Köpa sommarstuga? Så gör du för att undvika fällorna

Med starens kvitter och solens glitter vaknar drömmen om sommarstuga på landet. Men håll huvudet kallt innan du öppnar plånboken.

Glöm inte kostnaderna!

Kostar gör huset även om det bara står, så räkna noga att du har råd.

• Ett bolån på 500 000 kr kostar 20 000 kr om året före skattejämkning om räntan är 4 procent.

• Pantbrev går på 2 procent av
lånebeloppet vid köpet, alltså 10 000 kr i detta fall, plus cirka 700 kr i engångsavgift till fastighetsregistret och banken.

• Lagfart kostar 1,5 procent av huspriset vid köpet plus cirka 1 300 kr i engångsavgift till lantmäteriet och banken.

• Fastighetsskatten är 1 procent på taxeringsvärdet per år, dock max 5 000 kr.

• Avgift till väg-, vatten- och bryggsamfällighet. Säljaren vet. Avgift för sophämtning, slamsugning och latrinhämtning. Kommunen vet.

• Försäkring, varierar efter läge och husets storlek, minst 1 000 kr per år.

• El till varmvatten och värme kan bli dyrt, särskilt om du har underhållsvärme på vintern. Både nätavgift och förbrukad el ska betalas.

• Underhåll slukar pengar; fönster ska målas, tak lagas etc.

• Glöm inte större engångsinköp som trädgårdsmöbler, buskar, gräsklippare, vedkap, m m.

Fynda långt från vatten och storstad

Allt fler skaffar fritidshus och vi är beredda att betala bra för vårt sommarboende. På sju år, från millennieskiftet till år 2007, har priserna på fritidshus ökat med 89 procent – nästan dubbelt upp!
I vartannat län betalar vi idag i snitt över en miljon kronor för vårt smultronställe. Ofta har det god standard.
– Det är anledningen till de höga priserna. Vi vill ha komforten och kan gärna tänka oss att renovera. De så kallade oslipade diamanterna finns inte riktigt längre, säger Claudia Wörmann på Mäklarsamfundet.

Men visst går det att fynda. Man får ta sig en bra bit från storstäderna och kusterna, definitivt undvika skärgården, västkusten, Gotland och Öland. Ju längre in i skogen, desto billigare.
Generellt är priserna låga i norra landet, förutom nära skidorterna. Men även i Bergslagen och på Västgötaslätten kan man komma undan med 300 000–400 000 kronor för ett hus.

– Men man måste sätta det låga priset i relation till värdet utanför prislappen.
Hur ska man använda huset?
Hur långt vill man åka?
Vilka ska bo där?

Det fascinerande är ju att många skaffar sommarhus för kommande generationer, menar Claudia Wörmann.

Allt fler unga vill köpa stuga

Var femte svensk äger ett fritidshus. De flesta stugägare är äldre och bor i glesbygd. Men allt fler yngre personer och storstadsbor vill gärna inom något år köpa sig ett sommarhus, visar en studie som Nordea gjort. För det kan de tänka sig att lägga upp i snitt 670 000 kronor

Nu är helt fel tid. Det ska vara november, gråkallt och den kritiska blicken vara fullt påkopplad när du köper sommarhus. Då är risken minst att du gör ett galet köp och då är också priserna lägre.

Men det är ju nu den stora längtan sätter in. Så vem bryr sig när stararna kvittrar och sipporna slår blå dunster i ögonen, när förälskelsen bara blossar upp inför drömmarnas drömhus; rött med vita knutar, en liten syrenberså och några äppelträd..? Här är tipsen som hjälper dig att hålla huvudet kallt.

Läget är det absolut viktigaste att tänka på. Allt annat går att förändra utom husets läge, både på tomten och i omgivningen. Kolla var solen kan finnas under olika tider på dan. Vill du kunna äta middag i kvällssol? Finns det skog intill som kan lägga hela tomten i skugga?

För morgondoppen vill du veta hur långt det är till vattnet – och hur du tar dig dit kånkande på badlakan, simdynor och matsäck. Kan du promenera, cykla eller måste du ta bilen? Och hur badbart är vattnet egentligen?

