Varför betala när det är gratis?

Icakurirens chefredaktör Åsa Lundegård ”Va, har du köpt Springsteens nya skiva?” säger ett mig närstående barn.Ja, varför ska man köpa, när allt är gratis? Våra...

Varför betala  när det är gratis?
Icakurirens chefredaktör Åsa Lundegård

”Va, har du köpt Springsteens nya skiva?” säger ett mig närstående barn.
Ja, varför ska man köpa, när allt är gratis? Våra nya gratisvanor är ämnet för veckas spaning på sidan 14 och som reportern konstaterar: Välkommen till en tråkigare värld!
Så småningom. För det är förstås roligt med alla bloggare, det är kul med Facebook (gratis!), och fantastiskt att kunna läsa om boknyheter i New York Times utan att betala en krona.

Men till och med en ekonomiskt illiterat person som jag förstår ju att det inte går ihop sig för de som ska lägga sin professionella tid och kraft på att producera detta.

Och apropå att inte gå ihop, så är det en extra aktuell fråga i dessa budgettider, och just nu tänker jag på pensionärerna och de föräldrar som lever ensamma med barn.
Ibland retar mina barn mig för mina larviga avvärjande gester när min man slår upp ett glas vin till mig på fredagkvällen. ”Tack, tack det räcker”… säger jag innan halva glaset är fullt. Men nu, Anders Borg, tack det räcker.

Slå på en skvätt i ett par andra glas. För är det några som det gullats med under denna mandatperiod så är det såna som jag. Familj med två heltidsarbetande vuxna (hej, lägre skatt och mer pengar över), villa (hejdå fastighetsskatten), och lagom behov av renovering (välkommen Rot-avdrag). Och i bakhuvudet
hör jag Emil i Lönnebergas pappa Antons röst eka i huvudet ”Köpe och köpe, en hör aldrig annat…”

För en pensionär eller en ensamstående förälder med en (ofta låg) inkomst finns inget utrymme för ”köpe”… Och inga miljonlån med rekordlåga räntor. Inga hushållsnära tjänster att använda för skatteavdrag. På ett mycket barnsligt vis förstår jag inte att jag ska få det bättre, och min ensamstående kompis ska få det sämre.
 

Och nej, jag tror inte ens det är en politisk fråga längre, det handlar om något annat. Ett samhälle som är fattigt för några är fattigt för oss allihop, sa någon klokt. Och just denna gång var det inte Emils pappa. Och så kan vi stå där med våra rot-ade och nydränerade villaträdgårdar och … ja, jag vet inte. Åtminstone förvånas när vi läser om att nästa år, ja då är det vi som är vinnare igen.

Nej, men nu blev det för allvarligt i den här tidningen som ändå är en glad tidning och som ska hjälpa till att göra livet lite skönare. Och enkare. Och härligare. Och godare.
Fast så får det nog vara i dag. Mycket härligt. En del allvar. Oktober kallas det nog.
Trevlig läsning,

Annons
Scroll to Top