Klimakteriet är en period i kvinnans liv där kroppen behöver anpassa sig till sjunkande nivåer av de kvinnliga könshormonerna. Detta kan yttra sig på många olika sätt och under olika lång tid för olika kvinnor.
– Snittålder för när klimakteriet startar är 52 år, men när det börjar varierar stort bland kvinnor, från cirka 45 till 55 år, förklarar Elisabeth Kraulis Blomfeldt, som är verksamhetschef och specialistläkare vid Capio gynekologi i Stockholm.
Risker med hormoner
För många blir det mest tydligt att man är i klimakteriet när menstruationen förändras eller försvinner, eller att man får värmevallningar. Men inte alla får symtom, de kan dessutom vara oklara och knappt märkbara.
– Förändringen kan pågå i allt från några månader till flera år och en del kvinnor beskriver fortsatta besvär efter 65 års ålder, säger Elisabeth Kraulis Blomfeldt.
En vanlig behandling av besvären är hormoner i form av östrogen. Det finns dock risker med hormonell behandling, varför varje kvinna behöver behandlas individuellt, menar Elisabeth Kraulis Blomfeldt.
– Man måste beakta en ökad risk för att utveckla bröstcancer. Men under kontrollerad behandling, och behandling under mindre än fem års tid, anses den faran vara liten. Östrogen behöver alltid kombineras med så kallat gestagent hormon i någon form, om kvinnan har livmodern kvar, för att skydda den från att utveckla cancer.
Motion kan lindra besvär
Alternativ som ofta lyfts fram som mer naturliga är biodentiska hormoner, som framställts för att likna våra biologiska hormoner. Elisabeth Kraulis Blomfeldt avråder dock från att köpa dessa på nätet eller utomlands, som vissa gör.
– Hormoner är mycket potenta läkemedel med olika effekter och risker om de inte hanteras korrekt, så vänd dig till en gynekolog eller din husläkare för att få professionell hjälp och vägledning.
Det kan också finnas en möjlighet att hjälpa sig själv.
– Man har kunnat visa att motion har effekt och kan lindra eller helt bota besvären för vissa kvinnor, konstaterar Elisabeth Kraulis Blomfeldt.
Hon välkomnar att det nu skrivs och pratas mer om klimakteriet, men även andra kvinnosjukdomar, så att fler kvinnor söker och tar del av den hjälp som vården kan ge.
– Det pågår fortsatt forskning kring hormoners effekter och risker och vi behöver veta mera angående även andra hormoner än enbart östrogen, som man har mest resultat kring idag.
Säkra symtom
Menstruationen förändras. Först kan den komma med tätare intervaller och bli mer långdragen, för att sedan glesas ut.
Värmevallningar.
Svettningar.
Flusher, att huden blir varm och rodnar.
Störd nattsömn.
Energilöshet.
Humörpåverkan med ökad känslighet, nedstämdhet eller irritabilitet, även svårigheter att fokusera.
Ledbesvär.
Senare i skedet tillkommer torra och sköra slemhinnor både i underlivet och i urinvägar, som även kan bidra till ökade urinvägsinfektioner och inkontinens.
Källa: Gynekolog Elisabeth Kraulis Blomfeldt
51 år gamla i snitt är kvinnor i Sverige när de går in i menopausen, det vill säga har sin sista menstruation. Den som röker får sista mensen i snitt två år tidigare än ickerökare.
Kärt barn har många namn; klimakteriet, övergångsåldern, menopausen, den tredje åldern, den andra våren. Uppmärksammas varje år världen över den 18 oktober.
Lägre hormonhalter ger besvären
Från tonårens första menstruation och under runt 40 års tid har kvinnokroppen höga halter av könshormonet östrogen. Vid menopausen börjar halten sjunka och det är denna övergång som ger särskilda symptom. Efter några år lägger sig östrogenhalten på en konstant låg nivå.
Källa: 1177.se
