9 tips för att få ut mer av dina naturupplevelser – biologen tipsar

Håller svenskarna på att bli mer naturintresserade? Didrik Vanhoenacker kan i varje fall konstatera att frågorna från allmänheten har fördubblats under de tio år han haft jobbet som jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. 

– Det pågick en långsam men stadig ökning av frågor fram till pandemin då de tog ett rejält skutt uppåt. När folk skulle jobba hemma passade de på att gå ut också, så i april 2020 fick jag dubbelt så många frågor som vanligt. För helåret 2020 låg ökningen på 15–20 procent och på den nivån ligger frågeströmmen kvar. 

Bidrar klimatförändringar och artutrotning till att vi blir mer intresserade? Oklart, menar Didrik, men han noterar att han får allt fler frågor om fenologi, alltså läran om årstiderna.

– Många handlar om olika växters blomning och om den sker ovanligt tidigt, eller sent. Via frågorna kan jag också följa nyanlända arters spridning norrut när folk hör av sig om någon art de inte känner igen, säger Didrik och gör inspirerade utläggningar om nykomlingar som sälgskimmerfjärilen, getingspindeln och harlekinnyckelpigan.

Akut vetgirighet

Naturhistoriska riksmuseet, NRM, är Sveriges största museianläggning, en tegelkoloss i Stockholms norra utkant. Samlingarna innefattar elva miljoner djur, växter, svampar, fossil och mineral från hela världen. Institutionen ska främja allmänhetens intresse för bland annat växt- och djurliv och det gör man inte bara genom sina utställningar utan även genom tjänsten jourhavande biolog som vem som helst kan kontakta vid akut vetgirighet.

Didrik Vanhoenacker verkar passa perfekt för jobbet. Han har en ohejdbar entusiasm för det han sysslar med. Därtill bekväm i radio och tv. Han svarar nämligen även på medias frågor, allt inom ramen för sitt folkbildande uppdrag.

– Jag är som vårdcentralen – mig kan man kontakta om allt. Har jag inte svaret kan jag remittera till specialister, säger han och syftar de cirka 250 personer som jobbar på NRM, varav majoriteten är forskare.

Men oftast kan han svaret själv.

– Folk brukar inleda med ”Nu ska du få en jättekonstig fråga.” Då tänker jag ”Det tror jag inte, men försök.” Ibland får jag förstås kolla upp saker och återkomma. Och det händer att jag går bet om bilderna folk tagit är för dåliga.

Av de cirka 7 500 mejl han besvarar varje år handlar nämligen de flesta om att artbestämma växter eller djur utifrån foton. 

En del svenskar är väl bevandrade i det vilda, men för många är naturen mest en anonym kuliss. 

– Jag skrattade när jag läste om en person som gillade att jogga i skogen för där var det bara grönt och han slapp alla intryck. För mig är det tvärtom. Jag joggar inte i naturen för där finns så mycket att se så jag skulle behöva stanna hela tiden. Jag går, och om jag går tillsammans med någon ser jag till att gå i samma takt. Då kan man höra fåglar i den korta tystnaden mellan stegen.

Biologisk läskunnighet

Så talar den som tar in naturen med alla sinnen och vet vad han ska leta efter. (Han har till och med lyckats höra berguv och se vit stork och ägretthäger från sin lägenhetsbalkong på nionde våningen i ett höghus i Solna.)

Allt handlar om det Didrik kallar biologisk läskunnighet. Att känna igen olika arter är som att känna igen bokstäverna i ett språk. Man utvecklar också sin känsla för hur arterna hänger ihop och i vilka naturmiljöer man kan tänkas stöta på vad av fauna och flora. 

– Du går i skogen som plötsligt ändrar karaktär och du inser ”Här borde det finnas stjärtmes.” Kanske hör du en fem minuter senare, säger Didrik.

Här bredvid ger han exempel på hur du enkelt höjer din läskunnighet och får ut mer av dina naturvistelser i vår.

Höj din biologiska läskunnighet

Besök en fågelsjö

I vissa sjöar blir det stora ansamlingar av gäss, tranor och andra flyttfåglar på våren.

Insektsskåda

Ställ dig vid en blommande sälg. De blommar före lövsprickningen och lockar massor av insekter som fjärilar, humlor och bin. Om du vill kan du fota och kolla upp arterna när du kommer hem. Eller så njuter du bara av skådespelet.

Vänd på stenar

Du hittar alltid något kul – skalbaggar, kanske ödlor och ormar.

Gå på fågelotta

Tidiga vårmorgnar är fågelsången fantastisk. Gökotta är en gammal svensk tradition då man gick ut tidigt (i ottan) med picknick för att lyssna på vårfåglarna, i synnerhet göken. 

Sök upp ett sandigt ställe

Ett sandtag, en vägbank eller annan plats med blottad sand. Där har du chans att se spännande insekter hela året men framförallt på våren. Sandbin eller sidenbin som bygger bon i sanden. Kanske kommer det gökbin och parasiterar på dessa bon. Eller svävflugor som lägger ägg i dem. Det kan dyka upp vägsteklar som fångar vargspindlar. Ta med pall och kaffekopp och följ dramat.

Gå på ugglesafari

De låter som mest i mars. Ge dig ut i skymningen en fin kväll och lyssna. I södra Sverige är det lättast att få höra kattuggla, i norr är pärlugglan vanligast. Och varför inte övernatta i skogen? Då kan du även få höra rävar, rådjur, till och med avlägset vargyl på sina håll. Det behövs ingen avancerad utrustning, menar Didrik som brukar använda liggunderlag och två vanliga sovsäckar som han trär i varann.

Kolla in en myrstack

Myror brukar kila omkring på och runt sin stack men tidigt på våren kan man se dem sitta och sola i en enda stor svart klump. De låter sig värmas av solen för att sedan gå ner i stacken och värma upp den med sin kroppsvärme. Snacka om energieffektivitet och kollektiv intelligens.

Spela artbingo

Lista ett antal vårtecken som du försöker få syn på och bocka av under en dag. Förslag på bingobrickor finns att printa ut från Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Sök på ”Vårteckenbingo”.

Starta en ”bird streak”

Försök få syn på, eller höra en ny fågelart varje vecka och se hur många veckor du klarar utan avbrott.