Ålderismen möter motstånd: Vår bästa tid är nu

Det kallas ålderism, när ett samhälle nedvärderar äldre. Sverige är ett land som hör till de värsta – men nu vänder det! ”Idag har vi 85-åringar som kan gälla för 55”, säger Ewa Kardell, anti-ålderist från projektet Attityd 65 Plus.

Plötsligt syns och hörs 65- och 70-plussarna allt mer: med tv-programmen ”Studio 65” och dokusåpan ”Hotell Romantik” har pensionärerna fått hedersplats i rutan.

Elaka tungor säger att orsaken är enkel: unga människor tittar inte på vanlig tv. Men kanske är anti-ålderismen något större än så?

”70 är det nya 50” har tidningsoraklet Amelia Adamo hävdat.

Agnes Wold, 68, blev landsmoder under pandemin. Foto: Peter Knutson

Bakgrunden är att vi lever allt längre, är friskare, rikare och mer nyfikna långt upp i åren än förr. Åldersgruppen över 65 ökar år efter år och uppgår nu till 2,3 miljoner. Nästan en fjärdedel av Sveriges befolkning.

Pandemin utlöste ilskan mot ålderismen

– Det finns en tendens i Sverige att betrakta den här gruppen som homogen, att alla är lika och i stort sett en kostnad för samhället, säger Ewa Kardell.

– Men det är inte sant! Det är en jäkla skillnad, vi är tre generationer. Mellan 20-25 procent av oss över 65 får någon form av samhällsinsatser, men alla vi andra är fortfarande friska och bidrar till samhället med skatt och arbete.

Ålderism – olagligt i arbetslivet

Åldersdiskriminering i arbetslivet är förbjuden i lag och kan anmälas till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Ändå är det mer regel än undantag att äldre arbetskraft särbehandlas negativt vid rekryteringar och kompetensutveckling.

”Delegationen för senior arbetskraft” kunde i en rapport till regeringen visa att ”sannolikheten att bli kontaktad vid en rekrytering och gå vidare till en intervju börjar falla redan i 40-årsåldern. Vid 65 är kontaktsannolikheten nära noll.”

Fackförbundet Unionen har visat hur inbjudningar till kompetensutveckling faller på samma sätt. I åldersgruppen över 50 år blev bara varannan anställd erbjuden att lära nytt.

Undantaget i arbetslivet är de allra högsta tjänsterna. För vd:ar och andra toppar erbjuds nästan undantagslöst ett fortsatt yrkesliv i styrelser eller organisationer.

– Det beror nog på att man där ser individer, inte bara äldre personer, säger Ewa Kardell.

För Ewa Kardell, 72, blev pandemin utlösande för ilskan mot ålderismen. Plötsligt sågs alla över 70 sedda som en riskgrupp som skulle hålla sig hemma, isolerade.

– Jag var precis på gränsen, men har en äldre make. För oss var det inga problem att handla på internet, men för många andra blev det jättebesvärligt att inte få gå ut. Sedan visade det sig att det var en sanning med modifikation att många äldre drabbades hårdare av covid.

Äldre har sex och blir kära

Ewa och andra likasinnade i SPF Seniorerna i Tyresö söder om Stockholm, drog igång arbetet. På två år har de fått 2,8 miljoner kronor i stöd från Allmänna arvsfonden.

Marianne Lindberg De Geer, multikonstnär, syns och lyser klarare än någonsin vid 77 år. Foto: Peter Knutson

– Jag blev livrädd när vi fick så mycket pengar, men det finns mycket att göra. Nya tv-program som visar att äldre människor både har sex, och blir kära som alla andra (”Hotell Romantik”, reds anm.) rymmer mycket av värde, men fortfarande får man inte börja lämna blod när man är över 65. Och inga nya läkemedel och mediciner är utprovade på äldre.

Många äldre förebilder

Det nya debattprogrammet i SVT, ”Studio 65”, motsäger på ett sätt talet om svensk ålderism. Här bjuds bara mogna människor in att prata. Allt fler kända debattörer och experter hittas också i 65-plus-generationen. Leif GW Persson, 77, går i fronten, ju äldre han blir och ju svårare han rör sig, desto mer syns han i press och tv. Agnes Wold, 68, är ett annat exempel, under pandemin något av en landsmoder. Jan Guillou, 79, skriver fortfarande en helsida i Aftonbladet varannan vecka, Cecilia Hagen, 76, lika ofta i Expressen.

Leif GW – ständigt aktuell. Foto: Carolina Byrmo

– Det här är förebilder som vi ska ta tillvara, gå hack i häl på, säger Ewa Kardell. Men de flesta var ju kända långt innan de blev äldre. Och det finns många som inte blir kvar i offentligheten efter 65. Det finns så mycket kompetens i vår grupp som aldrig tas tillvara. Där tror jag inte det hänt så mycket.

Det som hänt däremot är att ”Jätteproppen Orvar” tagit plats bland pensionärerna. 40-och 50-talister som är många, och vana vid att höja sina röster på ett helt annat sätt än generationerna från 20- och 30-talen.

– Ja, det är kanske det, säger Ewa Kardell. För nu mullrar det i leden, och vi ska visa på det positiva med äldre. Och vi har vind i seglen!

Attityd 65 Plus

Projektet har än så länge sitt högkvarter hos SPF i Tyresö söder om Stockholm. Projektledare är Lisbeth Crabo, 79, i en styrgrupp om åtta personer. Ewa Cardell, 72, är ordförande.

Huvuduppgiften är att ”visa att människor över 65 är en resurs och inte en belastning för Sverige”, och att ”ålder inte är en siffra, ålder är en attityd!”

Arbetet består i att samla och initiera forskning om ålderism och positiva sidor av människor över 65 och sprida informationen brett i samhället.

Hemsidan finns på attitydplus65.se

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top