• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Julkalendern genom tiderna!

    Adventskalendern är den typiska lägerleden som år efter år får oss att samlas. Nu fyller kalendern 60 år. Det måste firas, tycker Caroline Cabot som har skrivit en bok om ett av våra allra käraste tv-program.

    Julkalendern genom tiderna!

    Vi är ett par miljoner tittare som i december bänkar oss framför tv:n för att räkna ner dagarna till julafton med hjälp av SVT:s julkalender. Med sina många år i tablån har programmet positionerat sig som ett av de äldsta i Sveriges Televisions historia och intresset är större än någonsin.

    Sunes jul från 1991. Med Peter Haber, Carina Lidbom, Nina Almlöf, Gabriel Odenhammar och Andreas Hoffer.

    Nostalgitripp med kuriosa

    – De senaste åren har julkalendern till och med slagit tittarrekord. Jag hör till dem som älskar julkalendern. Till viss del handlar det förstås om nostalgi. Men också om förväntan – att man längtar och ser fram emot julafton. När jag växte upp fanns ju inte Netflix och sådana streamingtjänster, att sträcktitta på tv-serier var alltså inte möjligt. Så att få följa en och samma historia i 24 dagar var liksom "wow" för mig, säger Caroline Cabot.

    Hennes bok, Julkalendern genom tiderna, bjuder på en tidsresa. En nostalgitripp genom varje julkalenders handling, kryddad med kuriosa.

    Visste du att Sunes jul skrevs på rekordfart? Att det var Birgitta Andersson som hittade på uttrycket "Göta Petter" till Teskedsgumman? Och att både Hasse och Tage varit med och skapat var sin julkalender genom åren?

    – Några av mina personliga favoriter är Trolltider och Pelle Svanslös. Trolltider har allt – vacker musik, bra skådespelare och trolska miljöer. Pelle Svanslös är verkligen välarbetad, när barnkultur är som bäst. Jag tycker också om Tjuvarnas jul, som sändes 2011 och handlar om föräldralösa flickan Charlie som återförenas med sin pappa.

    Teskedsgumman från 1967 med Birgitta Andersson och Carl-Gustaf Lindstedt.

    Spökar det, verkligen?

    När Caroline Cabot var engagerad på studentradion i Lund gjorde hon ett helt program om julkalendern.

    – 24 avsnitt med 24 intervjuer om 24 julkalendrar. Det var så otroligt lustfyllt och kul att få dyka ner i de gamla kalend­rarna. Och jag intervjuade så många intressanta människor. Han som gjorde musik i Trolltider och kvinnan som bor på Greveholms slott till exempel. I våras när pandemin slog till och jag blev av med några inbokade jobb så beslutade jag mig för att göra samma sak i bokform. Men den här gången är jag heltäckande, jag skriver om alla julkalendrar som någonsin har sänts.

    En rad intervjuer med manusförfattare, skådespelare, regissörer, illustratörer, kompositörer och svansoperatörer svarar på frågorna vi alla ställer oss. För vem styrde egentligen robotsvansarna på katterna i Pelle Svanslös? Hur gick det till när Selmas saga skapade stickningsfeber i hela landet? Och spökar det på Greveholms slott på riktigt?

    Tävlingen är avslutad, nedan ser du de korrekta svaren (grön text).

    1 . Vem har namnsdag på julafton?

    • Svarsstatistik

    • 0,3%
    • 0%
    • 99,7%

    Vilda diskussioner

    Julkalendern är ett drama som inte bara håller sig inom ramarna för tv-rutan, utan spiller över i vilda diskussioner i sociala medier, i tidningar, på skolgården och på arbetsplatsen. Lagom till premiären brukar kvällstidningarna anordna omröstningar: "Vilken är den bästa julkalendern genom tiderna?" Och det sätts betyg: Bättre eller sämre än förra årets? Flipp eller flopp? Julkalendern går aldrig säker.

    Omåttligt populära Fem myror är fler än fyra elefanter, 1977 med Magnus Härenstam, Eva Remaeus och Brasse Brännström.

    Kalender som engagerar

    Kalendern har anklagats för att vara för barnslig, för vuxen, för julig, för icke-kristen, för spökig, för läskig, för loj…

    – Julkalendern engagerar, så är det bara. Den betyder att den nog kommer att sändas i många år till, spår Caroline Cabot.

    Årets upplaga heter Mirakel och handlar om två flickor som byter kropp och färdas 100 år i tiden, både framåt och bakåt.

    Huruvida det blir flipp eller flopp återstår att se!

    Titteliture, julkalender 1960.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!