Felizia och hennes pappa var heroinister – så tog de sig ur missbruket

Felizia Sandberg kastar en blick i kalendern och konstaterar att i april i år var det tio år sedan hon slutade med droger.

– Och nu i sommar är det sex år sedan du också blev drogfri, pappa, säger hon och vänder sig mot Pontus Sjöberg som slagit sig ner i skinnfåtöljen mittemot henne.

Pontus svarar med ett på en gång lättat och stolt leende. Han och hans dotter delar inte längre bara kärleken till heroin. Numera har de även erfarenheterna av att kunna sluta och leva ett drogfritt liv gemensamt.

– Det trodde jag aldrig. Jag var helt övertygad om att jag skulle dö av mitt missbruk, säger han och kramar om sin dotter som satt sig bredvid honom på fåtöljens armstöd.

Platsen vi är på är Härlanda Park i Göteborg som ligger bredvid det tidigare centralfängelset Härlanda, numera Kulturhuset Kåken.

– Här har jag suttit många gånger under mina aktiva år som heroinist, säger Pontus med ett snett leende och sneglar ut genom fönstren mot de gamla fängelsemurarna och de gallerförsedda fönstren.

I en avlång byggnad bredvid den nedlagda anstalten har Gatans Lag – fotbollslaget för hemlösa, missbrukare och kriminella – sin hemvist. Det är också här Felizia har sin arbetsplats.

– Jag sköter verksamheten i Gatans Lag FF Göteborg. Min uppgift är att vara en förebild för andra som vill sluta med drogmissbruk, säger hon.

Meverkade i Lerin på Lofoten

Man kan med fog säga att det var fotbollen som räddade Felizia och som drygt fyra år senare inspirerade även hennes pappa att sluta med sitt långvariga heroinmissbruk.

Minnesgoda läsare kommer kanske ihåg Felizia från 2014, då hon spelade i Gatans Lag i VM för hemlösa, som det året hölls i Chile. Då skrevs det mycket om såväl laget som om henne. På senare tid har hon varit med i Lars Lerins program Lerin på Lofoten som sändes i SVT i början av året.

LÄS ÄVEN: Lars Lerin värnar om hälsan för barnens skull: ”Vill inte dö”

– Pappa var med i en sekvens av programmet där vi pratar om när han bad om förlåtelse för att han svek mig under min uppväxt, säger hon.

Felizias pappa Pontus fastnade i heroinmissbruket ett år innan hon föddes, men då hade han redan hållit på med andra droger i flera år.

– Jag var inte mer än 8–10 år när jag började sniffa lim. Vi var åtta i syskonskaran och det var mycket alkoholmissbruk och våld i hemmet. Jag hängde med mina äldre bröder och för att bli sedd gjorde jag som dem.

Han gick sedan hela vägen via alkohol, cannabis, amfetamin och kokain till heroin. Han tillbringade en stor del av sina tonår på behandlingshem och fängelser.

När Felizia bara var ett år gick hans mamma och pappa skilda vägar. Hennes mamma ville inte uppfostra ett barn tillsammans med en aktiv heroinist och han ville inte försöka ändra på sig.

Men trots att han rökte heroin varje dag var han noga med att ringa Felizia så gott som dagligen och han träffade henne regelbundet.

– Mamma var jätteorolig eftersom hon visste vad pappa höll på med och klagade på att jag luktade rök när jag varit hos honom, men hon ville inte förbjuda mig att träffa honom.

Felizia såg pappan överdosera

Första gången hon såg sin pappa röka heroin var i trappuppgången i huset där hon bodde med sin mamma. Trots att hon var så liten förstod hon vad han höll på med.

– Han sa också till mig att inte säga något om det till mamma. Jag gjorde som han sa för jag ville fortsätta träffa honom. När jag blev lite äldre förstod jag att hotet om att polisen och sociala myndigheter kunde bli inblandade hängde över oss och därför höll jag tyst.

Under åren som följde kände sig Felizia gång på gång sviken av sin pappa. Många gånger när han lovat att ta med henne till bio eller Liseberg ägnade han sig istället åt knarkaffärer eller åkte på inbrottsturnéer.

Hon blev flera gånger vittne till hur hennes pappa tog överdoser.

LÄS ÄVEN: Christian var narkoman när han blev pappa: ”Hög på kokain när jag bytte blöja”

– Jag var inte mer än 10–11 år när han låg på toaletten och min styvmamma kunde inte väcka honom trots att hon örfilade honom i ansiktet och hällde vatten på honom. Jag såg en spruta och förstod att han injicerat, vilket han inte brukade göra.

Någonstans hade hon hört att den som tagit en överdos av heroin kunde piggna till av amfetamin och hon bad sin styvmamma skaffa det. Men till slut vaknade hennes pappa upp av sig själv.

