Idisslande kor som viftar bort flugor med svansen i ett fridfullt sommarlandskap. Välskötta djur som får njuta lite av sina liv innan de hamnar på våra tallrikar som mat. Så vill svenska konsumenter ha det och många är beredda att betala för det i butiken. Ändå larmas det med jämna mellanrum om kor, grisar och höns som far illa på svenska gårdar.
Det senaste året har hungriga, smutsiga och misshandlade djur åter dykt upp i nyhetsflödet. Bland annat har “Uppdrag granskning” visat upprörande scener från lantbruk runtom i Sverige, och flera reportage har visat på missförhållanden på vad som angetts vara Kravcertifierade gårdar. Den här bilden stämmer inte med beskrivningen av Sverige som ett föregångsland när det gäller djurskydd och den bild som målas upp i reklamen för kött och mejeriprodukter. Det kan vara svårt att få grepp om hur svenska lantbruksdjur egentligen har det och hur man som konsument ska kunna känna sig trygg med det man köper.
Den nya tjänsten Djurschysst.se kan vara en hjälp på vägen. I slutet av april lanserar Djurskyddet Sverige konsumentguiden som informerar om djurens behov och om märkningar, certifieringar och olika länders djurskyddslagstiftningar. Gunnela Ståhle sitter i Djurskyddet Sveriges styrelse, är ordförande i Vi Konsumenter och har varit med och tagit fram konsumentguiden.
– Ungefär åttio procent av konsumenterna tycker att det är mycket viktigt att djuren behandlas väl, enligt de konsumentstudier som gjorts. Frågan är angelägen och det finns ett behov att hjälpa engagerade konsumenter att göra medvetna val, säger Gunnela Ståhle.
Vill påverka politiker
Djurschysst.se är först och främst en konsumentguide, men inte bara. Man vill också höja kunskapsnivån i samhället om vad djurvälfärd innebär. Det finns mycket fakta på webbsidan om djurens behov och vad som är deras naturliga beteende. Djurskyddet Sverige vill också påverka beslutsfattare inom politik, myndigheter och företag.
– Vi kartlägger regelverk och lagstiftning och tittar på hur det ser ut i andra länder, så det är definitivt ett sätt att påverka opinionen och beslutsfattarna, säger Gunnela Ståhle.
Enligt Gunnela Ståhle ligger den svenska djurskyddslagstiftningen på en högre nivå än de flesta andra länders. Men hon menar att det finns kryphål som borde täppas till. Exempel på det är att man kan låsa fast en sugga om det behövs trots regeln om att suggor ska gå lösa. Det blir ett problem eftersom det är svårt att kontrollera att “undantagen” inte sker rutinmässigt. Ett annat exempel är regeln om att kor ska få vara på bete sommartid. Det låter bra men gäller inte för alla nötkreatur, bland annat inte för tjurar och kalvar under sex månader.
– Det är en ganska stor del av köttet som kommer från tjurar som har stått på stall hela sitt liv. När det gäller nötkreatur så är det viktigaste kravet på naturligt beteende att djuren får beta, säger Gunnela Ståhle.
Ekonomi och djurskydd ställs ofta mot varandra. Det sägs att svenska bönder har svårt att konkurrera med bönder i andra länder eftersom djurvälfärd kostar pengar och driver upp priset på produkterna. Men enligt Gunnela Ståhle är det inte alltid dyrt med djurvälfärd eftersom djur som trivs och är friska producerar bättre. Dessutom har svenska bönder på vissa områden lyckats väl med att konkurrera och samtidigt få bra ersättning. När det gäller gris så är den svenska marknadsandelen på väg upp och man får mer betalt än grisuppfödare i andra länder.
Beredda att betala
– Det är en utmaning för dem som säljer produkterna att använda den vilja till merbetalning som faktiskt finns för att djuren ska ha det bra. Det handlar om kommunikation, och här hjälper vi till genom att lyfta frågorna, säger Gunnela Ståhle.
Djurschysst.se utgår från att lagstiftning och certifieringar kontrolleras och efterlevs, men “Uppdrag gransknings” program om Kravgårdar väcker frågor om certifieringarna går att lita på. Anita Falkenek är vd för Krav. Hon menar att “Uppdrag granskning” utelämnat viktig information som att gårdar som var med i reportaget fråntagits sin certifiering i samband med händelserna. Men hon medger att det fanns brister i kontrollen i vissa fall, och Krav kommer att titta på om man kan skärpa reglerna för kontrollen ytterligare.
– Vi är inte hemliga med att det finns avvikelser från reglerna hos företagen och de redovisar vi varje år. Krav-certifierade gårdar är de mest kontrollerade i landet och förra året var det 34 av 2 300 djurgårdar som fick sina certifikat indragna, säger Anita Falkenek.
I tidning nummer 18 2021 av Icakuriren får du fler tips på hur du kan välja djurschysst i butik!
