Stora doftande gyllengula klasar – precis vid den tid då hela naturen är klädd till bröllop. Vi är många som älskar gullregnet.
Men det är också en stadig och lättodlad buske, som ibland kan växa till ett litet träd på 5-6 meter.
Vackrast är den planterad i bakgrunden till ett buskage av andra buskar, som antingen avlöser den tidiga blomningen eller kompletterar med en härlig höstfärg mot slutet av sommaren. En av de vackraste kompositioner jag sett var ett gullregn bakom en stor trädpion översållad med rödlila blommor.
Tre gullregn
1. Vitregnet (W. sinensis ‘Alba’) är en vitblommande “illasyster” till blåregnet.
2. Hybridgullregn Laburnum x wateréri sätter inte så många giftiga fröbaljor som sina artföräldrar. Men blommorna är minst lika många och lika doftande.
3. Blåregnet (Wisteria sinensis) måste ha ett stöd i livet och betydligt mildare klimat än gullregnet.
Hur giftig?
Gullregnet är underbart. Men som vi vet är gullregnets ärtskidor giftiga och rekommenderas inte nära lekplatser. De stora bruna ärtskidorna ligger på marken – vilket litet barn kan låta bli att plocka upp dem?
Visserligen har det inte rapporterats några dödsfall men man kan bli rejält illamående och få ont i magen om man smakar på ärtorna.
Som väl är har det på senare år tagits fram nya sorter, som får minst lika fina och doftande blomklasar men inte alls så många ärtskidor. Det är hybrider (korsningar) mellan de två arter av gullregn som finns, sydgullregn (Laburnum anagyroides) och det betydligt härdigare alpgullregnet (L. alpinum). Resultatet har blivit Laburnum x wateréri. Lägg namnsorten ‘Vossii’ på minnet. Den får så få ärtskidor att man kan plocka av dem efter blomningen.
Blå eller vita regnskyar
Lika giftig som sin avlägsna kusin gullregnet är blåregnet Wisteria sinensis och dess vitblommande syskon W. sinensis ‘Alba’. Alba betyder ju vit. Den vita varianten är verkligt ovanlig. Fotografen Bertil K Johanson och jag råkade på blomman på bilden en ljum sommarkväll när vi promenerade i Färjestaden på Öland.
Blåregnet och vitregnet doftar lika gott som gullregnet och alla tre gör sig bra i närheten av uteplatsen. Men det finns ett par stora skillnader. Den första är växtsättet.
Vill klättra
Medan gullregnet kan planteras nästan var som helst på tomten och klarar sig på egen rot så måste blå- och vitregnet ha något att klättra på – en spaljé invid väggen eller över en grind till exempel.
För att få en rik blomning på vit- och blåregn kommer vi fram till den andra stora skillnaden. Medan gullregnet (åtminstone alpgullregnet) klarar det ganska tuffa klimatet i växtzon IV så vill vit- och blåregnet ha det varmare. I sydligaste Sverige, längs kustremsan utmed Halland och östkusten upp till Mälardalen går den fint. Där är växtzonen I.
Men med lite pyssel kan man ordna till en “zon II-hörna” även i kallare delar av vårt land. Det gäller att plantera i lä för hårda vindar och att skydda rotsystemet från barfrost. Täck marken med till exempel granris när den första frosten har bundit jorden. Är du riktigt försiktig kan du lägga ner rankor som inte vuxit sig för stora i en torr bädd av löv alldeles intill husväggen.
Skydda den, som alla klätterväxter i soligt söderläge, mot att gå i knopp för tidigt i vårsolen. Sätt upp en väv över hela växten så att den inte knoppas medan nätterna fortfarande är kalla.
Låt den växa fritt
Gullregnet är en anspråkslös växt som klarar de flesta jordar men den är tacksam för lite kalkblandad lerjord eller skogsjord. Man behöver inte klippa den utan kan låta den växa fritt till en stor buske. Vill man däremot stamma upp den till ett litet träd måste den få stöd av en käpp från början. Låt sidoskotten växa upp de första åren för att hjälpa till med vattenförsörjningen tills den rotat sig ordentligt. Därefter klipper man bort alla stamskott och
sidoskott och låter toppskotten vara kvar som krona.
Beskär blå och vita
Blå- och vitregnet däremot är klätterväxter som måste hållas efter rejält för att blomma rikligt. Släpp upp huvudgrenen (eller grenarna) till den höjd som växten ska få ha. Beskär sidoskotten till den (dessa) efter blomningen varje år, i augusti till exempel. Har du gott om utrymme för blåregnet kan du lämna en bit av sidoskotten med tre knoppar på. Har du mindre utrymme kanske du bara lämnar en eller två knoppar. På vårvintern kan man sedan bättra på beskärningen lite om det behövs.
Blåregn och vitregn tycker ännu mer om kalk än gullregnet så man kan gärna blanda ner lite kalk eller snäckskal i botten av planteringsgropen. Men lägg lite jord över innan du sätter ner växten. Använd rejält med kompostjord i planteringsjorden.
Av: Gunnel Nilsdotter
