Slipp ogräset – Täckodla

I Börje Remstams trädgård är spaden förbjuden. Inte heller gödslar han eller samlar avfall till komposten. Ändå prunkar det här mer än i de flesta trädgårdar.

Hemligheten är täckodling. Kikar man in under bladverken ser man tjocka lager av gräsklipp, vissna växtdelar och på sina ställen halm. Genom att täcka jorden bevaras fukten, ogräset hindras att slå rot och framför allt får grödorna gödning.

– Varför ta omvägen över en kompost när man kan låta trädgårdsavfallet förmultna och ge näring på plats?, resonerar Börje.

Det handlar inte bara om bekvämlighet, utan om att utnyttja resurserna fullt ut. Att kompostera är stort slöseri, menar han. Då går en stor del av näringen upp i gaser som kväve och koldioxid.

Börje Remstam bor i Ryningsberg utanför Eskilstuna, i ett stort gult hus som tidigare har varit ålderdomshem. Hit kom fyra familjer under 1970-talet för att leva kollektivt och Börje var den som med varm grön hand tog sig an påtandet i jorden. Idag rymmer huset tre skilda bostäder och fortfarande sköter han trädgården – tillsammans med sina tre miljoner medarbetare; maskarna.

Ur upphöjda rabatter, odlingsbäddar, lådor och krukor fullkomligt sprutar det av växtglädje, allt i en salig spännande blandning. Lite varstans finns små platser för själsvila och här och där vackra arrangemang för ögonfröjd.

I skuggan under pilträdet mumsar vi på hustrun Margarethas hembakta kaffebröd medan Börje berättar att han började täckodla av nödvändighet när han kom hit, van vid en mager mjäll jordmån från faderns trädgårdsland i Västergötland. Här var jorden kompakt, svårarbetad lera.

– Nu har det blivit ett 20 centimeter tjockt lager mull överallt ovanpå leran, säger han stolt.

Men det har tagit tid. Ett par, tre år tar det att ställa om till täckodling. Då har det blivit ett så pass bra humuslager från förmultnat växtmaterial att jordkulturen i stort sett sköter sig själv. Fast det kräver hela tiden påfyllning. Börje är inte helt självförsörjande, så snälla grannar bidrar med halm och trädgårdsavfall, ty böndernas olycka är täckodlarens lycka. Men jakten på avfall är värd varenda arbetstimme.

– Helt plötsligt kommer du ifrån grävningen, ogräsrensningen, gödslingen, vattningen, luckrandet och komposterandet.

Börje behöver mycket sällan vattna sina odlingar. Dels skyddar marktäcket jorden mot vädrets påverkan, dels har humusen en god förmåga att binda vatten. Gräslagret täcker också öppen jord och hindrar luftburet ogräs att sätta sig.

– Jag rensar högst fem procent mot vad en vanlig odlare gör, säger Börje, rycker upp ett ogräs och lägger det direkt på marktäcket.

Ingen risk att ogräset återrotar sig?

– Nej, det har svårt att få fäste i det tjocka gräslagret – och i halm är det nästan omöjligt.

Öppen jord riskerar att bli steril av att solen ligger på, vinden torkar ut och regnet lakar ur. Jorden är en levande kultur att vårda, i ett gram jord finns tre miljoner bakterier, påpekar Börje och gräver fram en näve nyförmultnad jord under gräslagret.

– Det är en livspotential under marktäcket som är sanslös jämfört med öppen jord.

Blir inte jorden för kväverik av växttäcket?

– Jo, vissa växter blir jag tvungen att välja bort, till exempel rhododendron och rosor, även om jag faktiskt har sådana som tycks trivas. Men jag vill skapa en trädgård som är vacker som helhet, inte ha växter från olika håll som inte trivs. Här finns ändå 150– 200 olika sorter.

Täckodla i 5 steg

1. Täck jorden i rabatterna med ett rejält lager växtrester en gång på hösten och ett par gånger på våren. Flis från kompostkvarn är också bra. Men tänk långsiktigt och ändra ditt sätt att odla rabatt för rabatt. Det tar tre år innan jorden är i ordning.

2. Våga fråga andra om du får deras trädgårdsavfall. Grannarnas ogräs och böndernas halm är guld värt. Halm kan du också köpa i säck där foder och andra lantbrukstillbehör säljs.

3. Gräv inte i jorden. Handkultivator och grep är de enda redskap som Börje använder i trädgården. Lufta jorden, bryt bara försiktigt för att mjuka upp ytan. Om man gräver förstörs maskarnas fina gångar och du kan råka dela maskarna med spaden.

4. Lägg på vissnat material och skörderester undan för undan, gärna dagligen. Klipp från gräsmattan går också bra, det som inte behövs för att ge gräsmattan näring.

5. Enda gången du behöver raka bort marktäcket är då du frösår på friland. När plantan har blivit så stor att man kommer åt under den kan man täcka med halm eller växtrester igen. Spara arbetet med att ta bort täcket överallt på våren, så att jorden värms upp. Det gör ingenting om grödorna försenas något.

 

Fördelar med täckodling

* näring direkt på plats

* nästan ingen vattning

* ingen grävning

* skydd mot ogräs

 

Täckodlingens moder…

Brukar man anse amerikanskan Ruth Stout vara. Hon skrev klassikern Den arbetsfria trädgården på 1940-talet, i svensk version av Ingrid Olausson (Rabén&Sjögren), där hon lovordade detta bekväma sätt att odla. Ruth Stout började täckodla av en slump på grund av en hög växtrester som blivit liggande i ett hörn av trädgården.