Vem törs vi lita på? Och vad och vilka?
I Sverige får vi svar på frågorna varje år, när SOM-undersökningen och Förtroendebarometern presenteras. Där har tiotusentals svenskar svarat på frågor om regering, riksdag, Ikea, Coop, partierna, sjukvården och ja, allt som vi dagligen har omkring oss i riket.
I år är det en dyster läsning: nästan allt och alla vi brukar lita på sjunker i aktning.
Minskat förtroende för ICA, SJ och riksdagspartierna
Några snabba exempel från Förtroendebarometern:
ICA, normalt en livsmedelskedja med stor uppskattning, rasar nu 11 procentenheter mot i fjol. På två år har var femte svensk tappat förtroendet för företaget.
SJ, Statens Järnvägar, tappar 10 procentenheter. Bara var tionde medborgare litar idag på att SJ gör det de ska. Det sämsta resultatet på tio år.
Riksdagspartierna – alla utom Vänsterpartiet får sämre förtroende i år.
Länge sedan missnöjet var så stort
Och trenden är generell, menar Per Söderpalm på Medieakademin, som tar fram siffrorna:
– Inte sedan 2011 har Förtroendebarometern sett så få som ökat i förtroende.
Lika nedslående är den årliga SOM-undersökningen från Göteborgs universitet. Där svarar tre av fyra svenskar att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Inte sedan 2012 har missnöjet varit så stort, och ser man enbart till ekonomin har läget inte varit sämre sedan 1990-talet. 45 procent tycker att de haft svårare att få ihop plånboken sista året.
De ständigt stigande livsmedelspriserna är en given orsak till oro inför framtiden, men än mer gäller det brottsligheten. Tre av fyra, 75 procent av de tillfrågade, tycker att organiserad kriminalitet är det värsta hotet.
Litar på polisen
Trots det ökar tilltron till polisen, en av få ljuspunkter i Förtroendebarometern. Senaste året tycker 72 procent att de gör ett bra jobb, en ökning sedan 2016 med 10 procentenheter. Sjukvården, universiteten och domstolarna har också ökat sitt förtroende sedan mätningarna startade.
Regeringen däremot, är det bara 33 procent som litar på, jämfört med 50 procent 2013.
Få kvinnor i listan över kända personer vi litar på
Hen kan vi lita på! En särskild del i Förtroendebarometern är frågan vilka människor i press, radio tv och sociala medier som vi känner särskild tilltro till, och litar på. Ingen av de nämnda når några jättesiffror i procent, men med tanke på antalet kända människor i media är det kanske inte konstigt.
Till höger ser du topplistan i år.
Tittar man på listan från 2013 är det många som försvunnit helt. Toppnamnet Janne Josefsson till exempel, och radioprofilen Lotta Bromé som då höll en tredjeplats. Även Jan Guillou, Claes Elfsberg, Robert Aschberg och Anna Hedenmo har ramlat ur årets lista.
Kvar är bara två: Leif GW, då tvåa, och Samir Abu Eid, då på åttonde plats.
Markant är att antalet kvinnor då som nu är mycket litet.
De kända personerna vi litar mest på
1. Leif GW Persson, kriminolog: 6,9 %
2. Henrik Jönsson, samhällsdebattör: 6,7 %
3. Marcus Oscarsson, politisk kommentator, TV4: 6,0 %
4. Mats Knutson, poltitisk kommentator SVT: 5,0 %
5. Diamant Salihu, Uppdrag granskning, SVT: 4,3 %
6. Samir Abu Eid, utrikesreporter, SVT: 3,9 %
7. Göran Greider, chefredaktör Dalademokraten: 3,7 %
8. Anders Holmberg, programledare 30 minuter, SVT: 3,3 %
9. Alice Teodorescu, journalist, debattör (nu nybliven politiker, KD, EU-parlamentariker): 2,9 %
10. Linnea Wikblad, programledare, Morgonpasset, SR: 2,8 %
Färre litar på företagen
Volvo, Ikea, Postnord, SAS – alla stora företag får minskat förtroende. Och av de åtta på listan – de ovan plus HM, SJ, Coop och ICA – är det bara Coop som ökat sin tilltro sedan 2013. SJ har tappat från en toppnotering på 35 procent 2020 till 13 procent. Mest litar vi på Ikea, som gillas av 57 procent.
Säpo en vinnare
Bland myndigheter och organisationer brister förtroendet också. Säkerhetspolisen och Arbetsförmedlingen vinner något i tillit, medan Trafikverket rasar och välgörenhetsorganisationer som Röda Korset och Frälsningsarmen tappar i förtroende.
Över längre tid är Skatteverket, försvaret och Försäkringskassan de som vi ökar vår tillit till. Säpo toppar årets lista med 67 procent.
Är Sverige på rätt väg?
Här skiljer sig undersökningarna åt.
- I Förtroendebarometern uppger 25 procent, var fjärde svensk, att det går åt rätt håll.
44 procent tycker tvärtom, att det går åt skogen. Siffrorna har stått sig någorlunda över tid sedan 2015, den enda större förändringen är att de osäkra blivit fler.
- I SOM-undersökningen är det bara 9 procent, inte ens var tionde medborgare, som tycker att Sverige har hittat rälsen. Och hela 75 procent säger att det går åt fel håll.
”Rekordpessimism” är rubriken på SOM-institutets rapport.
Även tv var bättre förr
Medier finns det numer hur många som helst, men de sociala får rena skräckbetyg i Förtroendebarometern. Instagram, Facebook, Twitter (X) och TikTok hamnar alla under 7 procent, och bara var fjärde svensk litar på Google som sökmotor.
För ”gammelmedia” går det bättre: 68 procent litar på Sveriges Radio, 63 procent på SVT. ”Lokala morgontidningar” når upp till 48 procent, med DN och Svenska Dagbladet strax under. Var tredje svensk litar på TV4, och runt var femte på kvällspressen.
Men: sett över tio år har både SVT och Sveriges radio rasat rejält i förtroende, 2013 låg båda en bra bit över 70 procent i tillförlitlighet. De enda medier som tydligt ökat sin trovärdighet är Aftonbladet och Expressen, om än från låg nivå: runt tio procent för tio år sedan.
Äldre är mer oroliga för klimatet
Tvärt emot vad man kan tro är det inte Greta Thunbergs unga anhängare som mest bekymrar sig för klimatet. I SOM-undersökningen är personer över 65 år ”signifikant” mer oroade över förändringar i jordens klimat än de yngre är.
Om undersöknigarna
- SOM betyder ”Samhälle, opinion och medier” och undersökningen utförs sedan 1986 vid SOM-institutet på Göteborgs universitet, med hjälp av Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. I årets undersökning deltog drygt 12 000 av 26 000 tillfrågade per post mellan 16 och 90 år.
- Förtroendebarometern görs sedan 1997 av den ideella föreningen Medieakademin och mäter förtroendet för samhällsinstitutioner, enskilda företag och medier. Årets undersökning omfattade drygt 1 200 personer mellan 16 och 84 år som intervjuades via webb. Det utgjorde 23 procent av de tillfrågade.
Källor: Göteborgs universitet, Medieakademin, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Wikipedia.