• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Det prunkar vid polcirkeln

    Visst kan det prunka i växtzon 8. Trädgården ligger i Pjesker, tre mil utanför Arvidsjaur i Lappland, bara 15 mil från polcirkeln.

    Dekorativa humlestörar av gammalt hässjevirke står på rad framför raderna av olika salladssorter. De fungerar också som ett vindskydd som fångar vinden från sjön.

    Den fyllda kanelrosen (Rosa majalis var foecundissima) är förmodligen den härdigaste ros man kan odla i Sverige. Hur hög den blir beror på hur god jord den står i. På vissa ställen blir den meterhög och på andra ställen beter den sig nästan som en mar

    Rosentry är en buske som växer bra också i zon 8. Däremot har det varit svårare med syrener. Ulla-Britta och Olle har provat flera men bara den ungerska syrenen finns kvar.

    Ulla-Britta och Olle Anderssons hem ligger i ett öppet landskap omgivet av milsvida barrskogar. Terrängen är kuperad med låga berg som blånar i fjärran.
    I trädgården odlas mängder av olika grönsaker, men också såväl ettåriga som fleråriga växter. De grönsaker som inte är härdiga får stå i växthuset.
    – Lycka är att gå ut och plocka lite grönsaker, örter och kryddor och koka soppa eller gryta. Det är det som ger belöning, säger Ulla-Britta.

    Här är det zon 8. Det öppna läget gör trädgården utsatt för kalla vindar från Pjeskersjön, särskilt om våren. Isen brukar ligga kvar till slutet av maj. Men när den är borta formligen exploderar naturen. Från att ha varit naken och grå kläs den i en frodig grönska. Det sker nästan från en dag till en annan.
    I mitten av juni brukar Lappland ha kommit ikapp resten av Sverige och de utplanteringsväxter som förkultiverats inomhus kan planteras ut i trädgården.
    – De sista järnnätterna brukar vara mellan den 6 och 11 juni. Här är det mer påtagligt när de kommer, säger Ulla-Britta.
    Hösten kommer också tidigare. Det är inte ovanligt med snöflingor i september.

    Den korta trädgårdssäsongen gör att sommaren blir desto mer intensiv. De långa, ljusa nätterna ger en enorm växtkraft som gör att många växter, särskilt perenner, blir ännu mer storslagna i norr än i södra Sverige. Särskilt gullstav och riddarsporre blir magnifika. Dessutom gör snötäcket det lättare för fleråriga växter att övervintra, speciellt de som vissnar ner vintertid eller är så lågvuxna att de täcks av snö. Barmarksfrost, som gör det svårt för många växter att klara vintern, slipper man i Pjesker.
    Odlingarna må vara tröga i starten men det tar de igen i slutspurten. Det gäller att inte skörda grönsakerna för tidigt. I juli ser morötterna fortfarande spinkiga ut men så snart dagarna blir kortare i augusti börjar de öka i omfång. När det är dags att skörda är de gigantiska, men fortfarande mjälla och med en söt och god smak. Grönkålen blir också jättelik. Den kan lätt bli meterhög.

    Här ser man inga fula gnaghål på grönsakerna, skadedjuren är få.
    – Vi slipper lökfluga, morotsfluga och kållarver och har aldrig sett en endaste snigel, säger Ulla-Britta.
    Rådjursbesök har de inte heller. I stället finns det desto fler renar. Men de är inte begivna på trädgårdsväxter utan tar på sin höjd en tugga och vandrar vidare.

    Det kan vara svårt att hitta trädgårdsväxter i Arvidsjaur. I stället odlas allt från frö. Inte bara utplanteringsväxter och perenner utan också grönsaker som kål, purjolök och sallad förkultiveras inne för att få en snabbare start.
    – Frön kommer från egna växter och från vänner och bekanta.
    Bland perennerna har nästan varenda växt en egen historia att berätta.
    – Vi har mor Elsa och vi har Gustav och tant Märta i rabatten. Det ger mig en sån tillfredsställelse, säger Ulla-Britta.
    Frösådden börjar på fönsterbrädan i köket redan i januari och februari. Sedan flyttas den ut till lillstugan.
    – Där är det smockfullt tills kylan har gett sig, säger Ulla-Britta.

    I slutet av april flyttar plantorna ut till växthuset. De har ett fläktelement som ser till att det inte blir kallgrader, eftersom det fortfarande är vinter utanför.
    I växthuset odlas sedan tomatsorter i olika färger och former tills det stängs för säsongen i mitten av september.
    Ulla-Britta och Olle har odlat så länge de minns och har alltid haft ett stort trädgårdsintresse.
    En tid bodde de utanför Uppsala, men flyttade sedan tillbaka till Ulla-Brittas hemtrakter.
    – Att vi flyttade till Pjesker beror på att vi hade grannar som klagade på att vi kunde locka råttor när vi hade komposter. Vi var inte riktigt rumsrena. Men vi hade ordning på våra högar, försäkrar Ulla-Britta.

    Flytten gör att de har provat odling i olika växtzoner. Skillnaden mellan Uppland och Lappland är stor. Här uppe är det intensivt och bråttom. Allt ska ske på en gång. Det växer också väldigt fort. Växter som tycker om ljuset växer fort och de som gillar när dagarna blir kortare växer intensivt i augusti. Växtperioden är också kortare och det måste skördas snabbt innan det blir kallt.
    – De första åren frös grönsakerna fast för vi hann inte skörda. Morötterna är vi tuffa mot. Vi mullar på runt dem så de kan stå längre i jorden, säger Olle.

    Zontrotsarnas sällskap

    Lappmarkens trädgårdssällskap presenterar sig som sällskapet som inte går av för hackor. Medlemmarna bor i zon 7, i bästa fall. Det är det första nybildade trädgårdssällskapet i Västerbotten på 61 år. De tidigare bildades av zontrotsaren Gustav Rosén som på trettiotalet ville få västerbottningarna att odla mer och framför allt våga mer.
    Än i dag präglas västerbottningarna av såväl trots som experimentlusta. Ordföranden Mariana Mattsson vill att trädgård ska vara något lustfyllt och att man i sällskapet ska ha roligt på kurser, växtmarknader, trädgårdsvandringar och trädgårdskvällar.
    Nu har sällskapet funnits sedan maj 2001 och för varje år blir det större. De drygt 200 medlemmarna bor framför allt i Lycksele och Storumans kommuner, men kommer från ett område som sträcker sig ända in i Norge på västsidan och till Umeå på östkusten. Området är lika stort som Skåne och Blekinge tillsammans men har en befolkning som motsvarar Simrishamns.
    År 2001 blev zontrotsarna utsedda till Årets svenska trädgårdsförening.

    Läs mer om Lappmarkens trädgårdssällskap på: www.lappmarkentradgard.connect.to
    Ordförande Mariana Mattsson kan kontaktas på:
    mariana.mattsson@spray.se

    Av: Susanna Rosén

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!