Kims fru gick bort i cancer: ”Jag har fått hennes gåva att se allt det fina”

I Klingsta utanför Sundsvall ligger Kims och Elisabeths hus, ett rött timrat trähus från 1800-talet. Det ligger inbäddat i vacker natur. Tystnaden är total. Det enda ljud som hörs är de svaga vindarna som blåser.

– När jag träffade Bettan, som vi kallade henne för, första gången så sa jag till henne: ”Jag ska gifta mig med dig, vi ska bo i ett timmerhus och ha barn.” Det var 2006. Och nu, 17 år senare, står jag här i vårt drömhus, men utan Bettan, säger Kim.

Bettan blev 38 år. Hon gick bort i oktober 2023 efter några månaders kamp mot en aggressiv cancer. Tiden efter har varit som en berg- och dalbana för Kim, där både skratt och gråt funnits med i sorgeprocessen. Han har gråtit över att Bettan inte får se sina flickor växa upp, men skrattat över alla roliga minnen han har av tiden tillsammans med sin fru och allt de skapade och hann göra ihop.

I huset finns foton av henne på många platser och på en vägg hänger parets bröllopsfoto – en bild som symboliserar livsglädje, hopp och kärlek.

– Jag var så lycklig med henne, vi hade så himla kul ihop. Bettan var min trygghet, min ledstjärna och godheten själv. Livet var en fest för henne och det skulle levas, säger Kim.

Och även om hon inte finns kvar fysiskt, så kan Kim känna hennes energier.

– Bettans livsglädje går inte att sudda ut, den sitter i väggarna.

Kim går ut på altanen och blickar ut över det spegelblanka vattnet och bergen som han ser från sin altan.

– Av någon konstig anledning så betraktar jag allt det fina runt omkring mig med nya ögon. Jag kan känna dofterna från blommorna, buskarna och gräset. Bettan såg alltid det fina och nu är det som om jag fått den gåvan av henne, att kunna stanna upp och njuta mer av livet.

Drabbades av aggressiv bröstcancer

Våren 2023 konstaterades det att Bettan fått bröstcancer. Hon hade känt av knölar i brösten och sökte hjälp. Hon fick behandling för det i maj och började återhämta sig. Men i juni samma år fick hon en enorm huvudvärk som inte ville ge med sig. De besökte akuten och vårdcentralen flera gånger, men läkarna hittade ingenting.

– Hennes värk var gräslig, men hon klagade aldrig utan bet ihop och fortsatte att kämpa på.

I juli 2023 kom svaret att cancern hade spridit sig och läkarna konstaterade att det var en av de aggressivaste formerna hon hade fått.

– Där fick vi mer eller mindre veta att Bettans dagar var räknade. Tre månader senare dog hon.

Läs även: Frida och Martin fann varandra i sorgen: ”Hjärtat kan ta in så mycket mer kärlek än jag trodde”

Men trots att Bettan fick veta att inget fanns att göra för att få bort cancern, sa hon till Kim att hon ville kämpa och fortsätta leva som om hon skulle bli frisk igen. Hon ville inte ge upp och fokusera på det negativa, utan det viktigaste skulle vara att hon kunde bli bra igen – det enda som krävdes var tid och tålamod.

– För oss fanns inget annat alternativ. Vi var beredda att kämpa och Bettans tro och livsglädje var motorn för oss båda.

För Kim skiftade livet, från att ha delat ansvar om flickorna och hemmet till att vara ensam om att hålla ihop allt, ta hand om flickorna och vardagen. Det blev en stressig situation, när han dessutom skulle balansera sin egen oro.

Blev snabbt sämre

Bettan var inlagd på sjukhuset det mesta av tiden och i slutet blev hon snabbt sämre.

Vid en tidpunkt, när läkarna i oktober än en gång sa att slutet var nära, började Kim fundera på hur han skulle göra med allt och hur Bettan ville ha det. Men han visste att hon inte ville prata om det mörka, för hon skulle klara det.

– Idag önskar jag att vi hade pratat om det otänkbara, om döden, medan hon fortfarande var frisk och klar i sina tankar. Men det är ingenting man går och tänker på. Vi trodde inte att vår tid skulle bli så kort ihop.

I oktober 2023 somnade Bettan in omgiven av familjen.

Läs även: Pia Salming om sorgen och saknaden efter Börje: ”Vi var själsfränder”

– Jag höll henne i handen och sjöng för henne. Det känns overkligt nu när jag tänker på det, att hon rycktes bort från oss.

Första tiden var Kims fokus inriktat på att klara av allt praktisk som begravning och att fixa med alla papper. Vid alla beslut som Kim skulle ta lyssnade han till sin inre röst och frågade sig varje gång: ”Hur hade Bettan velat ha det?”

