De omänskliga experimenten på Vipeholm: ”Jag kunde ha varit en av dem”

Nu i februari har filmen ”Sockerexperimentet” haft biopremiär. En av dem som ser extra mycket fram mot premiären är huvudrollsinnehavaren Amanda ”Mandis” Malmberg, 28.

– Att få spela huvudrollen i en film var en dröm som gick i uppfyllelse för mig, men det var också tufft. Tankarna på vad patienterna på Vipeholm tvingats gå igenom gav mig ångest. Jag känner fortfarande obehag när jag påminns om det, berättar hon.

Även om det rörde upp starka känslor ångrar hon inte sin medverkan i filmen. Hon är sedan tidigare själv engagerad i frågor som handlar om att människor med funktionsvariationer ska inkluderas i samhället och behandlas som alla andra.

– Även om vi inte längre blir behandlade som på 1940-talet när Vipeholmsexperimenten inleddes återstår det fortfarande mycket som kan bli bättre, berättar Amanda när Icakuriren får en intervju med henne i Vellinge i Skåne några veckor före premiären.

Starka scener

Även Amandas mamma Berit Malmberg är med under intervjun. Tillsammans med en av Amandas goda vänner från konfirmationstiden stöttade hon sin dotter under inspelningarna av filmen som skedde på Restad gård i Vänersborg.

– Efter inspelningarna av en del starka scener var det viktigt att Amanda hade någon att prata igenom dem med efteråt. Hon fick även mycket stöd av regissören John Tornblad och producenten Johan Fågelström, säger hon.

Vipeholmsexperimenten i Lund

Vipeholmsexperimenten var en medicinsk undersökning som utfördes på personer med funktionsnedsättningar i Lund 1945–1955.

Bakgrunden till experimenten var svenskarnas urusla tandhälsa. På 1930-talet hade 99,9 procent av de unga värnpliktiga männen karies.

Riksdagen gav Medicinalverket i uppdrag att göra en grundläggande studie om sockrets påverkan på tänderna. Ett problem med en sådan studie var att forskarna behövde lång tid för att studera försökspersonerna. 

Tidigare försök med fängelsestraffade och barnhemsbarn hade avbrutits och det var då myndigheternas ögon riktades mot Vipeholms sjukhus i Lund. Där vårdades vid den tiden ”gravt utvecklingsstörda med beteenderubbningar” som aldrig skulle släppas ut efter avtjänat straff eller få flytta till eget boende.

Det fanns omkring tusen patienter på Vipeholm och 660 av dem ingick i experimenten. De delades in i försöksgrupper som antingen fick extra fet mat, tillskott med vitaminer eller försågs med rikliga mängder kolor och andra sötsaker.

Patienterna utsattes utan att ha tillfrågats

Vid det mest omtalade experimentet fick patienterna en specialdiet som skulle provocera fram karies. De matades bland annat med den söta Vipeholmstoffeen, som var en kola som var specialgjord för att finnas kvar länge i munnen.

Experimenten avslutades 1955. De ledde till att kunskapen om karies ökade och att inställningen till godis ändrades. Men de skedde på bekostnad av patienterna på Vipeholm som aldrig blev tillfrågade om de ville medverka i experimenten.

När studien avslutades hade både männen och kvinnorna i försöksgruppen ett 20-tal kariesangrepp i sina tänder.

– Det var omänskliga experiment. Ingen brydde sig om de barn, män och kvinnor som utsattes för dem, säger Amanda som blev mycket illa berörd när hon för några år sedan fick höra talas om vad som skedde på Vipeholm för 70 år sedan.

– Jag kunde ha varit en av dem om jag varit född 50 år tidigare. Det är sådana som jag som blev utnyttjade.

Tog själv kontakt med filmskaparna

När hon läste i en artikel som var utklippt från en lokaltidning där John Tornblad och Johan Fågelström berättade att de skulle spela in en film om Vipeholmsexperimenten tog hon kontakt med dem. Det ledde till att hon bjöds in till inspelningsplatsen i ­Vänersborg och det mötet ­resulterade i att hon fick huvudrollen som Johanna.

– De tyckte att jag var perfekt för rollen och det klickade direkt mellan mig och de andra skådespelarna, säger Amanda som tidigare varit fotomodell i olika reklamkampanjer och statist i den svensk-danska serien ”Bron” tillsammans med sin mamma.

När hon fick huvudrollen som Johanna i ”Socker­experimentet” var hon tvungen att börja öva in replikerna. Det gick lättare än hon ­trodde.

– Jag improviserade också ganska mycket och det fungerade bra. Regissören John Tornblad verkade i alla fall vara nöjd och det var inte många scener vi var tvungna att ta om.

Men eftersom filmen bygger på verkliga händelser var vissa scener känslomässigt tuffa för henne.

– Det finns en scen i filmen med en isoleringscell som är obehaglig. I en annan ska jag bli skakad av en läkare och den var också jobbig att spela in, berättar hon.

Hoppas på fler roller

Amandas kontakt med filmteamet ledde inte bara till att hon fick huvudrollen i filmen. Hennes dåvarande pojkvän Isak Bruno, 28, fick rollen som Johannas medpatient och käresta Vilgot.

– Det går inte bra för Vilgot i filmen. Han dör, avslöjar Amanda.

Amanda hoppas att rollen i ”Sockerexperimentet” ska öppna dörrar för henne in i filmbranschen och leda till att hon får fler filmroller.

– Jag har velat bli skådespelare sedan jag var liten. Nästa dröm jag vill uppfylla är att komma till Hollywood och få en stjärna på Walk of Fame, säger hon med ett skratt.

Skriver en trilogi

Livet på scen är det hon mest brinner för. Hon har tidigare sjungit, dansat och spelat teater, men även skrivit dikter och små noveller. För fyra år sedan kom hennes första bok ”Mitt unga fartfyllda liv” och även hennes uppföljare ”En normbrytares livsresa” är färdig för att tryckas.

– Det ska bli en trilogi. Jag håller på att skriva den tredje boken som ska heta ”Tillsammans är vi starka”. Den kommer att handla mycket om filminspelningarna.

Vid premiären av ”Sockerexperimentet” kommer Amanda att gå på röda mattan i både Malmö och Lund.

– Det ser jag verkligen fram emot. Jag var inte nervös under inspelningarna, men nu har jag en hel svärm fjärilar i magen, säger hon med ett skratt.