– Det var inte bara pappa som trodde han skulle dö av sitt missbruk. Ibland mötte jag honom på stan och han var då helt väck. Och en gång såg jag honom hämtas med ambulans.

Fick droger från sin pappa

Felizia blev medberoende till sin pappa. När hon kom upp i tonåren började hon själv med alkohol och lättare droger som cannabis, men även benzedrine, ecstasy, kokain och amfetamin. Hon fick även ansvaret att ta hand om droger till Pontus och portionera ut det till honom i lagom stora doser.

– Jag ville skydda Felizia mot heroinet och stack därför åt henne andra droger. Nu i efterhand har jag förstått hur sjukt det var, men som heroinist tänker du inte normalt.

Felizia utvecklade ett hat mot heroin. Trots det fastnade hon själv i ett heroinmissbruk när hon var 18 år.

– Jag hade precis slutat med droger när jag var med om en traumatisk upplevelse. Andra gången jag testade heroin fastnade jag rejält. Det var fantastiskt. All oro och all ångest försvann. Det var som att komma hem.

Men Felizias tid som heroinist blev inte lika lång som hennes pappas. När hon var 21 år skrevs hon in på ett behandlingshem med tolvstegsprogrammet för kvinnor. Via dem kom hon i kontakt med Gatans Lag.

LÄS ÄVEN: Olivia var drogberoende som 15-åring – graviditeten blev hennes räddning

– Då kom jag ihåg att jag älskade att spela fotboll när jag var barn.

Hon var duktig och var på god väg att få åka med laget på VM för hemlösa. Men hon klarade inte kravet på att vara drogfri och blev utslängd från behandlingshemmet. Hon valde själv att sluta i Gatans Lag när hon inte fick åka till VM.

– Då struntade jag i allt och började röka heroin igen samtidigt som jag sålde knark för att finansiera mitt eget missbruk.

Lade in sig på avgiftning

Men längtan efter fotbollen och gemenskapen i Gatans Lag blev för stark. Felizia lade frivilligt in sig på avgiftning och den här gången var hon verkligen motiverad.

– Jag bröt med alla mina gamla vänner. Jag slutade sälja droger och lade av med all annan kriminalitet – till och med små saker som att tjuvåka på spårvagnarna och ”provsmaka” godis i affärerna.

– Jag fick ändra om allting, hela mitt tankesätt och alla beteenden som jag lärt mig sedan jag var barn.

Den här gången lyckades hon och hon fick följa med Gatans Lag till Chile. Hon engagerade sig sedan som tränare för laget.

Men för hennes pappa fortsatte livet på samhällets botten några år till.

LÄS ÄVEN: Linda hamnade i ett tungt missbruk och sov under Älvsborgsbron

– Jag var imponerad över att Felizia lyckats sluta och tyckte att det var grymt bra, men själv trodde jag inte att jag någonsin skulle bli ”ren”.

Felizia tjatade på sin pappa om att även han skulle lägga in sig på avgiftning, men till slut var hon på väg att ge upp.

– Jag bröt kontakten med pappa ett tag. Det är hårt, men ibland är det nödvändigt att göra det med en missbrukare för att de ska förstå allvaret.

När hon för drygt sex år sedan hotade med att göra en orosanmälan mot sin pappa om han inte lade in sig på behandling gav han vika. Han hade själv börjat tröttna på livet som heroinist.

– Jag fick ett kort fängelsestraff på två månader och ­efter det började jag på tolvstegsprogrammet. Jag tänkte att jag kunde testa att leva drogfritt ett år. Om inte det skulle fungera fanns ju alltid drogerna kvar på armslängds avstånd och lätt att få tag i.

Lever drogfria liv

Trots att han gått igenom flera behandlingar tidigare fungerade det den här gången.

– Redan efter någon månad kände jag att det var så här jag ville fortsätta leva, säger Pontus.

Idag lever han ett helt normalt liv med en egen lägenhet i Kortedala, körkort och bil och fast jobb där han motiverar andra missbrukare att sluta med droger. Felizia är stolt över att han lyckades.

– När han blev drogfri innebar det att jag fick min pappa tillbaka. Men jag trodde aldrig att han skulle klara det. Jag hade ställt in mig på att jag en dag skulle få telefonsamtalet om att han dött av en överdos.

LÄS ÄVEN: Danne blev nykter efter 17 år långa missbruket – vann tillbaka sin stora kärlek

Idag har Felizia och Pontus en sund far-dotter-relation.

En viktig del i den är att de har kunnat försonas.

– När pappa bad om förlåtelse för all den ångest och oro och den skada han orsakat mig som barn började vi båda gråta, säger hon och ger honom en stolt och kärleksfull blick.