När allt känns oöverstigligt gäller det att ta det viktigaste först. Som efterlevande och del av dödsboet behöver du göra följande:
- Se till att det upprättas en bouppteckning som skickas till Skatteverket
- Avsluta konton och säga upp avtal
- Arvskifte och dela upp arv
- En inkomstdeklaration för dödsboet
Här går vi igenom alla delarna!
Bouppteckning
En av de många praktiska frågor som uppstår när man förlorar en närstående är att ta hand om dennes ekonomi. En viktig första del är att upprätta en bouppteckning, vilket är en lista över den avlidnes tillgångar och skulder vid tidpunkten för dennes bortgång. Den visar också vem som ska ärva den avlidne. Man kan beskriva bouppteckningen som dödsboets ”legitimationshandling”, eftersom den visar vem som har rätt att företräda dödsboet och ta hand om dödsboets tillgångar hos exempelvis banken.
Be om hjälp
Att genomföra en bouppteckning kan vara en komplex process. En jurist eller advokat kan vara ovärderlig för att säkerställa att allt görs korrekt och enligt lag. Man kan också få god hjälp från exempelvis begravningsbyrån eller den avlidnes bankman.
Vem ansvarar för att bouppteckning blir gjord?
Alla dödsbon behöver utse en bovårdare. Bovårdaren får en fullmakt från alla dödsbodelägare för att förvalta dödsboet och ta hand om det praktiska. Bovårdaren ansvarar för att en bouppteckning blir gjord, alternativt kan dödsbodelägarna ansöka om att en boutredningsman utses genom tingsrätten.
Vem lämnar uppgifter?
Oftast är det en efterlevande make, maka, sambo, barn eller annan närstående som bäst känner till boet som ska lämna uppgifter om det.
LÄS ÄVEN: Det här ska du göra när någon dör – checklista från det sista andetaget till begravningen
Vem gör själva bouppteckningen?
En bouppteckning kan göras privat men också med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist som kan vägleda genom processen och se till att allt görs enligt lag.
Vad innehåller den?
Bouppteckningen innehåller information om den avlidnes tillgångar och skulder. Fastigheter, bostadsrätter, fonder, aktier, eventuell bil, skuldebrev och försäkringar och allt annat som finns registrerat i den avlidnes namn. Om den avlidne var gift vid dödsfallet ska även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder tas upp. Om den avlidne var sambo ska sambons så kallade samboegendom tas upp.
När ska det vara klart?
Senast tre månader från dödsdagen ska bouppteckning vara klar, därefter måste den lämnas in till Skatteverket inom en månad. Den avlidnes eventuella skatter och skulder måste betalas från den kvarvarande egendomen.
Avsluta konton och avtal
Ett hem som förlorat sin ägare fortsätter dessvärre att kosta pengar. För anhöriga är det därför bra att agera snabbt för att undvika onödiga kostnader.
Dödsbodelägarna sköter dödsboet gemensamt och behöver vara överens om vad som ska göras – som att betala räkningar, avsluta autogiron, konton eller sälja värdepapper. Men det kan vara praktiskt att en av dödsbodelägarna representerar dödsboet, som vid kontakter med banken, men då måste han eller hon ha fått en fullmakt från alla övriga dödsbodelägare.
- Säg upp/överför avtal för el, sophämtning, internet.
- Säg upp/överför eventuella hyresavtal.
- Avsluta abonnemang för telefon, tv, musik.
- Avsluta medlemskap i föreningar.
- Kontakta banken för att lösa eller skriva över bolån (efter att bouppteckningen är klar).
- Kontakta banken för att avsluta dödsboets bankkonton (efter att bouppteckningen är klar).
- Säg upp eller överför hemförsäkring och andra försäkringar.
- Om post fortsätter att komma till den avlidne, anmäl eftersändning till den som tar hand om dödsboet. Och kontrollera att Skatteverket har rätt adress.
Tänk på att
- Banken stoppar inte alltid stående överföringar eller autogiron.
- Du kan skicka en så kallad engagemangsförfrågan för att veta om den avlidne var kund i en bank.
- Vissa banker tillåter inga transaktioner innan bouppteckningen är klar.
