Fästingarna finns i stort sett i hela landet nu. Det är i princip bara i fjällområdena som har en kort vegetationsperiod där det är fästingfritt. Det här beror på klimatförändringarna och en ökad rådjurspopulation framför allt, säger Thomas Jaenson, biolog och professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.
Som fästingforskare är han förstås specialist på att vistas ute i skog och mark utan att riskera att bli biten, och vägen dit går bland annat genom att varaklädd i stövlar och ljusa byxor. Dels ser man då krypen lättare, dels attraheras alla blodsugande insekter och spindeldjur mer av mörka färger.
– Man svettas också mer i mörkt vilket bidrar till attraktiv doft för fästingen. Så är det sommarvarmt har jag gärna en vit t-shirt på mig, noga nedstoppad innanför byxlinningen. Sedan kan man också stryka lite myggmedel med citroneukalyptusolja på byxfållen, för den doften tycker fästingarna inte heller om. Många myggmedel ska man dock undvika att få för mycket på huden av, och specifikt vill vi undvika myggmedel med pyretroider i naturen för de skadar vattenlevande organismer.
Som biolog värnar Thomas Jaenson förstås om alla djur, även fästingar. ”Finurliga varelser”, som han säger. Med släktingar från dinosauriernas tid får man ändå betrakta fästingen som en evolutionär succé.
Därför känner du inte bettet
En Ixodes ricinus (Sveriges vanligaste fästing) kan sitta i månader och vänta på ett värddjur och den äter bara 2–3 blodmål under hela sitt kanske sexåriga liv. När så den osannolika turen inträffar att en varmblodig kropp stryker förbi alldeles nära, så släpper den taget om sitt grässtrå och använder sina klistriga fötter för att haka fast på det lurviga, till exempel ett par håriga ben, snibben på en skön flanellskjorta, eller förstås päls (rådjur, harar och olika smågnagare hör ju till dem som faktiskt drabbas mest).
Väl på plats söker den efter tunnare hud och använder sedan sina sågtandade käftar för att nå blodbanan. Av detta ”sågande” märker man som värddjur ingenting. Fästingen jobbar diskret, bland annat genom att överföra inflammationshämmande och bedövande ämnen så att inget känns.
– Även här kan man tänka sig att fästingen kan göra nytta, inte minst för att inspirera läkemedelsbranschen. Men på frågan ”Vad är fästingar bra för?” kan man ju också svara att de är föda för till exempel koltrastar och rödhakar och fungerar dessutom som beskyddare av orörd natur.
LÄS ÄVEN: 6 vanliga fotproblem – så blir du av med värk och besvär
Människan undviker gärna fästingtäta områden, så djurlivet får vara mer i fred där, särskilt under den känsliga period då fåglarna får sina ungar.
– Att sedan fästingen också sprider sjukdomar kan man tycka är olyckligt, men det bidrar ändå till livets utveckling. Skyddsmekanismerna som vissa arter utvecklar mot sjukdomarna gör dem mer framgångsrika i evolutionen.
Samtidigt ska man förstås ha respekt för fästingsmittor, menar Thomas Jaenson, och även känna till att helt nya fästingvirus och bakterier fortfarande upptäcks och att flera av dem kan smitta människor med okända konsekvenser.
Knepen som håller fästingarna borta
- Gummistövlar skyddar bäst i skogen, men annars – dra strumporna utanpå byxbenen. Spara barfotagången till stranden vid havet, som är naturligt fästingfri.
- Bara ben är en tydlig risk i den fästingrika lövskogsmiljön, så plocka inte bär eller svamp i kjol eller shorts.
- Är du oskyddad, håll dig mitt på ganska breda stigar, ifrån vegetationen. Extra många fästingar finns på de smalare stigarna, där också värddjuren går.
- Att fika på insjöstranden kan vara vackert, men detta är också en favoritplats för fästingarna eftersom värddjuren går hit för att dricka.
- Och viktigast: När du har varit ute i skog och natur, ta alltid för vana att kontrollera hudkostymen efteråt och be gärna någon nära om hjälp. Att plocka bort fästingar innan ett dygn har passerat minskar risken för borrelia ytterligare, men gör tyvärr ingen skillnad för TBE.
