Tyngsta stengubben väger 165 ton. Det är mer än 2 000 fullvuxna män, 30 elefanter eller 80 Volvobilar. Eller – med en lämpligare jämförelse – nästan 70 gånger mer än ett av de stenblock som användes för att skapa Egyptens pyramider.
En både historisk och matematisk gåta, alltså. För än idag, många år efter uppförandet, vet forskarna fortfarande inte syftet med Påsköns märkliga statyer eller hur de kunde baxas så långt.
En urgammal kult hos ett forntida jättefolk? Ett besök av utomjordingar som kände tekniker för att upphäva tyngdlagen?
Den senare teorin har hävdats av bland andra den kontroversielle schweiziske forskaren Erich von Däniken. Men om man lämnar ufo-spåren därhän, mest för att det känns omöjligt att bevisa, återstår kanske ändå några rent logiska möjligheter.
LÄS ÄVEN: Mona Lisa stals från Louvren – tjuven försvann med tavlan genom huvudentrén
Att vikingarna rullade sina skepp på stockar förbi vattenfall och forsar är väl känt. Visserligen ska det ha funnits palmskogar på Påskön en gång i tiden, men en annan metod känns ändå mer trolig.
Alla som själva försökt flytta exempelvis ett kylskåp vet att det finns två metoder för att slippa lyfta alla dess kilon med ren muskelkraft:
Antingen låter man det glida över köksgolvet eller så vaggar man fram det på de nedre kanthörnen så det nästan ser ut som om det själv var ute på promenad.
Så flyttades moaistatyerna på Påskön
Statyerna, som kallas moai, ska i så fall själva ha ”vandrat” över ön, förslagsvis med hjälp av rep som manövrerades av flera väl samkörda grupper.
Inte helt omöjligt, kanske. Fast extremt svårt. Dels kräver detta stor teknisk skicklighet, dels ett samhälle som var förhållandevis välorganiserat och bör ha rymt såväl ingenjörer som arbetsledare och präster.
För vad kan statyerna vara annat än kultföremål?
Påskön är förmodligen den plats på jorden som har längst till några grannar. Den ligger mitt i Stilla havet, 2 000 kilometer från närmaste bebodda ö, samtidigt som invånarna knappast kan ha trott att en flock vaktposter av sten skulle avskräcka eventuella inkräktare.
En bättre teori tycks vara att statyerna restes över döda hövdingar. Var stenhuggarna andetroende kanske de föreställde sig att förfäderna levde kvar i statyerna och vakade över sin by.
Stenfigurerna på Påskön har mytomspunnen historia
Totalt har närmare 1 000 stenfigurer påträffats. De flesta står resta i rader upp till 16 kilometer från vulkanen Rano Rarakus sluttningar, där de en gång höggs ut.
Gemensamt är deras stiliserade ansiktsuttryck och att de oftast är placerade precis vid stranden, blickande ut över havet.
Så sent som 2017 slog en forskargrupp också fast att samtliga tycks stå på platser där sötvatten kan påträffas. En slump eller en medveten tanke?
LÄS ÄVEN: Stonehenge-mysteriet: Har vi funnit förklaringen bakom stenarna?
Några statyer är kvarlämnade i ofärdigt skick i själva stenbrottet. Andra har till synes dumpats på väg till slutdestinationen. Forskarna gissar att dessa övergavs i all hast, kanske för att man överraskades av ett vulkanutbrott.
Lika gåtfullt är statyernas ålder. Tidpunkten för Påsköns första kolonisering är omtvistad. Genom att rekonstruera kungalängder har man fått fram att den borde befolkats runt år 400 f Kr.
Kol 14-dateringar av träkol och tumlare som ätits av människor pekar dock snarare på 900-talet e Kr. Andra biologiska studier flyttar fram tidpunkten ytterligare två sekel.
Mystiska hieroglyfer har funnits på Påskön
Och bara för att ytterligare öka mystiken har Påskön även sina egna gåtfulla hieroglyfer. De påträffades på 1860-talet av den katolske prästen Eugene Eyraud.
Till dags dato har man samlat ihop 21 träplattor med 11 000 tecken, som aldrig har kunnat tydas. Det rör sig om 120 olika symboler, bland dem fåglar, fiskar och diverse geometriska former.
Påskön fick sitt namn av att den nederländske sjöfararen Jakob Roggeveen och hans besättning firade påskdagen den 5 april 1722 utanför dess kust.
Ön, som är i det närmaste triangelformad, ligger 250 mil väster om Chile och är knappt 30 km lång. Klimatet är subtropiskt med en genomsnittstemperatur på 22 grader. Som mest lär 10 000 människor ha bott på ön. Idag är siffran drygt 5 000.
Här kan du läsa alla våra artiklar från Historiska Brott & Mysterier
Prenumerera på Historiska Brott & Mysterier