• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Petra lockar i Jordanien

    Jordanien satsar på att bli ett turistmål av stora mått. Följ med på en rundtur i ett land med fantastisk historia och säregen natur.

    Hästkapplöpningen i Jerash.
    Foto: Rolf Olofsson

    En trio flöten på Döda havets yta.
    Foto: Rofl Olosson

    En tidningsförsäljare i Aqabas gamla kvarter.
    Foto: Rolf Olofsson

    Det behövs egentligen bara ett enda skäl för att resa hela vägen från Sverige till Jordanien. Skälet stavas Petra, klippstaden som förra året blev utsedd till ett av världens sju nya underverk. Ett storslaget och självklart inslag i de rundresor som flera svenska reseföretag nu lockar med.

    Det är en alldeles enastående upplevelse att vandra den kilometerlånga slingrande gången Al-Siq mellan skyhöga klippväggar. Jag väntar mig nästan att möta Harrison Ford (det var här som en av Indiana Jones-filmerna spelades in) men möter en glad skolklass på utflykt.

    Så öppnar sig klippgången och den rosa sandstensstaden strålar emot oss. Tusentals gravkammare är uthuggna direkt i klippväggarna. Allra mest arbete har lagts på skattkammaren Khazne al-Firaun. Den är 40 meter hög och uthuggen i flera våningar. Mästerverken är skapade av nabatéerna, det nomadfolk som kontrollerade karavanvägarna i Jordanien för 2 000 år sedan.

    Jordanien är ett land av kontraster; flotta hotell och beduinläger, hästkärror och Mercedesbilar, skrattande busiga barn som absolut vill bli fotograferade, beslöjade kvinnor som rör sig småtrippande och blygt mellan butikerna, män på kafeérna som röker vattenpipa och spelar kort.

    Det är Bibelns landskap och under många århundraden en del av det romerska riket. I detta landskap rörde sig Jesus, Johannes Döparen och Moses. Och senare tiders berömdheter som Marco Polo och den legendomsusade Lawrence av Arabien. Ja till och med Jan Guillous Arn satte sina fiktiva fotspår i ökensanden.

    Landets geografiska läge är inte avundsvärt. Två av efterkrigstidens största krutdurkar finns på var sitt håll – Israel med Västbanken i väster och Irak i öster. Men för närvarande har inte svenska UD någon varningsflagg hissad för att turista i Jordanien.

    I Aqaba längst i söder sker den största turistsatsningen. Där finns Jordaniens 14 kilometer korta kustremsa mot Röda havet. Aqaba är en tullfri zon och det ger möjlighet att fynda skor och lädervaror, guld och kryddor, elektronik och designkläder.


    Jag går in i Mohammad Amins kryddbutik i Al Jam'yah Market. Han har tagit över butiken efter sin pappa och berättar vältaligt om alla sina teer, vad de är bra för. Mot hosta, för sexlust, mot håglöshet, för magens välbefinnande. Han berättar också stolt om sina två döttrar, en har just börjat skolan, och vi pratar fotboll. Han ber mig skicka en bild på svenska landslaget om jag kan komma ihåg det.

    Jag köper förstås en speciell tesort och en kryddblandning som är "perfekt för fiskrätter". På bekvämt utflyktsavstånd från Aqaba finns Wadi Rum, ett märkligt ökenområde med mäktiga klippformationer utplacerade som på måfå. En stor del av området är naturreservat med plats för ett rikt fågelliv.
    Tystnaden är total och på en klippavsats inväntar vi skymningen som målar landskapet i mjuka toner.


    Nästa dag är vi nere vid Döda havet. Sjön ligger mer än 400 meter under havsnivån (jordens lägst belägna punkt), och har en salthalt på 32 procent. Den höga syrehalten i luften gör det lätt att andas. Ett perfekt ställe för rehabilitering i allmänhet och för att bota hudproblem i synnerhet.

    Självklart måste också jag smörja in mig med svart lera och flyta som en kork på ytan som alla andra turister. Bäst att passa på, Döda havet håller gradvis på att, just det, dö. Tillflödet av friskt vatten från Jordanfloden har strypts allt mer och salthalten ökar vartefter. Mer eller mindre fantastiska planer finns på att transportera vatten i en rörledning från Röda havet.

    I Jerash några mil från huvudstaden Amman kommer vi lagom till de romerska hästkapplöpningarna. Mannen bakom föreställningen är faktiskt svensk.
    Stellan Lind fick en pojkdröm – när han var 34 år. En sommardag såg han filmen "Ben Hur". Han blev fångad av historien och av de romerska hästkapplöpningarna och gladiatorspelen.

    – Av en slump kom jag att träffa Alfredo Danesi som var med och byggde alla vagnar som användes i filmen. Han lärde mig mycket om det romerska hantverket.
    Kunskaper som Stellan kom att få stor nytta av. Han hade under många år arbetat för läkemedelsföretaget Pharmacia och reste mycket i tjänsten. Bland annat till Jordanien som har en stor läkemedelsindustri.
    Där höll turistministeriet på att renovera hippodromen i Jerash, en ruinstad från det romerska rikets tid.


    Stellan såg framför sig hur hippodromen skulle kunna befolkas av romerska legionärer, gladiatorer och hästspann.

    – Jag kontaktade turistministeriet och de blev omedelbart intresserade av projektet. 16 välbärgade jordanier satsade också pengar.

    Två år följde av intensivt arbete med att bygga vagnar, rekrytera och träna kuskar, legionärer och gladiatorer, sy upp tidstrogna dräkter och de speciella sandalerna som heter caligae. I november 2005 kom föreställningarna i gång på allvar, sex dagar i veckan.

    En mans pojkdröm var uppfylld. Men Stellan såg nya möjligheter, som han nu får förverkliga. Hans organisation har bidrag från jordanska staten för att skapa "living history" på olika historiska platser, med romare som reciterar latinsk poesi vid romerska teatern i Amman, med korsriddare i Kerak och med Salah Ed Din krigare i Ajloun.
    Och i Petra där 40 "nabatéer" redan står på vakt vid skattkammaren.

    Av: Rolf Olofsson

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!