Skolhundarna Dumle och Doris hjälper till med undervisningen: ”Hundarnas närvaro ger lugn”

Det är måndagsmorgon och klockan har slagit nio. Doris, en åtta år gammal dvärgpudel, och Dumle, en treårig blandras, viftar glatt på svansen när de följer med sin matte in till det rum som är deras arbetsplats.  

 Doris och Dumle är sociala tjänstehundar och deras uppgift är att ­stötta eleverna och hjälpa till i ­undervisningen. De elever som kommer till Doris och ­Dumles lektioner har önskat sig ­undervisning med hundar.  

– Det är jätteroligt att det har mottagits så positivt, och jag är tacksam för stödet från rektorn för att kunna genomföra det, säger Eva Hultin. 

Hon har arbetat som lärare i 15 år och undervisar i handelsämnen, historia, samhällskunskap, svenska och matte. Eva brinner för att hitta olika pedagogiska metoder för att anpassa undervisningen till alla elever. För sju år sedan läste hon en artikel om skolhundar, och det var då idén föddes.  

– Jag hade hört talas om detta tidigare, men jag visste samtidigt att det kunde vara svårt att ta in hundar i skolmiljön, säger Eva. Hon fortsatte att läsa på om ämnet och bestämde sig till slut för att söka en utbildning för att kunna förverkliga sin idé.   

Utbildning för sociala tjänstehundar

Under en utbildning för sociala tjänstehundar insåg hon snabbt att det här var något hon ville satsa på.  

– Samtidigt fick jag stöd från rektorn för att testa att ta in Doris i undervisningen på det anpassade programmet, säger Eva.  

Skolan har inrett ett särskilt rum där all undervisning med Doris och Dumle sker, för att ta hänsyn till eventuella allergier eller hundrädsla. De elever som önskar undervisning med skolhundarna ansöker om det.  

– Vi anpassar undervisningen baserat på varje elevs förutsättningar och behov, säger Eva.  

Hundarna bidrar till energi och fokus i undervisningen

Idag är det 18-årige Johan Pettersson som har lektioner med Dumle och Doris. De delar upp sig, idag är Doris ansvarig för svenska och Dumle för matte. Johan och hundarna visar tydligt att det finns ömsesidig kärlek och en trygghet mellan dem. 

– Jag älskar hundar och har egna hemma. För mig betyder det jättemycket att få vara med Doris och Dumle, säger Johan och går ner på knä för att be Doris snurra hjulet och ge honom en läsuppgift.  

Johan trivs särskilt bra när han får ha hundarna nära sig. De ger honom energi och fokus.  

– Ibland tar vi en paus för att göra något trick. Det är bra – det gör det lättare för mig att fokusera efteråt. Jag blir glad av att vara i närheten av Doris och Dumle, ­säger Johan.  

Hjälper till att minska stress och oro

– Hundarnas närvaro ger lugn för många elever som kan känna stress och oro. Eleverna blir lugna och glada och känner tillit till sig själv, vilket minskar deras stressnivåer och hjälper dem att lättare ta till sig undervisningen, säger Eva.  

Ibland tar Eva och hundarna långa promenader med eleverna, något som också uppskattas mycket.  

– Då kanske jag har ett förhör inför ett prov eller pratar om ett ämne. Det kan också vara samtal om något som för stunden känns tufft, säger Eva.   

Att Dumle blev skolhund var till viss del en slump. Eva köpte honom för att hon älskar hundar och gärna ville ha två. Samtidigt började Doris bli äldre och Eva kände att hennes tid inte riktigt räckte för att matcha det stora intresset från eleverna.  

– Jag vill kunna fortsätta med det här, även när Doris inte längre orkar, säger hon.  

Eva och hundarna använder olika metoder i undervisningen för att underlätta inlärningen. Johan och Doris visar en övning som är många elevers favorit, nämligen att lösa uppgifter med hjälp av tygpåsar. Den går till så att Doris hämtar en tygpåse med en uppgift i, och ger till eleven, och när den är löst hämtar hunden en ny påse.  

– Den är jätterolig övning, säger Johan och skrattar högt när Doris kommer med den gråa tygpåsen.  

Ser elevernas glädje 

Eva ångrar inte beslutet att utbilda Doris till skolhund 2016 och att sedan även inkludera Dumle. För henne är det värt all planering när eleverna längtar till lektionen och säger: ”Titta vad glada de är över att se mig. De viftar på svansen.” Eller: ”Tänk att Doris och Dumle känner igen mig, fastän det har gått flera veckor och det har ­varit lov.” 

– ”Klart att de känner igen dig” svarar jag och ser elevens glädje. Jag blir så glad när jag vet att eleven har den känslan inom sig. Det är värt allt extra jobb. Hundarnas kravlösa kärlek till eleverna ger så mycket värme och positivitet, säger Eva.