Den gravt berusade killen vrålade till när han fick syn på Magnus Härenstam vid Café Operas bardisk och började vildsint armbåga sig fram genom vimlet.
”Nu slår han ihjäl mig” tänkte Härenstam.
I nästa ögonblick fick han en bamsekram och en spritångande, snyftande bekännelse rakt i örat:
”Det var du … hick! … som lärde mig läsa!”
– Killen var så full att han knappt kunde prata, mindes Magnus.
– Men att läsa hade jag tydligen lärt honom.
För frågan är om något svenskt tv-program har varit lika viktigt som ”Fem myror är fler än fyra elefanter”?
Magnus Härenstam och Brasse Brännström tog över efter underkänt pilotavsnitt
1972 hade den blivande chefen på barn- och ungdomsprogrammen Ingrid Edström åkt till USA för att låta sig inspireras. Hon återvände hem med något som kallades ”head start” – en pedagogisk modell, inte minst representerat av programmet ”Sesame Street”, som försökte utjämna kunskapsskillnader hos barn inför skolstarten.
Egentligen skulle jobbet gått till komikerna på modet, Lasse Åberg och Ardy Strüwer. Men pilotavsnittet underkändes och bollen hamnade istället hos Magnus Härenstam och Brasse Brännström.
– Vi hade träffats på universitet genom blivande filmregissören Lasse Hallström, mindes Magnus.
– Lasse läste nordiska språk, Brasse musikforskning och jag sociologi. Men Brasse och jag hade också betyg i pedagogik, vilket visade sig användbart.
Se ”Fem myror är fler än fyra elefanter”
Du kan fortfarande se flera avsnitt av serien på SVT Play!
Magnus var den blyge, teckningsbegåvade lärargrabben från Västervik, som blommat ut först när han hamnat i storstan, gått med i gosskör, blivit scoutledare och satt upp studentrevyn ”Blinda hönan”.
Brasse kom från eländiga, kärlekslösa förhållanden, var son till en surmulen fartygsmaskinist, men hade visat komisk ådra när Lasse behövde en grottman som välte träd i bakgrunden till en musikvideo med popbandet The Mascots.
– Det vetefan hur Lasse Hallström bar sig åt, sa Magnus. Men han fixade så jag och Brasse fick göra ett program som hette ”Halvtimmen”.
– Sveriges Radio var annorlunda på den tiden. Man kunde komma in med ett synopsis på ett halvt A4 och få en budget för sex halvtimmesprogram. Dyka in i klädförrådet och komma ut med en rolig brandkaptensmössa och skriva en sketch utifrån den.
Fann Eva Remaeus på teater i Södertälje
Inför ”Fem myror…” var dock alla överens om att det även behövdes en kvinnlig figur.
– Vi fick tips om en tjej som spelade Brecht i Södertälje. Lät rätt trist, tyckte Brasse och jag, och satte oss längst bak i den lilla murriga teaterlokalen för att kunna smita ut innan vi somnade av leda.
Istället blev de förälskade.
I alla fall platoniskt.
För Eva Remaeus, som hon hette, visade sig vara både smart och skojig. Dessutom hade hon passade nog en pappa som skrev läromedel och var pedagogiskt fostrad, hon också.
Magnus och Brasse övertalade Eva
”Vill du göra teve med oss?” frågade herrarna.
”Nej, tack” sa hon och förklarade att hon föredrog att arbeta vidare med Musikteatergruppen Oktober, som de svartklädda Brechttolkarna kallade sig. Barnprogram var inte hennes grej.
– De närmaste veckorna genomförde vi en belägring av Södertälje som skulle ha gjort Kristian Tyrann avundsjuk.
– Vi tjatade och lockade och pockade, och till slut lyckades vi övertala henne. ”Fast bara om vi repeterar” sa Eva, vilket Brasse och jag aldrig tidigare gjort. Men tänk, det blev inte sämre av det!
68 program av ”Fem myror är fler än fyra elefanter”
Redan första avsnittet av ”Fem myror…” gick rakt genom tv-rutan och in i det svenska folkhemmet. Hela 68 program skulle det bli till sist.
– Genom åren skrev vi över 300 sketcher och jag lovar, det finns inte en enda av dem som jag efteråt inte kan dissekera ner i minsta detalj och berätta v a r f ö r den gjordes just så.
Idéerna sprutade ur trion med en enorm lätthet. Fast Brasse kunde ibland gnälla över sin Lattjolajban-låda. Producenten ville gärna att han gjorde minst sju, åtta på raken, när rekvisitan ändå var framme.
– Inte ens på tunnelbanan på väg till jobbet hade han alltid klurat ut vilka tre djur som skulle höra ihop och vem som skulle bort. Det tyckte Eva och jag var fruktansvärt spännande.
Ett tag betraktades trion som en så sammansvetsad enhet, att när Magnus gick ensam på stan, kunde en liten parvel peka storögt och säga till sin mamma:
”Titta, där går Magnus, Brasse och Eva!”
Eva Remaeus blev 42 år gammal
Men även det perfekta triumviratet sprack till sist. En vinterdag 1992 – 17 år efter det sista ”Fem myror…” – for Magnus hem till Eva som drabbats av hjärntumör.
– I slutet av januari nåddes vi av dödsbudet. Hon blev bara 42 år gammal.
Cancern skulle omsider ta även Magnus liv – tio månader efter att Brasse hastigt dött i armarna på sin ex-fru Git.
Sommaren 2015 var tre lekfulla programledare reducerade till noll. Sverige kändes plötsligt en smula tråkigare.
”Det bästa jag någonsin skapat”
Men kanske också mindre bildat? I dag, när skolan anklagas för att släppa ut niondeklassare som inte ens kan läsa, är det många som längtar efter små kloka myror och smarta elefanter.
– Det bästa jag någonsin skapat, hävdade alltid Magnus, medan Brasse sa att han som eftermäle ville ha följande rader inhuggna i graniten:
”Han gjorde i alla fall Myrorna.”
Då brukade Magnus fylla i att om han blev grabben i graven bredvid, skulle det på hans sten i sin tur stå:
”Jag också.”
Artikeln kommer från tidningen Svenska öden & äventyr.
