Julen betraktas som gemenskapens högtid framför andra. Men vi lever inte längre lika självklart inbäddade i släkt och familj som de flesta gjorde förr. Andelen ensamhushåll i Sverige är bland de högsta i världen. Flyttar och skilsmässor kan tunna ut de sociala banden. Alla har inget självklart julsällskap att ansluta till.
Och solojulen kan ju vara fruktansvärt långtråkig och dötrist och… alldeles, alldeles underbar. Att slippa stress, överkonsumtion och ansträngda relationer. Att inte behöva serva en pluton med mat, dryck och julstämning. Så känn efter hur du helst vill ha det, föreslår psykologen och psykoterapeuten Martina Wolf-Arehult som forskat om ensamhet.
– Vi är ju alla olika när det gäller vad vi trivs med och uppskattar. I stället för att utgå från någon föreställning om hur en jul ”ska” vara, kan man fråga sig: Vad behöver jag för att må bra på julen? Vad är det som matchar mina behov?
Ensam tillsammans
– Vissa kanske inte trivs i sammanhang när det blir rörigt och händer mycket. Eller av att vara tillsammans med personer som man har lite svårt för. Fundera på hur mycket du kan styra det här själv och skapa ramar för en jul du kan njuta av. Kan du planera in att träffa en person för en fika på julaftons förmiddag istället för att umgås hela dagen, när du vet att det kanske inte blir så lyckat?
LÄS ÄVEN: Margareta firar jul ensam: “Utan barn känns det inte lika viktigt”
Vill du helst fira en tillsammans-jul? Då finns det kanske saker du kan göra för att uppsöka eller bjuda in till gemenskap. Se tips längre ned. Om du istället lockas av solojulen så behöver du sätta dig över omgivningens (och kanske dina egna) förutfattade idéer om att ensamjulen skulle vara sorglig eller på något sätt lågstatus.
– Samhället omkring oss sänder ut starka budskap om hur en ”bra” jul ser ut och som kan vara svåra att frigöra sig från. En gång när jag höll föredrag om ensamhet, kom en av åhörarna fram efteråt och berättade att hon gärna är för sig själv på julafton. Hon vill det och njuter av det men hennes anhöriga blir väldigt stressade av det. Det har gjort att den här kvinnan i sin tur har svårt att genomdriva sin vilja och må bra med det, berättar Martina Wolf-Arehult.
”Gå emot skam och stigma kring ensamjulen”
En illustration till hur laddat det är att stå utanför gemenskapen på julafton, antingen det är frivilligt eller ofrivilligt. Man får försöka stå på sig och förklara för släkten att detta inte är ett underkännande av dem.
– Det är bra om man kan gå emot skam och stigma kring ensamjulen och vara tydlig i sin kommunikation, både om man söker sällskap eller helst undviker det just denna dag, säger Martina Wolf-Arehult.
Hon påpekar också att julen inte behöver ses som en antingen-eller-situation, total ensamhet eller tät samvaro. Man kan exempelvis bevista en gudstjänst där man är tillsammans med andra även om man inte känner dem.
Måltidshistorikern Richard Tellström, aktuell med boken ”Varje tugga är en tanke”, firade jul på egen hand under en period i livet. För honom finns det inte på kartan att låta högtiden gå spårlöst förbi, antingen man är en, två eller många.
– När jag firade jul på solokvist hade jag en hel ritual. Julpromenad och det stora julbadet. Julpynt, om inte en hel gran så åtminstone lite tallris med julkulor. Och så klädde jag upp mig en smula. Jag gjorde det mesta av det man gör när man firar med andra.
Mat när du firar ensamjul
Allra viktigast för en docent i måltidskunskap är förstås maten.
– Man lagar väl inte ett helt julbord om man firar själv. Istället kan man komponera den festmåltid man gillar. Varför inte göra som fransmännen, äta skaldjur och dricka champagne på julen?
Sill och snaps är ett måste för Richard Tellström. Skinkan hoppade han över.
– Till varmrätt valde jag gärna fågel. Och så ost, efterrätt, kaffe och konjak och en julcigarr på det. Det var väldigt trevligt. Jag kände mig inte ensam fast jag firade själv.
Vill man ändå uppleva det bastanta, traditionella julbordet kan man med fördel avnjuta ett proffslagat sådant på restaurang i december, föreslår han. Kanske med vänner eller arbetskamrater. En hel del krogar är numera öppna även på julafton men det kan ta emot att gå dit ensam. Ett alternativ är att beställa hämtmat, antingen det är rätter med jultema eller ej. Så gjorde många under pandemin när vi plötsligt blev mångdubbelt fler ensamfirare, berättar Richard Tellström.
Den som firar i enskildhet kan helt enkelt välja och vraka bland äldre och nytillkomna traditioner och satsa på det man själv tycker är festligt och gott.