– Kyrkan var fylld med familj, vänner och bekanta. Hon hade ett stort nätverk och var omtyckt. Begravningen innehöll så mycket av kärlek och värme. Vi hade den i samma kyrka som vi gifte oss i. Där allt började för oss blev också platsen där allt slutade för oss. Jag sa ja till Bettan och farväl i samma kyrka.

Kim omvärderade livet efter hustruns död

För Kim startade ett nytt kapitel i livet, där han var tvungen att se över sitt liv på alla plan. Han bestämde sig för att börja göra aktiva val som han kan styra över. Val som blir bra för honom och flickorna.

Han insåg att för Bettan fanns inga egna val i slutet. Sjukdomen styrde hennes liv, vad hon skulle göra och vad hon skulle fylla sina dagar med. Det var när han insåg det som han ritade om livets karta och insåg att han faktiskt har valmöjligheter.

– Vi som är kvar, vi har möjlighet att påverka livet i den riktning som vi vill leva. Det kan inte de som är sjuka. Då handlar det enbart om att överleva sjukdomen, dag för dag.

Dagligen gör han nu val som är bra för flickorna där tiden fördelas mellan jobbet, hemmet och livet i stort.

Han har bestämt sig för att inte bli ett offer för den nya situationen. Det visste han att Bettan inte ville att han skulle bli. Han inser också att mellan sorgens djupa dalar fortsätter livet och det är hans ansvar att göra det bra för flickorna.

– Innan Bettan dog tog jag stundvis livet för givet. Det gör jag inte idag. Det otänkbara kan hända och det hände oss, säger Kim.

Bettan var godheten själv

Kim bestämde sig för att rensa bort sådant som tar energi och i stället fylla livet med det som ger glädje och kärlek. Ge sig och barnen mer tid. Han bestämde sig för att säga upp sig från en fin titel, ett välbetalt chefsjobb på ett stort företag, utan att ha något annat jobb. Jobbet tog för mycket av hans tid, som han nu behövde lägga på annat.

– Allt löste sig. Dagen efter att jag sa upp mig fick jag ett nytt jobb som passade min livssituation.

Kim beskriver att han har förändrats totalt som människa. Han är mer ödmjuk och ser det positiva och goda i livet.

– Det är precis som om mina ögon fått Bettans syn på livet, hennes vilja att ge och hjälpa andra hela tiden. Hon satte sig själv i sista rummet och var godheten själv. Hon såg varje människa som unik och struntade fullkomligt i titlar. Alla var lika inför henne och livet skulle vara en fest.

Läs även: Patrick Ekwall om sorgen efter Hannah: ”Det gör så ont när Tindra saknar sin mamma”

För Bettan och Kim var de sista åren de vackraste i deras liv. De hade hittat ett sätt att slå ihop sina bästa sidor till en.

– Jag var så kär i Bettan. Jag kan inte förklara, men kärleken var djup och innerlig. När jag såg på henne kände jag mig som den lyckligaste mannen. Hon var så vacker.

Varje jul gjorde paret ett bokslut, där de gick igenom hur året varit och vad de skulle prioritera och satsa på framåt.

– Vi frågade varandra: ”Var vill vi vara karriärmässigt nästa år? Hur kan vi hjälpa varandra att nå dit? Vad vill du göra i år med dina vänner? Vad vill vi skapa hemma?” När vi drog åt samma håll blev vi ett oslagbart team och nådde enorma resultat.

Livet måste levas

Han återkommer ofta till att han har svårt att fylla tomrummet efter Bettan när det gäller att pynta till jul, påsk och andra högtider.

– Det går inte, det var så mycket hon. Barnen ser att jag försöker, men säger att det inte blir som när mamma gjorde det.

Kim tar en dag i taget och tillåter sorgen skölja över honom. Han har lovat sig själv att inte bli bitter, för det hade inte Bettan velat.

Vad som händer i framtiden vet han inte än.

Läs även: Katterna hjälpte Niklas ur mörkret: ”De fick mig att vilja leva vidare”

Men en sak vet han och det är att han aldrig mer kommer att bli samma person. Det han och flickorna tvingats gå igenom har förändrat honom som människa.

– Jag vill inte bli ett offer. Bettan var noga med att säga att vi måste blicka framåt. Livet pågår nu och vi måste leva det. Även om det stundvis är så svårt. Nu är det mitt ansvar att förvalta livet väl och det gör jag inte genom att ge upp det vackra i livet. Det var inte Bettans livsfilosofi.

Kims råd till närstående i sorgen

• Fråga inte om det finns något ni kan göra, gör det i stället.
• Gör färdiga matlådor, som man kan värma.
• Hjälp till med praktiska saker så som att vattna blommor, klippa gräs med mera.