Så styr dina känslor hur du äter – experten förklarar

Redan när vi föds har vi unika staplar av signalsubstanser i hjärnan. Låga nivåer av exempelvis dopamin och serotonin kan öka risken för att äta mer av känslomässiga skäl, men även mättnads- och aptithormoner som leptin och ghrelin kan vara olika starka eller lätt­störda hos oss från början.

Egentligen är vi alltså ganska mycket marionetter för hjärnans biokemi och det är en av förklaringarna till hur vi äter när vi känner oss stressade och oroliga.

– Vi är fångade av våra ­gener på många sätt. Men hjärnan är också bra på att komma ihåg vad som har lindrat känslomässig stress förut, och kan därför skicka sug om choklad eftersom det hjälpte upp humöret förra gången. På det sättet kan vi också på egen hand stärka sambanden så att det med tiden kanske behövs ännu mer choklad för att ge samma lugnande effekt, ­säger Charlotte ­Erlanson-Albertson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och författare till boken Hunger och mättnad.

Läs även: Fredrik Paulún: ”Du mår bättre efter bara en vecka utan socker”

Många äter mer i oroliga tider

Just belöningssystemet är involverat i mycket av vårt ätande. Vi får en stark känsla av tillfredställelse, en belöning, när vi ägnar oss åt saker som gagnar vår överlevnad och hit hör ju verkligen att äta. Vi är också väl förberedda för svält och har till exempel förmågan att kunna frossa som en del av våra trumfkort för överlevnad.

– Vi kan tänja ut matsäcken ganska mycket om vi får chansen, till exempel om jaktlyckan varit god, och den förmågan har vi kvar idag. Man ska också komma ihåg att ”stress” i vår tidiga historia var väldigt kopplat till just ”risk för svält”, så det finns en logik i att många äter mer i oroliga tider, även om stressen vi upplever idag är av ett annat slag.

Att bunkra mat i kroppen kan alltså vara en omedveten strategi, något som känns tryggt att göra, precis som att köpa väldigt mycket toalettpapper och ris i tider av samhällskris.

Ingen aptit vid stress

Psykologerna brukar prata om att vi framför allt följer två olika spår vid större kriser. Antingen blir vi i huvudsak problemfokuserade, och dit hör prepperstrategierna som att bunkra och förbereda.

Eller så fokuserar vi på att mentalt hantera själva känslorna som krisen väcker och försöker lugna oss själva genom till exempel andlighet, humor eller positivt tänkande.

Den som har svårt för att äta i känslomässigt utmanande tider har kanske omedveten valt att prioritera just mer mentala strategier, tänker professorn.

– Det tar ganska mycket energi av kroppen att äta och ta hand om mat, så på ett sätt är det också smart att äta mindre under press. Även de som äter vid stress brukar ändå välja bort de allra tyngsta måltiderna. Det är inte kålpudding man blir sugen på utan mer kakor och snacks, säger Charlotte Erlanson-Albertson.

Läs även: Maten som ger dig ett bättre minne: 7 tips

Överätande vid stress

Snabbmat, som också kallas ultraprocessad eller supersmaklig mat, är mångas bästa tröst i svåra tider eftersom den stimulerar belöningscentrat maximalt. Just kombinationen sött, salt, fett och krispigt upplever vår hjärna som ett sällsynt och dyrbart fynd.

Häri ligger problematiken med snabbmaten. Hjärnan älskar den, men kroppen får ta smällen av alla kemikalier och koncentrerade kalorier. Att många överäter vid stress kan alltså också hänga ihop med att livsmedelsindustrin har lärt sig tillverka mat som är oemotståndlig för hjärnan.

– Det är fetter, salter, sötningsmedel, kemiska kryddblandningar och emulgeringsmedel så att maten ska kunna sväljas ner extra lätt. Var och en av dessa främmande ämnen har sin tillåtna gräns, men man har ju blandat dem i en och samma produkt och jag tycker det är väldigt märkligt att det ens är lagligt att sälja sådan här mat. Den ger en snabb belöning, men för kroppen innebär ju alla främmande ingredienser ett inflammatoriskt påslag, förklarar hon.

Läs även: Nathalie testade periodisk fasta: ”Mycket piggare och lättare nu”

Ökar risk för depression

Kroppslig inflammation är i sin tur kopplat till högre risk för depression och hjärndimma, alltså ännu mer oroliga tankar.

Så hur ska man i stället äta om man vill lindra sin oro på ett bättre sätt?

– Det finns mat som innehåller antistressmolekyler men jag tänker också att man inte ska jaga upp sig över sitt ätande. Har du svårt för att äta i stressiga tider så kan till exempel frukosten vara besvärlig. Vi har också störst aptitkontroll på morgonen, så det är inte så konstigt. Ät frukosten lite senare i stället och stressa inte upp dig över detta. Det kan också vara lättare att dricka sin näring. En smoothie kan vara bra för att få i sig finfördelade fibrer från frukt och grönsaker. Det gäller särskilt för äldre som ibland kan få lite fickor i tarmen. Där kan grövre fibrer annars fastna och göra magen ostadig, menar professorn.

Läs även: Alltid trött? Upptäck matvanorna som ger dig mer energi

Din personlighet kan påverka ditt ätande

Personlighetsforskningen pratar om fem stora drag som vi alla har mer eller mindre av. Några schweiziska forskare undersökte hur dessa hänger ihop med våra matvanor och det här är vad de kom fram till.

Extraversion

Är du extrovert eller introvert? Extroverta får i sig mer kalorier eftersom de tenderar att äta mer ihop med andra.

Öppenhet

Nyfiken på det nya eller mer konservativ? De som har höga poäng på öppenhet äter mer efter hälsorönen, alltså mer av frukt och grönsaker. De som är mindre öppna äter i stället mer kött.

Samvetsgrannhet

Ordningsmänniska eller mer impulsiv? Höga poäng på samvetsgrannhet innebär mindre sug efter fet mat, och även att man lättare ”glömmer” att äta under stress. De mer impulsiva tappar i sin tur lättare kontrollen inför mat som doftar och smakar gott.

Vänlighet

Empatisk eller kritisk? De med höga staplar på vänlighet äter mindre kött. Detta förvånade forskarna, som menade att personlighetsdraget annars brukar gå hand i hand med att inte vilja sticka ut för mycket utan ”följa flocken”.

Neuroticism

Orolig eller lugn? Höga poäng på neuroticism innebär tydligt högre tendens till att känsloäta.

Läs även: 7 saker som händer om du slutar äta socker