LÄS ÄVEN: Ann-Marie om att tillbringa julen ensam: “Vänd det till något positivt”
En ”juligare jul” i stillhet
Detta om sällskapet och förtäringen. Hur är det med den andliga dimensionen, den som brukade vara julens hörnsten?
– För mig är jul på egen hand inte alls någon mardröm. Det kanske i själva verket är en juligare jul, säger Camilla Lif, kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. Poetiskt beskriver hon en stämning man kan förnimma den kvällen.
– Ute på gatorna finns inte en själ. Det är som om det smög omkring en fara där ute. När man är ensam så kan den där julefriden gnaga sig in och göra stunden mer ödslig än annars. Jag tror egentligen att den känslan har mer med julens ursprungsskeende att göra än vad det stojiga julkalaset har.
– För detta är vad som bor i julfridens mitt – ett värnlöst barn, en hemlös kärlek under stjärnorna.
– Julens budskap går inte att misstolka: Det i en människa som är ömtåligt, nyfött och oerfaret eller gammalt och skört, det är på ett särskilt sätt älskat av Gud. Det som inte kan tala för sig självt, som inte får plats i etablissemanget, den som ingen tror på, som är på flykt – vi ska skydda och älska allt det där, säger Camilla Lif och anspelar på en julafton som inte dränks i logistik utan har utrymme för meditation över människans villkor.
Det är därför den överaktiva, bullrande julen kan kännas en smula tom, trots att man är omgiven av folk, menar hon. Och den stilla julen kan ge mer föda för själen.
Även Richard Tellström ser julen som väl lämpad för reflektion, om vi skapar utrymme för det.
– Julen är en övergångsrit från ett år till ett annat, ett fint tillfälle att ihågkomma vem man är och varifrån man kommer, hur livet är och hur det har varit.
Tips: Så kan du fira solojul
Om du vill ge dig ut
- Fånga det korta dagsljuset med en promenad. I natur eller tätort. Hugg ett fönsterbord på ett café och studera medlidsamt andras julbrådska från första parkett.
- Julträna. Gymen brukar ha öppet och många Friskis & Svettis-föreningar runt om i landet kör trevliga julaftonspass. Kolla din lokala simhall och bastuanläggning, många har stängt men vissa håller öppet.
- Se något spännande. I större städer kan enstaka museer ha öppet. I Stockholm kan man besöka såväl Skansen som ABBA-museet, Fotografiska, Tekniska och Nordiska museet. I Göteborg kan man gå på upplevelsespäckade Universeum. Ett sådant besök fäster sig lite extra i minnet för att det sker just denna dag på året. Kolla upp vad som händer i dina trakter. Det mesta är stängt men det kan finnas förvånande undantag.
- Finns det någon du kan göra något litet för, ge en hjälpande hand? Det gör dagen mer speciell både för dig och den som tar emot hjälpen.
Om du vill stanna hemma
- Det du gillar att göra annars är givande även på julen. Lyssna på musik, se film, brodera, lägga pussel, göra ett skönt yogapass eller något annat du tycker om. En härlig läsjul i sängen? Det finns stämningsfulla julskildringar och det finns litteratur med släktjular från helvetet som du kan glädja dig åt att du slipper. Eller så läser du något HELT annat. Gillar du att ha tv:n på har du i år den ojämförlige Mark Levengood som följeslagare.
- Prova att skapa egna julaftonstraditioner. Det kan ge ett lugn och en struktur åt dagen som kan vara till hjälp för den ofrivillige solojulfiraren och en stämningsförstärkare för den frivillige.
Tips om du inte vill fira jul ensam
- Bjud in själv. Fråga i bekantskapskretsen, kanske via sociala medier, om någon vill haka på ett firande hos dig. Även andra än ensamboende kan vara intresserade. Par som tillbringat dagen med barn och barnbarn kan uppskatta att pusta ut i din soffa. Du kan laga mat eller så gör ni knytis på julbordsrester.
– Det vore fint om vi blev lite modigare i Sverige när det gäller att ta sådana initiativ, påpekar psykologen Martina Wolf-Arehult.
- Har du någon bekant som är ointresserad av traditionellt julfirande men gärna åker bort över helgen? Om kassan tillåter finns det hotell, herrgårdspensionat och spaanläggningar som har speciella julpaket.
- Svenska kyrkans församlingar runt om i landet genomför gudstjänster, konserter och verksamheter där man kan mötas under julen. Även föreningar och ideella organisationer kan ha arrangemang eller öppet hus på julafton. Du kan också göra en insats som volontär på olika slags alternativa julfiranden. Du kommer att få uppskattning.
- Pandemin lärde oss att man kan fira zoom-jul. Kanske har du en solojulfirande vän eller släkting som bor långt borta? Koppla upp er och sätt er till bords. Kanske öppnar ni rent av varsitt paket som ni skickat till varandra i förväg.
