Året var 1873 när kung Oscar II bestämde att en flaggstång skulle skaffas till Stockholms slott och kungaflaggan skulle vara hissad när han var på slottet.
Konstigt tyckte folk. Flagga var något man gjorde till sjöss och hade gjort i århundraden. Men inte på land!
Men kungen visade sig vara en riktig trendsetter.
Bara tjugo år senare började man hålla vårfester under flera dagar på Skansen i Stockholm och festligheterna avslutades med – flaggfester. Och vid stora konst- och industriutställningen 1897 vajade svenska flaggor i rad längs Strandvägen i Stockholm.
Svenska flaggans dag
Och det stora gulblå genombrottet kom 1916, då firades Svenska flaggans dag 6 juni i hela Sverige och trendkänslige grosshandlaren Johan Petter Åhlén (urpappa till Åhléns varuhus) skänkte 8000 flaggor till personer som kunde visa att de ägde en minst 12 meter hög flaggstång.
Men hur i all sin dar kom mänskligheten på att man kunde ladda en bit tyg på en pinne med en sånt symbolvärde? En bit tyg som säger ”Här är jag. Jag är viktig. Jag finns.”
När man tänker närmare på det så borde vi väl ha en personlig flagga var och en av oss att hissa vid behov. ”Se mig! Jag finns! Jag är faktiskt viktig!”
Precis som man ibland känner behov av de internationella marina signalflaggorna.
Flaggfakta
- Sveriges flagga har proportionerna 10:16. Proportionerna skiljer sig mellan olika nationsflaggor. Även i Norden, danska flaggan har proportionerna 28:37 finska 11:18, norska 8:11, och isländska 18:25.
- Svenska flaggans nuvarande färger bestämdes 1906, tidigare var den mörkt blå med ett orangegult kors.
Flaggor för att göra sig förstådd
Till exempel flagga K (med ett gult och ett blått fält) ”Jag önskar upprätta förbindelse med er.”
Eller snabbt hissa flagga U (med två röda och två vita fält) ”Ni stävar mot fara”.
För att inte tala om den användbara flagga X (vit med blått kors) ”Upphör med det ni håller på med (eller synes ha för avsikt att göra) och ge akt på mina signaler”.
Signalkoden används inom handelsflottan. Praktiskt även nu i teleteknikens tid om man talar olika språk.
Och det är ur behovet att kunna göra sig förstådd som flaggorna kom till, det tror i alla fall vexillologerna – flaggkännarna. (Nytt ord att lära sig! Kommer av latinska vexillum, litet segel, som man kallade det standar som de romerska trupperna bar).
Kanske började det på savannen (som allting) när man kunde signalera med en kvist med löv när man var för långt bort för att höras. ”Vink! Vink! Kom hit här finns goda nötter att plocka” eller nåt sånt.
LÄS ÄVEN: Gustav Vasa – vår förste och störste landsfader
Signalera mellan fartyg med flaggor
Senare kom kineserna på för sisådär 5000 år sedan att en pinne med tyg var utmärkt använda för att signalera mellan fartyg. Mycket senare började korsriddare och romerska legioner att hissa dukar med symboler för att hålla reda på sig själva och varandra.
Och köpmännen från Genua och Venedig var de första att hissa flaggor som symboliserade nationellt självstyre Genua hade Sankt Georgskorset, Venedig Sankt Marcuslejonet.
Så småningom började det sprida sig att länder hade egna flaggor. Det vi kallar nationsflaggor. Först i Norden var danskarna med rödvita Dannebrogen (Dan från friska ordet dan, rödfärgad, brog från lågtyska ordet för trasa). Den röda trasan alltså. Den hissades redan i början av 1200-talet.
Den första officiella beskrivningen av den svenska flaggan finns i ett kungligt brev från 1562 där det sägs att flaggan ska ha ”gult udi korssvijs fördeelt påå blott”. Som barn tyckte jag att det var självklart att flaggan var solens gula mot himlens blå. Så fel jag hade. Färgerna kommer troligen från guldkronor mot mörkt blått i riksvapnet. Fast visst är sol och sommarhimmel en finare tanke?
Blev folklig
I alla fall nu när flaggan har blivit folklig. Förut var den enbart något för makten och myndigheten.
Det ändrades på 1700-talet. Först kom amerikanska stjärnbaneret 1777 och sedan franska trikoloren 1794. De har blivit förebilder för många staters flaggor. Och numera är det självklart att varje självständig stat ska ha sin egen flagga. Utanför FN-högkvarteret vajar nu 193 olika nationaliteter för länder från Afghanistan till Zimbabwe.
Svenska flaggdagar
Du flaggar förstås när du själv vill, när någon fyller år eller tar studenten eller kanske bara för att det är en alldeles underbar tisdag. Men de allmänna flaggorna i Sverige är:
- 1 januari Nyårsdagen
- 28 januari Kung Carl XVI Gustafs namnsdag
- 12 mars Kronprinsessan Victorias namnsdag
- Påskdagen
- 30 april Kung Carl XVI Gustafs födelsedag
- 1 maj
- Pingstdagen
- 29 maj Veterandagen
- 6 juni Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
- Dag för Sveriges val till Europaparlamentet (2024 är det 9 juni)
- Midsommardagen
- 14 juli Kronprinsessan Victorias födelsedag
- 8 augusti Drottning Silvias namnsdag
- Dag för val i hela riket till riksdagen
- 24 oktober FN-dagen
- 6 november Gustav Adolfsdagen
- 10 december Nobeldagen
- 23 december Drottning Silvias födelsedag
- Juldagen
Kolla om kungen är hemma!
Om du passerar Stockholms slott så kolla flaggan på taket:
- Den är tretungad och med ett stort riksvapen infällt i mitten. Då är kung Carl XVI Gustaf hemma i riket och ”kan fullgöra sina plikter som statschef”
- Den är tretungad men med ett litet riksvapen infällt i mitten. Då är det Kronprinsessan Victoria som är tillfällig riksföreståndare. Pappa kungen är troligen utomlands eller möjligen sjuk.
- Är flaggan stor – 360 x 180 cm – det är det normala.
- Är flaggan jättejättestor – 540 x 270 cm – då är det antingen flaggdag, någon i kungliga familjen fyller år eller kungen tar emot statsbesök eller nyutnämnda ambassadörer.
- Är flaggan liten – 180 x 90 cm – då blåser det ordentligt för detta är stormflaggan.
