Riga – staden som ömsar skinn

Nya EU-staden Riga ser framåt. De medeltida kvarteren putsas upp. Kaféerna och butikerna blir allt fler – och i city reser sig glaspalats mellan förfallna trähus.

Riga – staden som ömsar skinn
Det rikt ornamenterade Svarthuvudenas hus, Rigas symbolbyggnad, byggt 1344.
Foto: Yadid Levi
Riga – staden som ömsar skinn
Bärnsten kallas ibland Lettlands guld och säljs lite varstans.
Foto: Yadid Levi
Riga – staden som ömsar skinn
Torgmys framför domkyrkan.
Foto: Yadid Levi

En vit limousine dyker upp runt hörnet vid Gertrudes iela (gata). Plötsligt glider takluckan långsamt åt sidan. Ett par frack- och manschettprydda manshänder lyfter en champagneflaska mot skyn. Pang! Korken skjuter i höjden och champagneskummet sprutar i samma sekund som händerna och flaskan försvinner ner i bilen igen.
Man snubblar till mentalt. Lite längre bort sitter en tiggare på trottoaren med händerna framför sig formad till en skål. Samma kontrast finns självklart i Stockholm och andra större västeuropeiska städer, men den blir tydligare här.

Det är som att det rika och det fattiga i Riga är längre ifrån varandra. Som att balansen mellan rik och fattig, öst och väst, nutid kontra historia hela tiden ligger i öppen dager.
I Riga är det liksom inget konstigt att ett nybyggt arkitektritat affärshus med en Chanelbutik i botten ligger vägg i vägg med ett fallfärdigt, flagande tvåvåningshus i trä med invånare som för länge sedan övergivit sina drömmar och förhoppningar.
Sådant är ju livet här.

Sedan Lettland blev självständigt 1991 har massor hänt. Nytt friskt kapital har flutit in i landet, ett flöde som nu förstärkts efter inträdet i EU. Det byggs, restaureras, återkonstrueras, fejas och putsas i den inre kärnan av Riga.
Bit för bit ömsar staden skinn. Och det syns kanske bäst i Gamla stan, Vecriga.

Längs floden Daugava ståtar stadsdelen med sina medeltida byggnader, museer, Lettlands National opera, kyrkorna som ger staden dess vackra silhuett – och massor av nya butiker, restauranger och kaféer.
Efter några timmars lustfyllt flanerande på blanka kullerstensgator, via gränder och restaurangprydda torg, känns Riga lättillgänglig. Välkomnande. Att sällan vara längre bort än ett stenkast från en historisk attraktion, en kyrkas stillsamma kontemplation eller en immande kall öl känns skönt.

Många av husen är häpnadsväckande vackra. Till exempel det rikt ornamenterade Svarthuvudenas hus, ett ordenshus byggt 1344 av tyska handelsmän som behövde någonstans att samlas. Eller Det lilla gillets hus med sin gotiska trappfasad.

Första stoppet blir rustika restaurangen Alus seta (Tirgona iela 7) som serverar mat från det lettiska köket. På menyn finns bland annat zandarta fileja, kolja med osttäcke, nyfriterade potatisbitar med lök och fräscha grönsaker från den stora salladsbuffén. Plus en halvliter öl – allt för endast 50 kronor.

Priserna i Riga är ibland skrattretande låga, ungefär hälften av de svenska. Gång på gång överraskas man ändå av hur billigt det är – och att man kan unna sig lite extra utan att det nämnvärt påverkar reskassan.

Riga formades under 1200-talet, blev snabbt en Hansastad och har under århundradens lopp fått se sig besegrat, skövlat, befriat och återigen hållet i strypkoppel av olika ockupationsmakter.
Tyskar, svenskar (efter att Gustav II Adolf intog Riga 1621 var den under hundra år Sveriges största stad), ryssar och nazister har satt en både kulturell och bitvis våldsam prägel på Rigas stad och historia.

Besöket i Gamla Stan avslutas med Sankt Peterskyrkan, en av Rigas största och mest berömda kyrkor. Det ljusa och enkelt inredda kyrkorummet är behagligt stillsamt. Några få äldre kvinnor sitter i bänkarna.
Mannen som sköter hissen upp i kyrktornet har grått hår, grått ansikte, grå trenchcoat – väl knäppt med skärp och allt och mellanbruna skor som ett litet koloristiskt utropstecken. Han berättar stolt att han är ryss och pekar, utan minsta betänklighet, endast ut de ryska sevärdheterna i Riga.

