingret.

– Ofta har mina järnförråd inte fyllts på alls, trots att jag fått två injektioner. Min kropp verkar bara göra sitt bästa för att bli av med järnet.

Béatrice Karjalainen vill gärna uppmärksamma anemi då hon anser att det är en dold kvinnosjukdom.

– Jag vill att alla kvinnor ska slippa må som jag gör. När jag mår bra efter en kur kan jag träna längre innan syret i musklerna tar slut.

Hennes råd är att man bör lyssna på kroppens signaler och ta dem på allvar. Man ska heller inte vänta på att söka hjälp om man känner sig trött och orkeslös.

– Be att få ta prover. Kolla inte bara Hb-värdet utan även S-järn och S-ferritin, uppmanar Béatrice Karjalainen rutinerat.

Blodprov kan ge personliga kostråd

Frukt, kött eller fisk? Snart går det att med bara några droppar av ditt blod avslöja exakt vad du ätit till frukost eller förra veckan. Dina kostvanor syns i blodet och om bara några år kan skräddarsydda kostråd via ett enkelt blodprov bli verklighet.

– Våra kostvanor har stor betydelse för vår hälsa och för risken att drabbas av livsstilssjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa vid Chalmers.

– Med en ny metod där ett blodprov kan ge svar på vad du ätit, kan man ge mer specifika kostråd till personer som har förhöjd risk att drabbas av sjukdomar.

Maten syns i blodet

Tillsammans med kollegor har Rikard Landberg arbetat med att ta fram bättre verktyg för att analysera metaboliterna i blodet, som berättar om våra kostvanor. Metaboliterna är molekyler som kommer från det vi ätit eller molekylernas nedbrytningsprodukter.

– Från det mönster man ser i blodet av din kost kan till exempel läkare se vad du ätit och om kosten kanske spelar någon roll för ohälsa, säger Rikard Landberg.

Redan idag kan forskarna mäta halten av olika biomarkörer i blodet för att se vad man fått i sig av olika slags livsmedel. Det går att spåra kött, fisk, fullkorn, quinoa, olika typer av oljor, surdeg och råg. Men för att kunna spegla större delar av kosten med biomarkörer behövs fler tester.

Få skräddarsydda kostråd

– Vi arbetar med att ta fram snabbare metoder som med hjälp av kanske bara 20 biomarkörer kan spegla de viktigaste delarna i vårt kostintag. Vi hoppas att detta ska få en vid användning inom de närmaste åren, säger Rikard Landberg.

Hans vision är att man om några år ska kunna gå till sin läkare och ta ett blodprov och utifrån detta och annan basal information få skräddarsydda kostråd.

– Att få kostråd anpassade för den egna individen motiverar människor att faktiskt följa dem. Man kommer till exempel få veta om man är betjänt av att äta lite mindre kolhydrater eller bör äta mycket fett, frukt och grönt, säger Rikard Landberg.