Hitta viktiga papper efter dödsfall
Det kan vara en utmaning att hitta alla viktiga dokument efter ett dödsfall – eller ens veta vilka de är. Vad ska man egentligen leta efter? Många skriver testamenten, gåvobrev och äktenskapsförord och placerar dem noggrant på ett säkert ställe – och meddelar sina anhöriga. Men många glömmer. Både Sveriges Begravningsbyråers Förbund SBF och Fonus har en tjänst, Livsarkivet och Vita Arkivet där den som vill kan ange information om sin begravning och var viktiga originaldokument förvaras. Livsarkivet och Vita Arkivet finns i pappersform eller digitalt – för att sedan nå dig som anhörig eller boutredare efter ett dödsfall.
Livsarkivet.se
Vitaarkivet.fonus.se/konto
Dela upp arvet
Att dela upp ett arv, ett helt liv, mellan syskon och anhöriga är förstås en känslomässig uppgift. Fördelningen av arv kallas arvskifte och det ska dokumenteras i en arvskifteshandling, som visar vad egendomen är värd och att ni är överens om vem som ska ärva vad. Arvskifteshandlingen är alltså ett avtal arvtagarna emellan.
- En marknadsmässig värdering kan underlätta bodelning och fördelning av arvet och minska risken för konflikter. En värderingsman – som kan värdera hela hem eller enskilda föremål – finns på något av de större auktionshusen eller på Besiktning.nu
- Alla som ärver ska skriva under arvskifteshandlingen.
- Skulle det bli oenighet om fördelningen eller att man inte kommer överens, kan dödsbodelägarna välja att ansöka om att få hjälp av en skiftesman eller boutredningsman.
- För den som är ensam delägare i ett dödsbo behövs inget arvskifte. Dödsbodelägaren kan då föra över dödsboets tillgångar till sig med hjälp av bouppteckningen, efter att den har registrerats hos Skatteverket.
LÄS ÄVEN: Vem ärver? 11 viktiga fakta att känna till
Fördela lösöre? Tips!
Som huvudregel ska arvet delas lika men om alla är överens kan lösöret fördelas på olika sätt, exempelvis:
- Samla föremål i olika kategorier efter värde, affektionsvärde och dra lott.
- Sätta post-it-lappar på sådant man personligen önskar överta och jämföra med övrigas önskningar för att se om uppdelningen blir ungefär lika.
- Arrangera en ”auktion” där alla bodelägare får buda på föremålen. Pengarna läggs i en pott som alla sedan delar lika.
Deklarera året
Dödsboet behöver lämna in en deklaration för de inkomster som den avlidne hade det år då dödsfallet inträffade.
- En blankett skickas till dödsboets adress i början av april, året efter dödsfallet.
- Deklaration behöver göras så länge det finns tillgångar som inte har flyttats över till arvingar.
- Om den avlidnes bostad sålts med vinst kommer vinsten att beskattas och det är därför viktigt att avsätta pengar för att betala skatten.
- I vissa fall går det att deklarera själv. Eller så kan man ta hjälp att använda Skatteverkets e-tjänst för inkomstdeklaration. Deklarationen ska göras senast första vardagen i maj.
Mer info på Skatteverket.se, sök på deklarera ett dödsbo.
Här hittar du fler goda råd när en anhörig går bort
När livet förändras i ett enda slag är det bra att veta var man hittar bra och tydlig information. Här är några:
- ”Att komma ihåg vid dödsfall” är en broschyr med bra checklistor som finns på Sveriges auktoriserade begravningsbyråer, SBF. Även Fonus har bra information på sin sida ”När någon dör”. Begravningar.se/broschyrer-och-skrifter
- Efterlevandeguiden.se Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har en gemensam sajt där man kan få goda råd efter en närståendes bortgång.
- Konsumenternas försäkringsbyrå berättar hur du hur du gör med kontakten med banker och försäkringsbolag. Konsumenternas.se, sök på ”Ta hand om ett dödsbo”.
- ”Konsten att ta hand om ett dödsbo” är en varsamt skriven bok av Susanne LJ Westergren med många praktiska tips, att hålla i handen genom tårar, regelverk och prylar som ska tas om hand.
Källor: Efterlevandeguiden.se, Skatteverket, Familjens Jurist
