Katterna hjälpte Niklas ur mörkret: ”De fick mig att vilja leva vidare”

Niklas Lundström hade långt gångna planer på att ta sitt eget liv. Då bestämde sig hans katter Cooper och Kira för att rädda husse. Nu har Niklas skrivit en öppenhjärtig bok om psykisk ohälsa och vad katterna har betytt för honom.

På en åker utanför Niklas Lundströms hemtrevliga lägenhet på markplan i skånska Hököpinge har en bonde börjat plöja. Det är ljust och fint och fågelkvitter hörs utifrån.

Annat var det för drygt nio år sedan. Då såg allt nattsvart ut för Niklas. Han hade precis gått igenom en smärtsam separation och han hade långt gångna planer på att ta sitt liv.

– Jag såg ingen mening med mitt liv så jag tyckte det var lika bra att avsluta det, säger han när vi slagit oss ner vid bordet i hans lägenhet.

Så blev det lyckligtvis inte och det kan han tacka sina katter Cooper och Kira för. De är också anledningen till att Hemmets Journal är på besök.

Nyligen släpptes nämligen hans utlämnande och öppenhjärtiga bok Cooper, Kira & jag: Två katters guide till att läka en människa.

– Jag hoppas att jag med min bok kan hjälpa andra som kämpar med psykisk ohälsa, säger han.

Läs även: Kaféet som ger övergivna katter en ny chans: ”Fantastiskt att kunna göra detta”

De två nästan hårlösa katternas betydelse för den från början minst sagt kattskeptiska Niklas är en lika fin som fantastisk berättelse. De intar inte bara en central roll i hans bok utan också under intervjun.

Cooper hoppar upp på bordet och tar en runda på såväl Niklas som undertecknads axlar medan Kira, som är lite mer avvaktande, lägger sig i soffan där hon har koll på oss.

– Från början ville jag inte alls ha någon katt. Jag tyckte de hårade ner och var besvärliga. Men min dåvarande sambo övertalade mig med att den här rasen inte fällde, berättar Niklas och stryker den pälslöse Cooper som spinner belåtet.

Niklas Lundström

Ålder: 41 år.
Familj: Singel, katterna Cooper, 12 år, och Kira, 12,5, av raserna sphynx och cornish rex. Föräldrar och storebror.
Bor: I lägenhet i Hököpinge, Vellinge kommun.
Gör: Kriminalvårdare.
Aktuell: Med boken Cooper, Kira och jag: Två katters guide till att läka en människa (Förlaget Nona). Driver instagramkontot @sphynxnille

Idag har Niklas inte haft svår ångest på länge. Foto: Per-Ola Ohlsson

Haft ångest sedan barnsben

Niklas liv tillsammans med katter inleddes när hans dåvarande sambo 2012 ville att de skulle skaffa en katt tillsammans. Trots motstånd i början gav Niklas med sig och Cooper kom in i deras liv.

– Mitt ex kände sig nog ­ensam eftersom jag jobbade mycket och sällan var hemma, berättar han.

Drygt ett halvår senare kom även Kira in i hans liv. Hon är en cornish rex som inte är en nakenkatt, men som har en speciell, kort päls som gör att hon inte fäller hår.

Niklas hoppades att katternas intåg i hans och hans sambos liv skulle lösa problem de hade i sitt förhållande. Vad bara han själv visste om på den tiden var att han led av psykisk ohälsa. Han brottades dagligen med ångest och katastroftankar, men lyckades hålla upp en ­fasad av att allt var bra.

– Jag har lidit av ångest sedan jag var liten. Mitt första minne av att jag mådde riktigt dåligt var när jag var i 6-års­åldern och tvingades byta förskola. Men jag berättade aldrig något för mamma eller någon annan.

Läs även: Hunden Rambo hjälpte Veronica med både depression och diabetes

Eftersom han aldrig öppnade sig för någon var det aldrig någon som anade oråd. På ytan såg allt bra ut. Niklas gick ut skolan med bra betyg, han var bra i fotboll och han fick som 19-åring jobb på häktet i Trelleborg som kriminalvårdare.

– Men jag hade enormt höga krav på mig själv. Om jag inte fick MVG utan bara VG i betyg mådde jag jättedåligt och om jag inte var bäst på fotbollsplanen ville jag inte fortsätta spela.

Ovanligt nog för en katt älskar rasen sphynx att bada. Cooper är inget undantag. Foto: Privat

Hade tankar på att ta sitt liv

Eftersom han aldrig vågade berätta för sin sambo hur han innerst inne mådde blev det problem i deras förhållande. Hon kunde inte förstå varför han lämnade återbud till den ena familjehögtiden efter den andra och istället gick in och jobbade extrapass på häktet i Trelleborg.

