När min mormor var sju år dog hennes mamma. De fyra syskonen som just mist sin mamma splittrades, skickades till olika fosterhem i Sverige. Mormor hamnade i Delsbo i Hälsingland, hennes älskade syster på Gotland.
Att hennes pappa som ensam förälder skulle ta hand om de fyra barnen var nog aldrig aktuellt. Min mormor var född 1908, och det var andra tider då, som det brukar heta. Kunskaperna om barns behov var inte de bästa, och samhällets stöd var inte så utbyggt.
Min mormorsfar, dekormålare Gustaf Falkvinge, skulle väl fortsätta vara just det, ägna dagarna åt restaurerings- och måleriuppdrag.
I en kista sparade min mormor en stor bunt brev. Brev som hon som barn skrivit till sin pappa. Inte gick det att messa eller smyga undan och ringa från sin mobil, när hemlängtan och saknaden efter pappa blev för stor.
Nu kan vi inte hitta de där breven. Istället får jag fantisera om dem, och jag inbillar mig att hälsningarna från Delsbo gömde både saknad och sorg mellan rader av snirklig handstil. En tapper flicka som vill visa sig duktig inför far, och inte beklaga sig om sin nya stränga fostermamma.
Sådana barndomsupplevelser måste forma en människa. Kroppen minns, och på olika vis blir våra erfarenheter ett arv som vi omedvetet för över till nästa generation. Jag föreställer mig en liten tråd av kunskaper och upplevelser som förbinder våra tre generationer, som går från min mormor, genom min mamma och över till mig. Att förstå mer om sina rötter är att lära sig mer om sig själv.
I det här numret av Icakuriren har vi intervjuat en kvinna som skrivit boken om sitt eget liv. När hennes pappa blev dement kände hon att hon ville berätta sin historia, innan det var för sent. För sin skull, men framförallt för sina söners.
Jag minns att jag intervjuade min farmor för en artikel jag skulle skriva om hur det var att leva under andra världskriget. Idag är jag tacksam att vi hade det samtalet. Intervjua era gamla släktingar! Och mamma, läs artikeln på sidan 38! Okej att vi inte hittar mormors brev. Men det kan väl bli en bok även utan dem?
