Frufridagen fyller sjuttio år i år, och enkelt uttryckt: det är dagen när männen ska göra ALLT hemma, och deras respektive får en hel dag befriad från hushållsarbete, barnpassning, matlagning och skafferiinköp.
Hon ska vara ledig.
Till skillnad från Mors dag behöver hon alltså inte ha några barn, det räcker med en halvskäggig slacker i lägenheten, eller en pensionerad make på soffan – på Frufridagen ska han göra allt.
Idén kläcktes av den legendariske radio- och tv-mannen Lennart Hyland 1954. Hyland, lika mycket före som med sin tid, hade varit ledig från radioprogrammet ”Karusellen” en period, men kom tillbaka med en av sitt yrkeslivs riktigt stora framgångar. Frufridagen blev en braksuccé – och en skandal.
Så diskar man-film:
Karusellen-redaktionen var oerhört ambitiös inför Frufridagen. Bland annat gjordes instruktionsfilmer där ovana män kunde lära sig kökets alla hemligheter.
Varning i tidningarna
Frufridagen annonserades ut med två veckors varsel, och det då ytterst hemmafrutäta Sverige fick uppleva en med dagens mått mycket märklig riksdebatt.
Ofta på fullt allvar.
En stor fråga var om män över huvud taget skulle klara av att laga en ätbar middag. Ett recept på köttfärslimpa som Karusellen-redaktionen föreslagit diskuterades och dissekerades i landets största tidningar, varningar för matförgiftning utgick.
En annan viktig invändning kom från sportsidorna och idrottsrörelsen: hur skulle alla lagsporter klara en matchsöndag när männen förväntades vara hemma?
I Aftonbladet kunde man läsa att ”det är klart att en del markattor till idrottsfruar vid det här laget är färdiga att klösas, om de inte kommer att få heldag söndagen 24:e”.
En tredje punkt var rättvisan. Många menade att männen, som då hade sexdagarsvecka med ofta monotona arbeten, var väl unnade söndagsvilan. Hemmafruar ”som kunde sova till 10 på dagarna och sen städa lite” hade väl inget behov av en helt ledig dag.
Producenten av ”Karusellen”, Per Martin Hamberg, utpekades som ”diktator” på en ledarsida i Vecko-Journalen. Dagens Nyheter instämde.
En fråga idag är givetvis om en ”frufridag” ens vore möjlig.
Köket hör till de domäner där svenska män tagit en helt annan plats än för 70 år sedan.
Så stort var radioprogrammet ”Karusellen”
För de som inte läst svensk radiohistoria: ”Karusellen” var före tv:s tid en enorm massunderhållning, miljoner svenskar samlades vid högtalarna när programmet sändes på lördagskvällarna på 1950-talet. Hyss och lek för alla var stora inslag, och bland Lennart Hylands tidigare upptåg sågs byten av julklappsslipsar i Humlegården i Stockholm, att låta ett ungt par bo i Soldattorpet på Skansen, att låta lyssnare lära sig helt nya yrken på en vecka, etc etc. En föregångare till dokusåpor har det sagts, eftersom vanliga människor gjordes till huvudattraktioner.
Vem står mest vid spisen?
2018 uppgav 64 procent av kvinnorna att de lagade mest mat hemma, 47 procent av männen sa samma sak – han lagade mest.
Och i Statistiska centralbyråns tidsanvändningsrapport från i fjol uppgav kvinnor att de lagade mat i genomsnitt 1 timme och 24 minuter per dag. Männen strax över en timme.
Inte jämställt – men milsvitt från hur det såg ut 1954.
– 50-talet var något helt annorlunda. I stort sett gjorde tjejerna allt hemma, säger Yvonne Hirdman, professor emerita i historia.
– Det man kallar försörjarkontraktet var just vid 1950-talets mitt väldigt starkt, hela föreställningen om vem som skulle göra vad och vara var i livet. Ett exempel är att förvärvsarbetande gifta kvinnor kallades för ”förvärvsarbetande husmödrar”.
Dagar för kvinnor finns det ju flera. Mors dag och Internationella kvinnodagen 8 mars till exempel. Har såna dagar påverkat jämställdheten mellan könen?
– Kvinnodagen från 1909, då en socialistisk idé, har nog haft en emanciperande verkan. Frufridagen snarare tvärtom. Den befäste ju idéer om vad män och kvinnor kan, säger Yvonne Hirdman.
Vid samma tid på 50-talet sändes till exempelradioprogrammet ”Novisen vid spisen” med stjärnkocken Tore Wretman. Syftet var bland annat att lära svenska män laga mat.
Seger för handlarna
Om dåtidens eller dagens kvinnorörelse inte såg några vinningar i en frufridag fanns det dock andra som gjorde det.
Handlarna.
1954, veckan före dagen F fylldes tidning efter tidning med annonser för hushållsapparater; elvispar, assistenter, dammsugare och salladsslungor – allt som rymdes i ett hem och kunde underlätta för männens bestyr lyftes fram.
Den slipade tanken var givetvis att männen – med pengarna – nu bättre skulle förstå sina kvinnors behov av apparaterna.
En smått genial försäljningsidé smidde Statens Järnvägar, SJ. I all hemlighet erbjöd man Karusellen-redaktionen att på Frufridagen låta alla kvinnor åka tåg för halva priset. Det avslöjades först i sändningen kvällen före den 24 januari, och fyllde vagnar och perronger över hela Sverige med reslystna damer dagen därpå.
Och jo – männen tog sitt ansvar i kök och barnkammare.
I stort sett alla tidningar i Sverige gjorde ”hemma hos”-reportage hos vanliga familjer på söndagen 24 januari. Tusentals och åter tusentals män hade där lyckats med middagen, hållit småbarnen torra och husen städade.
Alla farhågor kom på skam.
Kennedymordet satte stopp för Frufridagen
Trots den enorma uppmärksamheten blev inte Frufridagen en permanent skapelse. Den föll i medieskugga, och först nio år senare, 1963, gjorde Lennart Hyland ett försök att ta upp succén. ”Karusellen” var då både radio- och tv-program, med sändning på fredagar. Frufridagen utlystes till nytt datum: lördagen 24 november.
Utöver SJ bjöd SAS och inrikesflyget Linjeflyg på stora rabatter för kvinnor, och resorna gick snabbt åt. Men Frufridagens lansering i ”Karusellen” på fredagen 23 november blev inte av alls. Samma kväll sköts USA:s president John F Kennedy till döds i Dallas, och sändningen av fredagsunderhållningen ställdes in.
De enda som fick se programmet var studiopubliken på plats, 250 personer.
Källor: Amelia, KB, Wikipedia, Kapten Stofil/Martin Kristenson, Food & Friends, Dagens Nyheter, SCB.
