Ibland känns åren som går extra korta. Så blir det lätt när man besöker Sergels torg i Stockholm, och ser det mäktiga Kulturhuset torna upp sig.
Det kunde varit byggt och ritat igår.
Glasfasaderna och de synliga rulltrapporna innanför, jätteaffischeringen, allt andas nu, fast det är 50 år sedan arkitekten Peter Celsing fick sin skapelse förverkligad.
Men så skrev han också i sin vision om huset:
”Jag bygger för en ny människa som måste komma”.
Celsing var en av de stora arkitekterna bakom 1960-talets omvandling av Stockholms city, där sekelgamla kvarter revs för att ge plats åt en ny, modern stadskärna.
Snart 100 miljoner besökare på Kulturhuset
99 miljoner 514 tusen 367 personer. Så många besökare har det blivit fram till den dag detta skrivs. Under året kommer den 100:a miljonte gästen gå in genom dörrarna, något som följs med ett gigantiskt räkneverk på fasaden.
Och 50-årsjubileumet firas stort även på andra sätt. Årets kulturnatt är avverkad, men följs av utställningen ”Loop av liv – konst i en ny tid” som utformats tillsammans med hundratals stockholmare. En annan stor utställning med ukrainska konstnärer följer, och extra satsningar görs för barn och unga under läsloven. En bok om husets arkitektur släpps också.
Peter Celsings idé om Kulturhuset vann arkitekttävling
Den var tänkt för kontor, affärer, företagsamhet, inte bostäder, men kulturen borde få en viktig plats i det nya landskapet, menade Stockholms stad.
I en arkitekttävling gemensam med Riksbanken blev Celsings idé om ett ”kulturens vardagsrum” det vinnande förslaget – namnet ”Kulturhuset” fanns med från början.
Här skulle ”gatans stämning och verkstadens möjligheter” få plats – för skapande, utställningar, konst, litteratur och lek – för alla, inte minst för barn och unga.
Inte gratis
2023 kostade verksamheten vid Kulturhuset/Stadsteatern runt 600 miljoner kr. Av det var en fjärdedel egna intäkter, resten finansierades huvudsakligen av Stockholms stad, och staten. Grovt räknat har Kulturhuset/Stadsteatern under 50 år kostat skattebetalarna upp emot 10 miljarder kronor.
Står man på Sergels torg idag är det faktiskt ganska lätt att både se och förstå tanken bakom huset. Det skulle vara en öppen hylla i flera plan, där allt inuti var synligt utifrån, och där den bakre sidan mot Gamla stan fick bli den betongvägg hyllan hängde på.
Att man inifrån såg ut överallt var lika viktigt som tvärtom.
Verksamheten i huset planerades av en av tidens stora kulturpersonligheter, Pontus Hultén, som byggt upp Moderna muséet på Skeppsholmen till ett av världens främsta.
LÄS ÄVEN: Maria Sid är skådis, teaterchef – och väldigt blyg
Provisorisk riksdag i Kulturhuset
En av grundtankarna var att teater och scenkonst skulle få stor plats, men samtidigt med bygget, 1968–1974, avskaffades tvåkammarriksdagen i Sverige.
Riksdagen på Helgeandsholmen måste byggas om, och under tiden fick den tänkta stora scenen i Kulturhuset bli provisorisk riksdag. (Det dröjde sedan ända till 1990 innan Stockholms stadsteater kunde flytta in.)
Andra delar av Kulturhuset frodades desto mer: redan 1971 invigdes den generösa Läsesalongen med bibliotek och landsortstidningar i bottenplanet, och blev en given mötes- och viloplats för hundratusentals Stockholmare och besökare. Schacksalongen i samma plan blev en trogen hemvist för stora invandrargrupper, utställningar på de övre planen drog rekordpublik.
Trappan – nej tack!
Kulturhuset fick kritik från starten för att det var svårt att flytta sig mellan våningarna. Hissar fanns, men den enda trappan gick i spiral, och var trög att gå i. Den så kallade ”Celsingtrappan” i finns kvar, men sedan 1998 finns också rulltrappor.
1974 kunde andra halvan av huset öppna, den östra, och det är det året som firas i år.
I kulturhuset idag ryms bland annat Lava, den skapande verkstad för barn och unga mellan 14 och 25 som Kulturhuset drivit sedan mitten av 1990-talet. Här ligger också flera av de profilbibliotek som skapats på senare år, Serieteket, Rum för barn, Film och Musik med flera.
Fler kaféer
För fullvuxna besökare är mycket igenkännbart sedan start, men en påtaglig förändring är att antalet kaféer och restauranger blivit fler i Kulturhuset. Stockholms Stadsteater, partner sedan 2013, har fem salonger, men även i övriga delar av huset ryms konserter, dans och scenkonst, takterassen till exempel.
Kulturhuset blev verkligen det vardagsrum för alla som arkitekten Celsing tänkt, men han fick aldrig se det blomma ut helt. Peter Celsing avled 1974, samma år som den stora invigningen. Pontus Hulthén gick bort 2006.
50 år med Kulturhuset
1965 En arkitekttävling utlyses för bygget av ett Kulturhus i Stockholm. Peter Celsings förslag vinner.
1968 efter nära 30 års planering och byggande stod nedsänkta Sergels torg i stort färdigt. Namnet var föreslaget av Evert Taube. Bygget av Kulturhuset påbörjas.
1971 Den del av huset som kommer att rymma den provisoriska Riksdagen invigs, tillsammans med Läsesalongen.
1974 Övriga huset färdigställs och invigs.
1983 Riksdagen flyttar tillbaka till Helgeandsholmen. Plenisalen i Kulturhuset övertas tillfälligt av den internationella Stockholmskonferensen för nedrustning.
1990 Stockholms stadsteater flyttar in, plenisalen blir stora scenen.
1993 Designtorget för svensk formgivning invigs.
2006 Klarabiografen på plan 2 öppnar.
2013 Kulturhusets och Stadsteaterns verksamheter slås samman. Chef blir Benny Fredriksson.
2019 Kulturhuset renoveras, och återinvigs i mars 2020.
2024 Huset fyller 50 år.
Vad har Kulturhuset betytt för dig?
Marie Umerkajeff, 62, lärare, Uppsala:
– Oerhört mycket. Jag har varit här sedan småbarnsåren, när jag inte hade så mycket pengar. Min son längtade efter att bli 13 och få åldern inne för att gå på Lava.
– Nu träffar jag elever här, jag undervisar i kreativt skrivande bland annat. Och jag åker hit från Uppsala med mina barnbarn ibland. Det är ett alternativ till lustiga huset.
Claire Shode, 32, bibliotekarie, Gustavsberg:
– Mycket, men numer är jag inte här lika ofta, och då mest för alla biblioteken. Jag har en liten grabb och bor utanför Stockholm. När jag var yngre och bodde på Södermalm gick jag oftare, på Lava mest, ett så kreativt ställe för unga människor.
Moritz Baerts, 30, ingenjör, Stockholm:
– Det är en gratis mötesplats, och jag använder den för att lära mig svenska. Jag upptäckte Kulturhuset via en internetplattform. Jag är från München i Tyskland och kände inte till huset när jag kom hit.
