Idag behöver ingen höra dåligt, de allra flesta patienter kan man faktiskt hjälpa, säger Joacim Stalfors, docent i öron-näsa-halssjukdomar samt chefläkare på Doktor 24.
Att höra dåligt är inget att skämmas över och vi blir allt fler som får hörselproblem.
– Antalet 80-åringar kommer att fördubblas inom fem år, vilket kommer att medföra en kraftig ökning av personer som inte hör
ordentligt.
Varför får man då sämre hörsel?
– För att hörselcellerna går sönder och slutar fungera. Men det är väldigt individuellt hur åldrandet påverkar oss. Som läkare frågar jag ofta hur det är med föräldrarnas hörsel, eftersom dålig hörsel kan vara ärftlig, och om man utsatts för mycket höga ljud.
– En annan orsak till att man hör dåligt kan vara förknippat med tinnitus. Det innebär att hörselcellerna på en viss frekvens blivit skadade och avger en signal. Ljudet kan vara konstant eller varierande och är mer eller mindre störande.
Risk att man isolerar sig
Den åldersrelaterade hörselproblematiken är den vanligaste.
– Det delas ut över 100 000 hörapparater i Sverige varje år. Vi har ett generöst system och som patient betalar man bara en liten del av vad dessa apparater egentligen kostar. Det är viktigt att man tar emot denna hjälp, risken är annars att man börjar isolera sig. Dessutom kan senildemens försenas om man använder hörapparat.
Vart vänder man sig med sina hörselproblem?
– Från vårdcentralen kan man få en remiss till en öron-näsa-hals-klinik. Eller så skickar du in en egenremiss. Sedan blir du kallad till ett hörseltest och läkaren tar reda på vad som är problemet.
Sitter felet i mellanörat eller trumhinnan kan man operera för att åtgärda problemet. Och är det fel på innerörat kan man sätta in ett så kallat cochleaimplantat. Det fungerar genom att akustiskt ljud omvandlas till elektrisk stimulering som skickas direkt till hörselnerven.
– Det fina är att det nästan alltid går att göra förbättringar med i princip alla hörselnedsättningar.
Hörapparat räcker inte alltid till
Du kanske redan har hörapparat men tycker inte att den räcker till i alla lägen. Då kan det vara en idé att prova ut andra typer av kompletterande hörhjälpmedel.
Johan Nordquist är legitimerad audionom med eget företag. Han hjälper människor i hela Södermanland som har skadad eller nedsatt hörsel. Han tar reda på vad för typ av hörselproblem det rör sig om och provar ut hörselhjälpmedel. Ofta hamnar man hos honom genom sin arbetsplats för att få hörapparattillbehör utprovade.
Arbetsgivaren betalar för hjälpmedel
– Hörapparat är inte alltid hela lösningen, en del kan behöva andra former av hjälpmedel, till exempel olika slags mikrofoner som man placerar på ett mötesbord eller kopplar in i en dator. Många tror inte att de blir hjälpta av dessa moderna hjälpmedel, men när de provar blir de ofta överraskade. Ibland börjar de till och med gråta för att de plötsligt hör så bra!
LÄS ÄVEN: Cathrine fick hörseln tillbaka efter 20 år
Johan Nordquist råder den som har svårt att höra ordentligt på arbetsplatsen att vända sig till en audionom för att få provlyssna olika hjälpmedel. Betalningen delar arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen alternativt Försäkringskassan på. Fram tills du fyller 68 år kan du få dessa hjälpmedel betalda, sedan måste du bekosta dem själv.
– Men det finns enklare hjälpmedel som ingår i hemregionens hörselpaket, det varierar från region till region vad som är inkluderat
Så funkar olika hjälpmedel för bättre hörsel
Apparat bakom örat
Den vanligaste typen som sitter bakom örat. Ljud fångas upp av en mikrofon som i sin tur behandlar ljudet och skickar det genom en ljudslang eller högtalarkabel in i hörselgången. Det finns olika modeller, till exempel med gjuten öroninsats eller öppen insats med en mjuk propp i silikon.
– De flesta tycker att bakom-örat-hörapparater är lätta att använda och nästan alla patienter kan ha dem. Man får plats med telespole, programväljare, volymkontroll och kan koppla till exempelvis en mottagare som kan ansluta till kompletterande hörhjälpmedel, säger Johan Nordquist.
Apparat i örat
Här har man istället byggt in elektroniken i ett formgjutet skal som sitter i örat. Men ofta blir det instängt och varmt i örat. Det kan man dock förebygga genom ventilationskanaler utan att det blir återkoppling eller rundgång. Även här finns olika modeller, till exempel conchaapparaten som fyller ut hela öronmusslan.
– Många vill ha dessa små apparater som är så diskreta, men det krävs att man har tillräckligt vida hörselgångar, vilket inte alla har. Dessutom bör du höra ganska dåligt. Hör du fortfarande mörka toner blir ljudet ofta lite burkigt och ihåligt, och du hör dig själv starkare eftersom du täpper till hörselgången, säger Johan Nordquist.
Benförankrad hörapparat
Ibland kan en patient ha skador i örat vilket gör att man inte kan använda vanliga hörapparater. Då kan man operera in en titanskruv i skallbenet bakom örat och på denna monteras en vibrator som förmedlar olika ljudintryck via skallbenet till personens inneröra.
– Passar patienter som har
problem med så kallat ledningshinder, där ljudet bromsas av trumhinnan och hörselbenen i mellanörat. Ljudet omvandlas till vibrationer som förmedlas genom skallens ben till innerörat, och på så vis tar sig förbi hörselgång och mellanöra. Det görs en noggrann utredning för att ta reda på om detta är ett alternativ, säger Johan Nordquist.
Cochleaimplantat
Används när en traditionell hörapparat inte längre gör någon nytta. Systemet består av två delar. En yttre som behandlar ljudet och en inre som stimulerar hörselnerven med elektriska impulser.
– Med elektrisk stimulering av hörselnerven kan innerörats funktion ersättas genom att stimulera hörselnerven direkt. Används till patienter med grav hörselnedsättning som inte har hjälp av vanliga hörapparater. Innan operation görs en genomgående utredning med flera hörseltester och röntgen, säger Johan Nordquist.
