• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Lisa Förare Winbladh: "En medborgare förstår att man måste ge något tillbaka"

    På Folkets park i Malmö funderar vår krönikör Lisa Förare Winbladh över vikten att skapa medborgare och inte bara invånare.

    Vissa vill komma till himlen när de dör, andra till Nangijala. Själv nöjer jag mig med att komma till Folkets park i Malmö. Helst vill jag förstås att det ska vara evig sommar där, med ett snabbt ljummet regn varje eftermiddag.

    Folk frågar ofta om semestrar med ett barn inte blir tråkigare när man minimerat sitt flygande. Jag svarar: Inte så länge Folkets park finns. När jag skriver det här tillbringar jag min fjärde sommarsemester med åttaåringen i Malmö och jag tänker fortsätta, år efter år tills han får helskägg. Jag vet inte vad som är bäst: barnteatern, de många fontänerna, hoppborgen, den evigt pågående fotbollsmatchen där alla får vara med. Eller är det parkleken med solstolar, kubb och skateboardar? Kanske att allt är rent och den mångspråkiga personalen så innerligt vänlig.

    Att nästan allt utom minigolf, varmkorv, surdegspizza och ballonghundar är gratis är inte "bra" – det är en förutsättning. För det gör att hela Malmö möts här. Det görs inte skillnad på folk och folk, alla köar demokratiskt till att låna headset för att fäktas och montera robotar i virtual reality. Alla talar svenska (nåja, inte de japanska turisterna) men med tusen och en brytning.

    Jag sitter vid den roligaste klätterställningen, en jättelik pyramid av spindelnät. Ser mitt barns mörkbruna armar, ben, fötter och händer greppa efter möjligheter. Ser honom jublande kravla sig mot toppen. Nu vinkar han! Större barn hjälper mindre, syskon eller okända. Själv har jag en ljudbok i hörsnäckorna och kombinerar egentid med mammaliv. Under dagen har jag pratat med en mamma från Lettland, en pappa från Irak och en kvinna från Syrien. Jag fikat med en studentkamrat från Lund som jag inte träffat på drygt tjugo år.

    Jag tror också att Folkets park, förutom allt annat, erbjuder förebilder. För här finns närvarande, tröstande, matande pappor av alla nationaliteter.

    Det talas ofta om Malmö som en bostadsmässigt segregerad stad. Vad som glöms bort är att utanförskapsområden bara ligger en cykeltur bort. I praktiken innebär det att många sorter stöts och blöts tillsammans inne i centrum. Det innebär möjligheter, det innebär risker. Man kan öka antalet poliser, förstås. En annan långt viktigare och mer långsiktig strategi är att ta tillfället i akt och skapa medborgare.

    Skillnaden mellan en invånare och en medborgare är att en medborgare är en person som förstår att man måste ge något tillbaka. Medborgare skapas genom tillit, känslan av att de flesta andra människor och samhället vill en väl.
       Folkets park i Malmö är en tillitsmaskin och en nationalklenod, där summan är oändligt mycket större än delarna.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!