Finns affär i närheten eller måste du släpa matkassar från stan? Hur är det med svamp- och bärskogar, stigar för hundpromenader och motionsrundor? Att kunna åka kollektivt till landet är bra. När tonårsbarnen blir rastlösa kan de själva ta sig in till stan. Ta reda på avståndet till hållplatsen och hur ofta bussen går.

Prata med grannarna. Hör om det finns andra barn i området, vilka som är åretruntboende och om man hjälps åt med vissa saker. Koppla på magkänslan; är stämningen bevakande eller välkomnande? Verkar det vara väl mycket umgänge eller kan man lämnas i fred?

Kolla planerna för framtiden. Kommunen kan ha tankar på nya vägar eller husbyggen i närheten. Ängen du har utblick över, är den privat och får bebyggas?

Kan den skyddande skogen på baksidan komma att huggas ner? Hör med kommunen hur byggrätten ser ut, både för granntomterna och för din tilltänkta fastighet. Om du vill bygga till huset kan det finnas förbehåll om hur stort och högt du får bygga.

Är det en sjötomt, få klarhet i hur egen din badstrand egentligen är. Tomten kan vara privat ända ut i vattnet eller sluta en bit ovanför och omfattas av strandskyddet. Det kanske går en allmän promenadstig längs vattnet. Det generella strandskyddet tilllåter vem som helst att använda stranden 100 meter upp från sjön och 300 meter upp från havet.

Om båtplats hör till fastigheten ska det finnas skriftligt, passa dig för svepande löften. Finns ingen båtplats, ta reda på om det är lätt att få i närheten.
Vatten, avlopp och sanitet, hur är det löst?

Har huset egen brunn, försäkra dig om att vattnet är drickbart och nyligen testat. Är avloppet godkänt av kommunen eller kan det komma krav på ny lösning? Kolla om det finns tillstånd för latrinkomposten eller den indragna vattentoan.

Servitut kan höra till fastigheten, kolla vad det gäller för. Det kan ge dig rätten att ta vatten ut grannens brunn eller en granne kan ha rätt att utnyttja din väg. Servitut är ett skriftligt avtal som följer med fastigheten, inte ägaren. Se upp med muntliga överenskommelser, de gäller sällan nya ägare.

Samfällt ägande kan ingå i köpet. Det kan vara en väg, vattentäkt, båtbrygga eller äng som ägs och sköts av flera fastigheter samfällt, till en årlig avgift. Det samfällda ansvaret är kopplat till huset och du kan inte räkna med att slippa avgift för att du borrar egen brunn eller bara nyttjar vägen några veckor på sommaren.

Avståndet från stan är avgörande för hur du vill använda huset. Vill du kunna åka dit var och varannan helg året om eller bomma igen i september och inte komma åter förrän sipporna spirar?

Husets skick hänger också ihop med dess funktion. Ska det vara tipptopp med högsta bekvämlighet? Eller är största kicken att helt byta liv och leva så enkelt som möjligt?

Som regel är ett mindre modernt hus med färre funktioner lättare att sköta än ett med villastandard. Å andra sidan är det ofta då mer pyssel när du väl är där: hugga ved, hämta vatten, tömma dasset. En del vill bara återhämta sig med en bok i hängmattan, för andra är det mest avkoppling att spika och planera projekt.

Fundera på vad du vill med huset. Kanske vill du kunna bo där halvårsvis i framtiden eller flytta dit efter pensionen. Ett sommarhus har man ofta under lång tid, ibland i generationer och vanligen längre tid än villor.

Undersök huset noga, helst med en besiktningsman. Du har full undersökningsplikt, säljaren behöver bara berätta om uppenbara brister han vet. Om du gör jobbet själv, ha med dig kamera, kniv och ficklampa.

Kolla att grunden är väl ventilerad och inget trä angripet av fukt och luktar illa. Tegelpannor ska inte vara trasiga eller klädda med mossa. Stuprör och hängrännor hela. Se till att färgen på fasad och fönster sitter fast. Peta i fönstervirket med en kniv efter röta. Leta fuktskador på vinden och i källaren. Kolla noga i kök och duschrum efter vattenskador. Öppna alla fönster – går några trögt kan huset ha satt sig. Elen ska vara proffsigt installerad. Ta reda på när skorstenen senast kollades.

Av: Lotta Palmelius

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top