Sedan Sovjet lämnade tillbaka Lettland har den ryska befolkningen minskat drastiskt. I dag bor cirka 750 000 invånare i Lettland, ungefär 30 procent av dem har ryskt ursprung.
Från kyrktornet ser man den tydliga uppdelningen mellan det gamla och nya. I det nya Riga skjuter futuristiska hotell-, affärs- och bankkomplex mot höjden.

Strax norr om Gamla stan ligger en av Rigas stora arkitektoniska attraktioner; jugendkvarteren. Det är en omtumlande, överraskande stadsdel som sprudlar av skaparglädje. Allt från sirliga utsmyckningar till grövre, mer nationalromantiska.

Vecriga och jugendkvarteren finns båda med på Unescos världsarvslista och många menar att Riga har den finaste samlingen jugendhus i Europa.
En kort promenad via det stolta Frihetsmonumentet (byggt 1935) och Esplanadparken leder till centrum av Rigas affärsdistrikt. Här finns både bilfria, urlyxiga shoppingarkader och avgastyngda, evighetslånga avenyer med mycket av det gamla kvar.

Avstånden mellan guldkornen är betydligt längre här än i Gamla stan, men just när hungern börjar sprida sig, och benen gå mot total strejk, dyker det där oväntade upp.
Som Apsara tea rooms (22 Skãrnu iela), ett tehus i två våningar som erbjuder både japanska och kinesiska teceremonier. Eller ljuvliga Emihla Gustava shokolahde i Berga bazãrs, som gör handgjord choklad av bästa sort inför öppen ridå.

På kvällen är det dags för ett av Rigas måsten, att ta hissen upp till panoramabaren Skyline på 26:e våningen på Reval hotel. Utsikten över Riga och särskilt Gamla stan är överväldigande.
Att Lettland så sent som 1991 blev självständigt efter nästan 50 års sovjetiskt förtryck och ockupation är både lätt och absolut obegripligt att förstå.
Lätt när man vandrar runt i Riga och stöter på arkitektoniska missdåd till byggnader och hus från sovjettiden. Svårt när man ser modemedvetna tjugoåringar sitta i baren och tjattra i sina mobiltelefoner.

Resfakta riga

Restauranger

I Riga finns allt – asiatiskt, medelhavsinspirerat, ryskt och skandinaviskt. En bättre trerättersmåltid med vin/öl kostar sällan mer än 150 kronor.
Missa inte den lettiska restaurangkedjan Lido med restauranger både i och utanför stan.
Gigantiska Lido atputas centrs är kronjuvelen, ett lettiskt mini-Disney. Restaurangen huserar i en av Europas största timmerbyggnader, har eget ölbryggeri, egen väderkvarn och serverar traditionell lettisk mat. Perfekt för stora familjen. Adress: Krasta iela 76 (+371–750 44 20).
Ryska restaurangen Arabat på R vagnera iela 3 (+371–721 40 57) i Gamla stan är ett annat bra tips.
En lite lyxigare ryss med traditionell meny (mycket smetana och blinier med andra ord), bra service och häftiga blodröda väggar med guldapplikationer.

Barer och nattliv

Det är svårt att misslyckas med barlivet i Riga. Speciellt i Gamla stan där det nästan finns fler restauranger, nattklubbar och barer än kullerstenar. Balzambars, 4 Tornu iela (nära Svenska porten), är en klassiker. Där serveras Rigas väl bevarade hemlighet, Svarta balsam, ett slags örtbrännvin som gjorts sedan 1700-talet. Baren, som ligger i ett källarvalv, har en trevlig uteservering med kvällssol. Besök också gamla öststatshotellet Reval hotel latvija, Elizabetes iela 55, mitt i Nya stan. Näst högst upp, på 26:e våningen, finns Sky line bar med utsikt över hela stan. Perfekta stället att avrunda på efter en hektisk dag (och natt). Coolaste nattklubben när ICA-kuriren var på plats var Sarkans, Stabu iela 10, i Nya stan. Snygg neoninredning och snygga människor (25-40 år) som rör sig i tre etager.

Shopping

Skaffa gratismagasinet Riga this week – där står allt man behöver veta om shopping. Dessutom innehåller den en bra karta som pekar ut (lite grovt visserligen) var butikerna ligger. Generellt kan man säga att butikerna i Gamla stan är något turistiga. Mycket bärnsten (det baltiska guldet), babusjka-dockor och träslevar. Å andra sidan är det nära mellan affärerna. I nya delen av Riga finns de stora modemärkena och de lite udda butikerna, men det är långt mellan guldkornen om man inte planerar noga.
Information Lettlands ambassad, 08-700 63 00
Riga Turistkontor, +371–703 79 00, www.rigatourism.com

Av: Camilla Tollstoy och Anders Falkirk

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top