Annas styvsyskon krävde att få arvet: ”Mamma blev tvungen att ta ett dyrt lån”

”Nu talar vi inte med varandra längre. Det är så sorgligt och jag vet att det var just så här Henrik och mamma ville att det inte skulle bli”, berättar Anna. Juristen reder ut dilemmat med särkullbarn.

Annas mamma Ulla var sedan 35 år gift med Henrik, som har sönerna Mikael och Magnus sedan tidigare äktenskap. Sedan 5-årsåldern bodde Anna för det mesta hos sin mamma hemma i centrala Göteborg och växte upp som ”lillasyster” till de två något äldre killarna, även om de ofta bodde hos sin mamma. Idag är Anna 51 år och inget i den forna nära relationen är sig likt. Hon berättar:   

– För fem år sedan gick Henrik bort i en hjärtinfarkt. Det var en chock – Henrik och mamma hade ju sett fram emot många år som pensionärer och att tillsammans kunna ägna sig åt golfresor i sällskap av sina vänner. Det var en uppslitande tid för oss alla – mamma, Mikael, Magnus och mig, men vi fick stor tröst av varandra. 

– Jag hade alltid fått höra att mamma och Henrik hade bestämt att de skulle få bo kvar i orubbat bo, efter att någon av dem gått bort. Men vad ingen hade förstått var ju att detta bara ett önskemål i testamentet och inget som är juridiskt bindande.


LÄS ÄVEN: Juristens råd: Så tar ni hand om arvet utan bråk 


Mikael och Magnus hade som särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt. Det visade sig dessutom att Henrik hade ett lån på 2 miljoner, ett lån som var taget på det gemensamma huset där Ulla fortfarande bodde.    

– Det blev en fruktansvärd tid där min pensionerade mamma blev tvungen att ta ett dyrt lån för att lösa ut killarna och för att kunna bo kvar. Och nu talar vi inte med varandra längre. Det är så sorgligt och jag vet att det var just så här Henrik och mamma ville att det inte skulle bli. 

Juristen om dilemmat med särkullbarn

– Så här kan det bli. Att en efterlevande make måste lösa ut särkullbarn, som till skillnad från gemensamma barn ärver direkt vid sin förälders bortgång. Finns inget testamente har särkullbarn rätt till hela sin arvslott. Ett inbördes testamente kan ju skydda till 50 procent. Men oavsett vad som står i testamentet har bröstarvingar enligt svensk lag alltid rätt att kräva ut sin laglott direkt, det vill säga hälften av arvslotten, säger juristen Arne Larsson på Familjens jurist.

Kan inte särkullbarn vänta med att ta ut sitt arv? 

– Det går att be särkullbarnet vänta med laglotten tills också den efterlevande maken har gått bort. Men det är helt frivilligt. Särkullbarnet kan alltså godkänna testamentet – eller kräva sin laglott. Och det vanliga är att man kräver ut sin laglott.


LÄS ÄVEN: Vem ärver? 11 viktiga fakta att känna till


Särkullbarn kan upplevas som ett hot

Upplever du att många är rädda för att inte kunna bo kvar som efterlevande i en parrelation?   

– Ja, man ser ofta särkullbarnen som ett hot för att inte kunna bo kvar. Men ett lika stort hot efter en partners bortgång har att göra med hur bostadspriserna ser ut idag. Efterlevande får allt mer sällan ta över den bortgångne partnerns lån på bostaden, det beviljas inte av banken. 

– Här kan det vara läge att i tid tänka på korsvis försäkringslösningar i form av bolåneskydd – som ger efterlevande möjlighet att bo kvar i bostaden.

– Ofta avlider ju mannen först, kvar står kvinnan som tyvärr ofta har betydligt lägre pension – och inkomsterna minskar till en tredjedel i ett slag, det kan bli svårt. 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top