• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Helena Rönnberg: Dags för mindre söta dagar

    På Vegomässan för några helger sedan träffade jag Mattias Kristiansson, som gör fina tidningen Vego. Jag passade på att köpa hans nya kokbok till döttrarna, signerad förstås.

    På väg till affären slinker jag in på bageriet för att köpa bröd. Väl inne slår dofterna emot mig. Åh, vad kaffesugen jag är! Visserligen börjar det bli middagsdags, jag ska bara handla och hem och laga mat. Men – nu är jag vuxen och får småäta hur mycket jag vill, något som var lika med dödssynd när jag var barn (jag kan höra mammas röst, "nej, ta inte en frukt NU, det är snart middag!"). 

    Så jag ber om en kopp kaffe, och till min egen förvåning hör jag hur jag slänger in en extra beställning, en kardemummabulle. Jag säger det snabbt, som att jag försöker finta bort mig själv innan jag hinner reagera. 

    Det kan bero på att jag under en månads tid har bestämt mig för att inte äta sötsaker. 

    Framförallt gäller det choklad och smågodis, som jag har en tendens att få med mig hem var och varannan gång jag handlar. Men jag börjar bli trött på min dåliga vana att "belöna" mig med en rad chokladbitar till kaffet. Vadå belöna, kroppen hade väl hellre velat ha en kiwi! 

    Dessutom vill jag testa hur beroende jag är, klarar jag en månad utan godis? 

    Jo, det går faktiskt mycket bättre än jag vågat hoppas. 

    Mitt sockerförbud sträcker sig egentligen inte till fikabröd, det är godiset som är min svaghet. Så det är inte hela världen att jag just beställde en kardemummabulle, resonerar jag med mig själv. 

    Men redan vid första tuggan rusar det till i kroppen. Det knäckiga sockriga lagret på bullen knastrar, och jag tar snabbt en ny tugga,
    ivrig som en utsvulten haj. Jag får för mig att paret intill mig tittar. De kanske undrar varför jag attackerar bullen. Kan det vara för att jag inte har knarkat socker på tre veckor?

    I det här numret av Icakuriren berättar min kollega Carina Jörsäter om hur det gick för henne att bli av med sitt sötsug. Jag läser och blir inspirerad, nu är det dags för ett nytt försök att sockersanera min vardag, på lagom nivå. Man blir ju så stolt när man lyckas med sina föresatser, och jag är hellre stolt än för sträng mot mig själv. Därför kommer jag fortsätta äta choklad, men välja mina tillfällen. Inte vräka i mig godis bara för att jag ätit för dåligt mellanmål. 

    Gott nytt år, låt 2016 bli ett år då du är snäll mot dig själv! 

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!