Döden är inte så rolig att tänka på, men det är ändå bra att fundera över vad man vill göra med sina tillgångar efter att man gått bort. Lämnar man allt i händerna på anhöriga, som hur arvet ska delas upp, finns det risk att konflikter uppstår.
En undersökning från Familjens Jurist visar att runt en halv miljon svenskar är oroliga för att deras anhöriga ska börja bråka om arvet.
– Jag har sett hur arv kan riva upp starka känslor. Det handlar lika ofta om minnen kopplade till en plats eller sak som om pengar, säger Arne Larsson, jurist inom arvsrätt på Familjens Jurist.
Dålig koll på svenska lagar kring arv
Förutom att svenskar är oroliga för bråk har de även dålig koll på hur svensk rätt fungerar när det gäller arv. Undersökningen visar att var femte person tror att barn har laglig rätt att ärva allt från sina föräldrar, vilket inte stämmer. Resultatet skiljer sig dock mellan könen – män (22 procent) har sämre koll än kvinnor (16 procent).
LÄS ÄVEN: Arvstvisten splittrade familjen: Bråket om skärgårdshuset
– Man bestämmer själv hur man vill testamentera sitt arv och kan där reglera arvet till sina barn. Däremot har ett barn alltid rätt att kräva sin så kallade laglott. Men det finns ingenting som säger att en förälder inte kan sälja och spendera alla sina tillgångar fram till sin död. Det innebär att en förälder, i en konkret bemärkelse, kan göra sina barn arvlösa.
Hans råd är att vara rättvis mot barnen.
– Det kan skapas onödiga konflikter om saker och ting görs i det dolda. Därför är det alltid bra att vara så transparent som möjligt och, i den mån det går, vara rättvis mot barnen. Kommer allt som en överraskning vid arvskiftet finns det stor risk för konflikter och i värsta fall arvstvist.
