• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • ”Stegräknaren sitter på redan när jag lämnar sovrummet”

    Trött på gym och gympa? Satsa på att gå i stället. 10 000 steg om dagen eller en promenad på knappt 40 minuter räcker för att må bra.

    Bilen blev räddningen när träningsvärken blev för svår..
    Foto: Janne Danielsson

    Utmana Icakurirens redaktion och gå till Paris!
    Foto: Janne Danielsson

    Jobbar du också på kontor?

    Då går du cirka 5 000 steg på en hel dag. Det inkluderar morgonplock hemma, en promenad till närmaste busshållplats, turer till kaffemaskinen på jobbet, en kort promenad till lunchrestaurangen och hem igen. Men 5 000 steg är alldeles för lite.

    För att må bra behövs totalt 10 000 steg per dag. Det gäller alltså att klämma in ytterligare några promenader om dagen.

    En kvart på lunchen, en kvart på vägen hem (stiga-av-bussen-en-station-tidigare-tricket) och en sväng till mataffären i stället för att ta bilen. När och hur spelar ingen roll, det viktiga är de totala 10 000 stegen.

    Men hur kommer man i gång?
    För att öka min egen motivation tänker jag så här: En kanelbulle om dagen i ett år. Det blir plus drygt tio kilo på ett år. Eller: 3 000 extra steg om dagen. Det blir minus åtta kilo på ett år, enligt gå-dig-i-form-sajten www.tappa.se.

    Ja, valet ter sig rätt enkelt. Jag beslutar mig för att skaffa en stegräknare och börja med en rivstart: att gå fram och tillbaka till jobbet.

    Dag 1 – Fakirdagen
    Stegräknaren sitter på redan när jag lämnar sovrummet. Efter 320 steg låser jag ytterdörren och går utmed villagatorna i förorten. Röda höstlöv och klar luft. Första halvtimmen går utmärkt. En stund senare, vid 6 498 steg, börjar korsryggen mola. Saknar dessutom en stingpinne att sticka ut när cyklisterna svischar förbi otäckt nära i nedförsbackarna.

    Tvåtusen steg senare har det onda i ryggen släppt och benen går av sig själva. Höger, vänster, höger… Efter ytterligare tusen steg är jag inne i stan och kan njuta av lite fönstershopping.

    En timme och 35 minuter, och nästan nio kilometer senare, stegar jag de tre trapporna upp på redaktionen. Rätt mallig, vilket jag gör föga för att dölja.

    Det är sen eftermiddag när jag börjar min vandring hemåt. Redan efter en kvart känns det som låren har blivit oerhört muskulösa men jag inser snart att det bara är kramp…

    Väl hemma slänger jag mig i soffan en kort stund innan det är dags att gå till närmaste tunnelbanestation för att åka till stan och restaurangbesök. Fyra timmar senare stupar jag i säng. Stegräknaren står då på 31 101!

    Dag 2 – Lathetsdagen
    Beslutar mig för att återgå till mitt normala jag, om än tillfälligt, på grund av akut träningsvärk. Går alltså 21 steg till bilen.

    Femton minuter och noll steg senare går jag ur bilen för att öppna dörren till garaget på jobbet, 12 steg. Tar hissen upp till redaktionen, eftersom vaderna känns som förkrympta gummisnoddar.

    På kvällen bilkörning till barngymnastik. Bilen hem igen. Efter vanligt plock hemma slutar stegräknaren på 4 978 steg.

    Dag 3 – Lagomdagen
    Nu ska jag börja om mitt nya liv. Ska från och med i dag leva efter det underskattade ordet lagom. Går alltså till tunnelbanestationen, men inte den närmaste utan till en lagom långt bort. Resultat: 4 899 steg.

    När jag en stund senare stiger upp ur underjorden blir det ytterligare en lagom promenad på sju minuter. Känner mig överhuvudtaget väldigt nöjd och lagom när jag kliver in på redaktionen.

    På vägen hem går jag av en station tidigare än vanligt. Låter en stund senare bilen stå och promenerar till mataffären.
    Sedvanligt stök plus dammsugning hemma på kvällen. Stegräknaren slutar på 11 999 steg. Perfekt!


    Av: Kersti Byström

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!