Några som blir glada varje skottår är företagarna. Alla anställda med månadslön får då arbeta en extra dag utan mer betalt. Staten gottar sig också, det ramlar in extra skatt i kistorna och rikets BNP ökar med miljardbelopp.
De borde tacka den romerske kejsaren Augustus, det var han som skrev in skottdagarna i kalendern vart fjärde år, med start år 8 e kr.
Skottdagen
Ett normalt år har 365 dagar, men vart fjärde år har 366. Det är skottdagen som då skjuts in i almanackan som den 29:e februari, efter månadens vanliga 28 dagar. Ingen har namnsdag, dagen heter kort och gott ”skottdagen”, förledet ”skott” kommer just ur begreppet ”skjuta in”.
Före 1996 var skottdagen i svenska kalendrar den 24 februari. Ett EU-beslut flyttade dagen till den 29 februari. Innan dess fick en radda svenskar finna sig i att namnsdagen flyttades vart fjärde år, när skottdagen kilade in sig i almanackan.
Orsaken var densamma som idag: hans och vår tideräkning går inte i takt med det astronomiska året. Det är en miss i skapelsen, för trots att alla sedan de gamla grekerna vetat att det går 365 dagar på ett år, så är det ändå inte så.
Det fattas sex timmar.
Därför fattas sex timmar på ett år
Det går noga räknat 365,2421875 dygn på ett år, om man med ett år räknar den tid det för jorden att röra sig ett varv runt solen. Ett så kallat astronomiskt år.
Det är en krånglig siffra, och eftersom en dag räknas som tiden mellan solens upp och nedgång skulle det bli riktigt tokkrångligt att försöka lägga in en 0,2421875- dels dag varje år. Den dagen, eller rättare sagt det dygnet, skulle bara bli knappt sex timmar*) långt. Men lägger man ihop fyra års sex-timmarsdygn blir det närapå ett helt dygn – 24 timmar. En skottdag.
*) Mer exakt: 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder.
”Lite extra firande”
Att vara född på skottdagen är exklusivt, men fler än man kan tro får blåsa tårtljus den 29 februari. En undersökning från 2016 visade då på 6 355 svenskar, och med ett skottår efter (2020) landar siffran någonstans mellan 6 500 och 7 000 personer.
Tobias Pehrsson i Norrköping fyller 48 år på skottdagen i år, eller 12 om man räknar de riktiga födelsedagarna.
– När jag var yngre var det väl lite extra firande den 29 februari, säger Tobias, eller Tobbe som han kallas. Då hade jag också en klasskamrat som fyllde 29 februari. Vi brukar gratta varandra på facebook när det är dags. Annars är det inte mer än att folk tycker det är en kul grej.
Alla har inte skottdagar
En stor del av världens befolkning har löst problemet med årets och dagarnas otakt på ett annat sätt än med skottdagar. De låter månaderna och helgdagarna flytta. Mest känd är den muslimska tideräkningen, som är en månkalender. De tolv månaderna motsvaras av varsitt fullt månvarv (från nymåne till nymåne). Det ger ett år som är 354 dagar, och gör att månaderna, till exempel fastemånaden Ramadan, med tiden förskjuts jämfört med det astronomiska året. På ungefär 30 år motsvarar förskjutningen ett helt år. Den judiska kalendern fungerar på ett liknande sätt, men kompenserar för årstidsförskjutningen med en trettonde månad sju år av en cykel på 19 år.
Tobbe tränar ett av IFK Norrköpings pojklag i fotboll, och hans egna söner, 12 och 14 år, spelar för klubben.
– Där finns faktiskt också en skottdags-bekant, en pappa till en av de andra killarna, säger Tobbe. Han är dessutom jämnårig med mig.
När det inte är skottår firar Tobbe den 28: februari, som de flesta.
– Mina föräldrar valde det, det ville att jag skulle hamna i rätt månad.
Har du några egna traditioner du knyter till skottdagen?
– Nej, inte mer än att jag tänker på mina ”riktiga” födelsedagar. Men jag har varit med två gånger tidigare på sånt här, en gång i Värnpliktsnytt när jag gjorde lumpen på I4 i Linköping och en gång i Norrköpings Tidningar.
Utan skottdag – julafton till kräftorna
Det som händer i en kalender utan skottdag är att månaderna förskjuts i förhållande till det astronomiska året. Vart fjärde år skulle då månaden mars infalla en dag för tidigt. Nästa skottår en dag till, och så vidare. På hundra år skulle mars flyttats 24 dagar ”tillbaka” .
Räknar man grovt (se bredvid) från kejsar Augustus skottdagspremiär för 2016 år sedan skulle då december med julafton ha vridits 480 dygn bakåt, hamnat på sin vanliga plats (minus en dag!) efter 365 av dem, och i dagsläget befinna sig knappt fyra månader tidigare, där vi normalt har augusti. Midsommaraftons juni skulle befinna sig på normal februariplats i det astronomiska året.
Men skottår räcker ändå inte…
Även med de fiffiga skottdagarna vart fjärde år förskjuts kalendern i förhållande till solvarvet över tid. Det har man försökt råda bot på genom att ta bort vissa skottår. I vår normala tideräkning i Europa är undantagen de år som är jämnt delbara med 100, men inte de år som är delbara med 400. Därför blev till exempel år 2000 skottår, men inte år 1700 – ej delbart med 400.
För de riktiga finräknarna inom rymdforskning och liknande räcker det ändå inte. Jordens rörelse runt solen skiljer sig lite i hastighet emellanåt, så ibland lägger de till en ”skottsekund” vid nyår. Senast det hände var 1 januari 2017, klockan 00:59:60, svensk tid.
Kvinnor fick fria på skottdagen
En gammal tradition säger att på skottdagen får även kvinnor fria. I vår tid inte något som sticker ut, men i det gamla bondesamhället sågs kvinnliga förslag på giftermål som oerhört omstörtande. Sanningen i det hela är därför kluven, de flesta folklivsforskare är överens om att skottdagsfrierierna var på skämt redan från början. Skottdagen var på många orter en dag när man narrades, höll maskerader och gjorde bus i största allmänhet. Svensk borgerlighet anammade ”skämtet” och där levde det kvar långt in på 1900-talet.
