Huset är två våningar högt och ligger på en liten kulle på den hälsingska landsbygden. Från andra våningen kan man blicka ut över sjön. I fornstora dagar var det här ett pampigt hus, men idag ger den gamla hälsingegården ett minst sagt bedagat intryck. Glansdagarna är liksom över. Den förvildade växtligheten har tagit kommandot över fastigheten, som inte längre är synlig från vägen. När man kliver in genom ytterdörren möts man inte av ett golv – utan av en avgrund. Nåja, i alla fall av ett djupt hål. I köket har takbjälklaget gett upp och flera fönsterrutor är spruckna.
Huset har gått i arv, och eftersom den här typen av gårdar inte har genererat några pengar på bostadsmarknaden har arvtagarna beslutat att behålla det. Däremot har ingen haft tid att sköta om det, och huset har stått och förfallit i snart två decennier.
Hälsingegården är ett av alla fallfärdiga hus som har varit till salu på Hemnet under det senaste åren. Huset har betraktats som i princip osäljbart, men i och med den nya gröna vågen-trenden bestämde sig ägarna för att i alla fall göra ett försök. Till den första visningen anlände 93 spekulanter. Många av dem kom långväga ifrån och hade åkt bil i flera timmar. Huset köptes till sist av ett ungt par med intresse för byggnadsvård, eller för att tala klarspråk: med tillräckligt mycket nerver för att rädda ett ruckel, som en blivande granne uttryckte det.
Pandemin gav nya värden
Drygt var fjärde svensk funderar på att flytta ut på landet, visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Svensk adressändring. Att pandemin påverkar vad vi värderar med vårt boende är den viktigaste orsaken.
Pandemien ledde till att fler jobbar hemifrån, och det öppnar förstås för nya boendemöjligheter. Kontorsfolket reser allt mindre och kan lika gärna ta sina möten på Zoom. Många längtar både efter ett större boende, där hemmaarbetet faktiskt får plats, och efter lantligare omgivningar.
Tobias Nordling, fastighetsmäklare vid Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i Karlshamn i Blekinge, instämmer: efterfrågan på lantliga objekt är stor.
– Vi märker helt klart ett ökat intresse, både i att fler människor kommer till visningarna och i att folk hör av sig om olika hus och undrar om de är till salu. Engagemanget avtog heller inte bara för att det blev vinter. Normalt sett tvärdör den här marknaden i oktober och återupptas igen i maj. Men i år har vi haft visningar hela vintern. Här på kontoret har mäklarna investerat både i varma dunjackor och sulor med elvärme. På grund av pandemin kan vi ju bara ta emot ett begränsat sällskap i taget. När man tillbringar åtta timmar i ett utkylt hus blir man lätt lite frusen.
För ett par decennier sedan var intresset för nedgångna gårdar och ödsligt belägna hus stort. Sedan följde en tid då människor ville ha det mer bekvämt, menar Tobias Nordling.
– Under ett par decennier såg vi ingen riktig efterfrågan på ödehusen. Men nu har trenden vänt igen. Folk kan tänka sig hus med utedass och utan rinnande vatten. Det kan till och med tycka att det enkla boendet är en del av poängen. Den typiska köparen är en storstadsbo som vill ha ett hus i närheten av havet eller en sjö. Det är lite “Blå, blå vindar och vatten”-romantik över det hela. Det är idyllen de är ute efter, men också känslan av att kunna odla sin egen potatis. Här i Blekinge har vi dessutom en hel del danska köpare. De är ofta väldigt intresserade av byggnadsvård, det måste man ge dem. De behöver heller inte nödvändigtvis bo vid havet, utan kan tänka sig ett hus i skogen.
Aktivare fritid
Den som flyttar från storstan till en mindre tätort upplever säkert mycket positivt, tror Tobias Nordling. Lägre bostadspriser och inga köer – varken till förskola eller på väg till jobbet. Lägg till närheten till naturen och möjligheter till en aktiv fritid. Det är ju ett drömupplägg för en Stockholmsfamilj som trängs i lägenhet. Åh, tänk att få testa livet som självförsörjande bonde. Bli en Mandelmann, tjoho! Det är lätt att måla upp drömbilder. Hur man inleder morgonen med en skogspromenad, och frukosten tillreds självklart med ägg från det egna hönshuset. Tystnad och krispig lantluft! När det börjar bli dags att runda av arbetsdagen går man ut i trädgården och plockar några äpplen och slänger ihop en kaka. Mmm.
– Vissa har nog en naiv dröm om ett stort hus på landet och underskattar antagligen arbetsbördan. Man ska ha klart för sig att det är oerhört mycket jobb med ett hus som stått kallt i ett antal år. Man måste i princip göra om allt från grunden. Vissa köpare har aldrig bott i hus förut. De kommer direkt från en hyreslägenhet, men ser renoveringsarbetet som en del av grejen. De vill lära sig och betraktar jobbet som en del av upplevelsen. Är man tillräckligt intresserad så går ju allt. I vårt tjänstemannasamhälle där många sitter framför datorn hela dagarna kan jag förstå att en sådan livsstil lockar. Att få dra på sig snickarbyxorna efter några timmar framför datorn.
Vill bo mindre
Inom mäklarbranschen pratas det också om “tiny-trenden”. Tiny är det engelska ordet för liten. Den utvecklingen går hand i hand med ödehustrenden, säger Tobias Nordling.
– Folk vill skala ner och skaffa sig ett mindre och enklare liv. Kanske är vi inte längre lika lockade av konsumtion och karriär? Min spaning är att många husspekulanter inte bara letar efter ett annat hus, utan också ett annat liv. Då nöjer man sig med ett mindre hus till lägre inköpspris, där det finns lite att pilla med. Och det är väl egentligen ganska sunt? Dessutom gör de ju en kulturgärning. De ägnar sig ju faktiskt åt byggnadsvård av vårt gamla svenska kulturarv.