Källa: Fästingexperten Thomas Jaenson
LÄS ÄVEN: Skal, blast och stjälkar: Här är supermaten du slänger i onödan
Borrelia – vanligaste fästingsmittan
Den i särklass vanligaste kända fästingsmittan i Sverige är borrelia, som man räknar med att ungefär var fjärde fästing bär på. Uppskattningsvis 15 000 till 40 000 sjukdomsfall inträffar per år och de behandlas framgångsrikt med antibiotika.
Per-Eric Lindgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, har forskat på fästingsmittorna och är dessutom projektledare för Northtick, ett sameuropeiskt projekt kring bättre skydd mot fästingsjukdomarna.
Han vet mer om vad som händer när fästingsmittan kommer in i kroppen.
– Borreliabakterien, till exempel, har väldigt lätt för att ta sig fram i våra vävnader, för den är som en liten korkskruv, och så fort den kommer in i kroppen så börjar den att dela sig. Efter ungefär en till två veckor uppträder hos vissa en röd ring, som blir större i takt med att bakterierna söker sig utåt. Det kan klia och ibland känner man sig allmänpåverkad med muskelvärk och feber, berättar Per-Eric Lindgren.
LÄS ÄVEN: 8 växter som håller myggorna borta i sommar
Eftersom inte alla får den röda ringen på huden, eller ens upptäcker den, så finns risken att bakterierna sprider sig till andra delar av kroppen.
– I de flesta fall kan immunförsvaret ta hand om sjukdomen, men för 20–25 procent av de obehandlade fallen så går sjukdomen in i en andra fas, och där kan det finnas risker som exempelvis neurologiska besvär och hjärnhinneinflammation, som liknar problemen vid TBE.
TBE, fästningburen hjärninflammation, är en betydligt mindre vanlig fästingsmitta. Senaste två åren har endast cirka 500 fall per år konstaterats i Sverige, vilket ändå har varit en fördubbling jämfört med tidigare år.
2 av 100 får borrelia
– Även om TBE är mycket ovanlig, så kan konsekvenserna vara allvarliga, eftersom botemedel saknas. I svåra fall kan följderna av hjärninflammationen resultera i personlighetsförändring, kvardröjande trötthet och andra mycket svåra symtom. Men här vill jag verkligen förtydliga att man inte ska låta sig avskräckas från att vara ute i skog och mark.
Av alla som blir bitna av fästingar som bär på borrelia så är det till exempel bara 2 av 100 som utvecklar sjukdomen.
– Man måste sätta detta i proportion till alla fantastiska hälsofördelar med att vara ute i naturen och idag har vi ju också effektiva vaccinationer mot TBE ifall man är orolig, poängterar Per-Eric Lindgren
Då bör du vaccinera dig mot TBE – experten svarar
– Man ska absolut överväga vaccination om man är mycket ute i skog och mark, till exempel har ett fritidshus, vandrar eller orienterar, men
ta även del av TBE-informationen för den region du bor i för du kan ju bli biten i din trädgård med. I områden som Östergötland, Södermanland och Uppland är det i princip bara om man bor i storstad och inte är mycket ute alls som man har väldigt låg risk för att drabbas, säger forskaren Per-Eric Lindgren.
LÄS ÄVEN: Här är alla vaccin du behöver: Läkaren tipsar
Så går vaccineringen till – fem doser
Det behövs ett flertal doser för att ge ett skydd mot TBE. För vuxna över 50 år tas den andra dosen en vecka efter den första dosen, och två veckor efter denna har man ett 90-procentigt skydd mot TBE. Dos tre tas sedan inför nästa säsong. Då har man ett 97–99-procentigt skydd mot sjukdomen. Första påfyllnadsdosen sker sedan efter tre år, och därefter fyller man på med en dos vart femte år. Varje dos kostar cirka 400 kronor.
Eftersom vaccinering mot TBE inte ingår i vaccineringsprogrammen så får de allra flesta bekosta det privat.