– På jobbet fungerade det fint. Där hade jag bestämda rutiner att hålla mig till. Men privat drog jag mig undan mer och mer.

Till slut gick det inte längre. Senhösten 2015 kom den slutgiltiga brytningen mellan Niklas och hans sambo.

– Då mådde jag verkligen dåligt. Jag var så långt ner i botten jag kunde komma, berättar han.

Läs även: Lapphunden Saiva räddade livet på sin matte – sprang två kilometer för att hämta hjälp

Niklas tog mod till sig och kontaktade vårdcentralen och fick träffa en psykolog. Men han tyckte inte att han fick den hjälp han behövde.

– Men det var mitt eget fel eftersom jag inte berättade allt. Jag nämnde till exempel inte något om mina självmordstankar.

Planerna på att han skulle ta livet av sig var vid den tiden så långt framskridna att han till och med tänkt ut den effektivaste metoden han skulle använda sig av. Men det är inget som han har gått ut med eller som han skriver om i sin bok.

– Jag vill inte göra det eftersom det kan trigga andra som har självmordstankar, säger han.

Niklas med Cooper på uteplatsen utanför hans lägenhet. Nakenkatterna måste ha varma kläder för att klara den svenska kylan. Foto: Per-Ola Ohlsson

Katterna lindrade de tuffa tankarna

Vändpunkten kom en kväll i mitten av januari 2016 när han på väg hem till Hököpinge desperat försökte komma på något positivt i sitt liv, något som skulle ge honom mening att leva vidare.

När han uppgiven och ledsen öppnade ytterdörren smet hans båda katter plötsligt ut i trapphuset. Kira lyckades gömma sig i ett smalt utrymme under trappan där han inte kunde komma åt henne och Cooper sprang upp mot fjärde våningen.

I efterhand har Niklas tänkt på att det var som om katterna försökte distrahera honom och få honom att tänka på något annat. Plötsligt ändrade de beteende och följde nöjt jamande med honom in i lägenheten. Där hoppade Cooper upp i hans famn.

Läs även: Skolhunden Tinto hjälper stressade elever: ”Det betyder jättemycket”

”Smärtan över livet började sakta försvinna till ljudet av hans spinnande, det var som om han sände ut ljudvågor som masserade mitt hjärta. För varje andetag jag tog sjönk pulsen och ett behagligt lugn spred sig i kroppen.”

Cooper och Kira vek där­efter sällan från hans sida. De följande månaderna och åren såg de med sin närvaro till att han mådde bättre och bättre.

– De fick mig att vilja leva vidare. Vem skulle ta hand om dem om jag försvann?

Niklas med Cooper i famnen medan Kira ligger på soffan bakom honom. Foto: Per-Ola Ohlsson

Slut på tvångstankar

Mitt i allt kaos och när han mådde som sämst startade Niklas Instagramkontot @sphynxnille som idag har över 126 000 följare. Från början var det bara tänkt att handla om katterna, men efterhand började han skriva mer om och mer om sig själv och sina problem med psykisk ohälsa.

Det ledde i sin tur till tankarna på att skriva boken.

– Vår historia visar hur viktigt det är med djur för det psykiska välbefinnandet, men jag vill också poängtera hur viktigt det är att man berättar hur man mår och inte behåller det inom sig som jag gjorde i många år.

Idag mår Niklas bra och om han skulle känna sig ledsen någon dag kan han räkna med att Cooper och Kira spinnande hoppar upp i hans famn.

– Jag har inga tvångstankar längre, men jag lever fort­farande med övertänkande, det vill säga att jag föreställer mig att det värsta ska ske.

Men det var länge sedan jag hade svår ångest, säger han.

Läs även: Anders och Sara campar med sina sex katter: “Självklart att de ska få följa med”

Niklas råd till ångestdrabbade

  1. Skaffa husdjur. De dömer aldrig och hjälper till att flytta fokus från negativa tankar när de vill bli klappade.
  2. Träna. När jag hade extrem ångest och oro tränade jag intensivt på gym och kunde lättare somna.
  3. Skaffa en hobby som upptar ditt fokus. Som fotografering, frimärkssamling eller något annat som intresserar dig.
  4. Våga prata. Det är nog det viktigaste. Att verkligen ­anförtro dig åt någon och berättar hur du verkligen mår.
  5. Gå en promenad i naturen och andas in frisk luft.
  6. Vänd dig till vården och sök professionell hjälp.
  7. Våga säga nej när du känner att du inte orkar umgås med andra eller göra saker som du inte känner för.
Scroll to Top