• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Placera dina pengar i fonder och annat sparande

    För den som har pengar att spara gäller det att välja strategiskt bland fonder och annat sparande. Vi reder ut vilken sparform som passar just dig.

    Spara i fonder och annat sparande
    Pengar i sparbössan? Vi tipsar om hur du får pengarna att växa. Foto: Kristofer Samuelsson/Johnér

    Det senaste decenniet har så kal-lade räntefonder vuxit i popularitet, på bekostnad av aktiesparande, och krisåret 2011 innebar ett rejält uppsving för sparformen. I takt med att intresset för trygga placeringar ökar passar bankerna på att lansera nya sparformer, som till exempel företagsobligationer och nu senast räntebevis.
    Men hur ska man tänka när Riksbanken sänker styrräntan?
    Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson tycker det viktigaste av allt är att man som sparare verkligen förstår det sparande man har valt.

    Dela upp sparandet
    – Känner man sig osäker och tycker att en sparform verkar krånglig, tycker jag inte att man ska välja den i första hand. Det fungerar utmärkt med de olika sparkonton som finns. När man så småningom byggt upp ett "vanligt" sparkapital, kan det vara dags att ta nästa steg i spartrappan, säger hon.
    Man brukar tala om att dela upp sitt sparande i olika delar beroende på vad man tänker sig att använda det till, när i tiden man tror att man behöver pengarna, och sist men inte minst om man är beredd att ta risker med sina pengar medan man sparar dem.
    – Just tidsaspekten är viktig för att välja rätt typ av sparande, särskilt om man ska titta på olika sorters räntesparande.

    Bättre ränta under lång tid
    Om man kan undvara sina pengar under en längre tid ökar utsikterna att få bättre ränta. Det finns sparkonton med en i förväg bestämd fast ränta som är högre ju längre spartid man väljer. Fördelen är att man vet vad man får för ränta samtidigt som man vet att det är en trygg placering utan risk.
    – Till exempel om man fått en summa pengar till den första bostadens kontantinsats, men vet att det inte blir någon flytt under det närmaste året. Då kan det vara en utmärkt lösning att sätta in dessa pengar på ett fast­räntekonto, säger hon.

    Olika räntefonder – och andra former av räntesparande

    Vanligt sparkonto
    Populärt alternativ till den ostadiga börsen, men i takt med att Riksbanken nu sänker sin styrränta brukar också storbankerna följa efter med sina sparräntor. Med fria uttag blir räntan väldigt låg. Binder du sparpengarna kan du få lite högre ränta. Den statliga insättningsgarantin gäller kontanter till ett värde av max 100 000 euro, cirka 800 000 kronor. På compricer.se kan du jämföra aktuella sparkontoräntor.

    Korta räntefonder
    Placerar pengarna i olika räntebärande värdepapper som statsskuldsväxlar och
    olika obligationer med löptider på högst ett år. Kallas ofta penningmarknads-
    eller likviditetsfonder. De påverkas i liten grad av marknads­räntor, har låg risk och passar därför bra vid kortsiktigt sparande. Men avgifterna är en viktig faktor för avkastningen, och eftersom ränteläget just nu är lågt gröper högre avgifter ut onödigt mycket av dina pengar.

    Långa räntefonder
    Kallas vanligen obligationsfonder och placerar i räntebärande värdepapper med en löptid på över ett år. Passar vid långsiktiga placeringar när marknadsräntorna sjunker eller står stilla. Med dagens rekordlåga räntor finns risken för att räntorna sticker i väg uppåt fram-
    över, vilket pekar på en dyster utveckling för dessa fonder de närmaste åren.

    Realräntefonder
    Investerar i obligationer, ofta utgivna
    av staten, och ger en fast avkastning utöver inflationen. När obligationen förfaller återbetalas utöver det nomi­nella beloppet även förändringen i inflationen. Lämpar sig för en som vill värdesäkra sparandet i tider med stigande inflation.

    Företagsobligationsfonder
    Som sparare lånar du ut pengar till de företag som ingår i fonden mot att du får ränta. Risknivån ligger mellan aktier och räntor. Hur hög ränta du får bestäms av företagets finansiella styrka, även kallad kreditvärdighet. Obligationer från företag med hög kreditvärdighet kallas för "investment grade" medan obligationer från bolag med lägre kreditvärdighet kallas "high yield" (vilket alltså innebär högre risk och högre ränta).
    Bankerna framhåller gärna att företagen har starkare ekonomi och finanser än många länder som ger ut statsobligationer. Men även företagsobligationer kan förlora i värde. Sämre konjunktur och dystra tider för företagen innebär fler konkurser och att de inte kan betala tillbaka sina lån.

    Internationella räntefonder
    Kan vara ett alternativ för den som vill bredda räntesparandet eller är sugen på att spekulera i valutaförändringar. Samtidigt ska man komma ihåg att valutarörelser är svåra att förutspå. Och att risken är betydligt högre än i traditionella räntefonder.

    Räntebevis
    Nyaste sortens räntesparande som kopplar räntan till företagets kreditrisk, alltså till hur stabilt företaget är. Nordea är enda bank som ger ut räntebevis, i nuläget från nio företag. Räntebevisen har tagits fram för att ge möjlighet till en högre ränta på insatt belopp. Lägsta startbelopp är 10 000 kronor och beviset löper i fem år. Räntebetalning sker fyra gånger per år. Det finns dock en inbyggd marknadsrisk i denna typ av placering som innebär att man kan förlora räntan även om man alltid får tillbaka det insatta beloppet.

    Av: Karin Arnell

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!