Sara Lövestam svarar: Varför heter det inte ”sjukskötare”?

Att kvinnor kan kallas författare och män kan kallas sjuksköterskor har sin grund i en fråga som behövde ställas inom svensk språkvård när alltfler kvinnor kom ut i arbetslivet. Skulle man ge dem kvinnliga yrkestitlar såsom tågförerska och statistikös, eller skulle yrkesbeteckningen få gälla för alla med samma yrke? 

Fråga:

Jag har länge förundrat mig över att en man får titeln sjuksköterska. Då tänker jag på att en kvinna får titeln skådespelare, författare, lärare etc. Jag anser alltså att en man ska ha titeln sjukskötare.

Ella-Marie 

Språkvetare Sara Lövestam svarar:

Hej Ella-Marie! Det framgår inte av din fråga om du tycker att kvinnor borde sluta kallas skådespelare och författare, eller om du bara tycker att män borde slippa kallas sjuksköterskor. Men visst är det en rolig (eller irriterande, beroende på hur man ser det) avvikelse, att ett enda yrke får ha en könsneutral titel som bygger på den kvinnliga benämningen?


LÄS ÄVEN: Språkvetaren svarar: Hur svenskt är svenska språket?


Att kvinnor kan kallas författare och män kan kallas sjuksköterskor har sin grund i en fråga som behövde ställas inom svensk språkvård när alltfler kvinnor kom ut i arbetslivet. Skulle man ge dem kvinnliga yrkestitlar såsom tågförerska och statistikös, eller skulle yrkesbeteckningen få gälla för alla med samma yrke? 

Tidigare hade man gjort som i många andra språk, och delat upp benämningarna beroende på kön. Kvinnor var rodderskor och servitriser, män roddare och servitörer. Men nu växte en ny praxis fram.

Könsneutrala titlar för att signalera likvärdighet

Valet stod mellan två alternativ, som båda erbjöd fördelar och nackdelar när det gällde kvinnans ställning: 

Att fortsätta med kvinnliga respektive manliga yrkestitlar skulle särskilja könen och antyda att en tågförare var något annat än en tågförerska – att de inte utförde samma jobb med samma skicklighet. Detta står i linje med hur titlar förr kunnat betyda olika saker beroende på kön: en doktor var en läkare, medan en doktorinna var läkarens fru. 

Att övergå till könsneutrala titlar skulle signalera likvärdighet och ta fokus från kön till kompetens – men det skulle riskera att osynliggöra kvinnor inom mansdominerade fält. I de länder där man valt att behålla könsspecifika titlar, är ett argument att de lyfter fram kvinnornas existens där man annars kan få för sig att det bara arbetar män.


LÄS ÄVEN: Sara Lövestam: Mon dieu, så de svär!


I Sverige var man ganska överens om att slå in på den könsneutrala linjen. Samtidigt fanns det redan ett antal yrkestitlar med feminin ändelse: sjuksköterskor och författarinnor hade funnits redan tidigare, så vad skulle man göra med dessa ord? Svaret vet vi idag: somliga försvann medan andra fanns kvar. De som klarat sig bäst är ofta inom de konstnärliga yrkena: författarinna och skådespelerska är idag vanligare och mer uppskattade benämningar än lärarinna och chauffös (som är femininformen av chaufför), även om den regeln har undantag.

Enda könsneutrala titeln som har ursprung i den kvinnliga

Men ordet sjuksköterska har en särställning. Medan i princip alla andra könsneutrala titlar bygger på den manliga titeln, som busschaufför och kock (och somliga blivit könsneutrala genom att den könsvisande biten tagits bort, som när polisman blev polis), är sjuksköterska den enda könsneutrala titeln som har sitt ursprung i den kvinnliga. Det var sjuksköterskorna själva som försvarade sin kvinnligt kodade titel – och följaktligen var det sjuksköterska och inte sjukskötare som blev skyddad titel, som endast får innehas av den som tagit svensk sjuksköterskeexamen. Sjukskötare kan i Sverige vem som helst kalla sig – men i det svensktalande Finland är i stället sjukskötare den könsneutrala, skyddade titeln.

För din sinnesfrid skulle jag alltså uppmuntra dig att uppskatta det pikanta undantaget där den kvinnliga titeln fått bli den könsneutrala. En annan, mer radikal lösning, är att flytta till Finland.


LÄS ÄVEN: Mäklarorden som ska sälja in livsdrömmen: ”Något för den händige!”

Språkexpert Sara Lövestam

Sara Lövestam

Ålder: 43 år.
Familj: Sambo.
Bor: I Stockholm.
Gör: Språkvetare och författare. Domare i radions Lantzkampen, språkexpert i Nyhetsmorgon i TV4 och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.
Fritidssyssla: Bygga, baka och odla.


Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top