Skippa vikthetsen – för hälsans skull

Vi måste acceptera att kroppar ser olika ut, säger Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare och expert på den kroniska sjukdomen obesitas. Det gäller att hitta en mer hälsosam livsstil som håller i längden, istället för att fokusera på vikt.

Enligt en undersökning av Kantar Sifo har varannan svensk försökt gå ner i vikt under det senaste året. 

– Vi har en skev samhällssyn på att alla kroppar ska se likadana ut, det är inte rimligt. All vikt är bra vikt om det är en hälsosam vikt som man kan hålla. Har man ett BMI mellan 25–30, rör på sig regelbundet, äter hälsosamt och sover bra så har man en hälsosam vikt för sin egen kropp, säger ­Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare på Obesitas­centrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Forskningen visar samtidigt att det är få personer som kan hålla kaloribegränsade dieter i mer än sex månader. 

– När vi jagar kilon och bantar går vi ner i vikt en kort period och när vi slutar med dieten går vi upp mer i vikt än vad vi vägde från start. Detta då kroppens ämnesomsättning går ner, hungerhormonerna ökar och mättnadshormonerna minskar, eftersom kroppen tror att den är i svält. Då behövs mindre energi för att bibehålla sin vikt. 

Joanna Uddén Hemmingsson menar att vi behöver släppa begreppet bantning för att uppnå mer hälsosamma liv.

– Det brukar fungera bättre att skifta fokus från bantning och kilon till hur man kan satsa på sin hälsa. Många av mina patienter berättar att de knappt vågar äta under dagen för rädslan att gå upp i vikt, vilket gör att man sedan kanske äter för mycket och istället går upp i vikt. Att träna, äta regelbundet och lägga om kosten med syfte att må bättre och inte svälta sig är effektivt för att må bra. Ofta brukar man dessutom gå ner i vikt, men det är inte det viktigaste. 

Satsa på hälsan 

Det viktigaste är hälsofokus och inte viktfokus. Även en mindre viktreduktion på kanske fem procent om man har obesitas ger tillsammans med förbättrade levnadsvanor stora hälsovinster, säger Joanna Uddén Hemmingsson. 

Obesitas, fetma, är en kronisk sjukdom som närmare en miljon svenskar har.

I dagsläget fastställs obesitas vid ett BMI, Body Mass Index, över 30. BMI räknas ut genom att dela kroppsvikten i kilo med kroppslängden i meter i kvadrat. 

– BMI är trubbigt, men det är det mått vi idag använder i Sverige vid obesitas. Andra länder arbetar för riktlinjer där man också tar med andra faktorer såsom blodprover, om det finns bukfetma eller andra sjukdomar som kan vara en konsekvens av obesitas, berättar Joanna Uddén Hemmingsson. 

Genetisk risk

Ungefär 40–50 procent av de som har obesitas har fått sjukdomen på grund av arvsanlag eller gener som ökar risken för obesitas.

– Kopplingen mellan arv och obesitas är väldigt stark. Personer som har en benägen­het för fetma har större risk att få obesitas vid triggers. Triggers kan vara graviditet, sjukdom, depression eller annan psykisk sjukdom, trauma eller mobbing. Det är lätt att vi skuldbelägger personer som har fetma och tänker att de borde sluta äta skräpmat, men så enkelt är det alltså inte. Det är många faktorer som samverkar om vem om får en sjukdom, och många av mina patienter blir lättade när de förstår att det inte är deras val att ha obesitas, säger Joanna. 

– Det är inte någons val att ha obesitas och vi som samhälle måste acceptera att kroppar ser olika ut, att det är OK att ha några kilos övervikt, och erbjuda hjälp till dem som är sjuka.

Hjälp av vården

Obesitas kan leda till flera följdsjukdomar som till exempel typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodvärden, hjärt- och kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke, sömnapné och cancer. 

– Konsekvenserna kan vara mycket allvarliga. Risken för i princip all form av cancer ökar, uppåt hälften av de med fetma är deprimerade och vid sömnapné kan man vara så extremt trött på dagen att risken för trafik-
olyckor ökar. Dessutom har många problem med leder och artros och det är vanligt att få hormonrubbningar som kan göra det svårare att få barn, säger Joanna.

De som är sjuka i obesitas behöver professionell hjälp. Grunden i vården är att ge stöd till att förändra sin livsstil, medicinsk behandling och – för vissa – kirurgi. 

– Det är otroligt viktigt att personer med obesitas får hjälp av vården och kommer ur bantningsträsket för att hitta en hållbar livsstil. Det handlar inte om att patienterna är okunniga, det handlar om att få hjälp att hitta en strategi som fungerar över tid. Det finns också effektiva läkemedel som minskar den stora hungern som kommer vid viktnedgång och här gäller det att patienterna får hjälp att hitta rätt läkemedel för just dem, berättar Joanna Uddén Hemmingsson.

Otillräcklig kunskap

I dagsläget är det primärvården som har den första kontakten med obesitaspatienter. 

– Tyvärr är kunskaperna otillräckliga och resurserna små i primärvården. Nästa år kommer nya nationella riktlinjer om obesitasvård och vi har stora förhoppningar om att medvetenheten om behandling kommer att öka, säger Joanna Uddén Hemmingsson. ¨

Annons
Scroll to Top