Henry är 94 år och bara en skugga av sitt ursprungliga jag. Han är dement och sitter i rullstol. Han är inåtvänd, deprimerad och yppar knappt ett ord.
Så en dag ger en sköterska honom ett par hörlurar, kopplade till en Ipod. I samma ögonblick som musiken slås på händer något. Henry tittar upp, hans ansikte besjälas, blicken är alert. Han börjar nynna, röra armarna och sjunga. När hörlurarna tas av svarar han rakt och självklart på frågor om sin favoritmusik och brister ut i sång från sin ungdoms melodier, som han framför – felfritt.
Henrys mirakulösa förvandling är fångad i den prisbelönta amerikanska dokumentärfilmen Alive inside och är bara ett av oräkneliga exempel på de positiva effekter musikens kraft kan ha på oss människor.
Musik är en resurs som vi i årtusenden har kunnat ta till i krissammanhang – vid sorg, för att få tröst eller för att hämta kraft.
– Musiken har en förmåga att öppna stängda dörrar i minnet, att hitta in till känslor där tankarna tidigare har stått i vägen. Musiken stärker dina inre resurser och kan hjälpa dig att kommunicera. Den kan lindra vid ångest och kan ha en helande effekt, säger Marianne Wallin, som är utbildad musikterapeut vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
Musikterapi är en terapiform där man till skillnad från samtalsterapi inte behöver använda ord. Vid sidan av sitt arbete som artist, sång- och musikpedagog har Marianne Wallin erfarenhet från att hjälpa personer i olika åldrar och livssituationer till ett ökat välbefinnande.
– Genom musikaliska interaktioner kan vi skjuta undan det tunga i världen, få en paus och dyka ner i något annat, i det som musiken väcker. En av mina klienter brukar säga att musiken gör livet lite lättare, att den ger en sköld mot allt det som trycker ner och känns hotfullt.
Musik kan läka och lindra
Musiken talar sitt eget språk och kan ta andra vägar till känslor och minnen. Terapiformen kan ge ett nytt uttryckssätt till ett autistiskt barn eller få en äldre person att känna sig mindre ensam. Vissa kan till och med uppleva lindring av smärta. Det finns forskning där för tidigt födda barn får höra sång, vilket visat sig påverka blodtryck och syresättning på ett lugnande sätt och kan minska smärtupplevelsen vid exempelvis provtagningar. Men terapiformen används också brett för att sänka en hög stressnivå, stärka en självkänsla eller bryta ett tankemönster.
– Det kan handla om en oförlöst sorg som blivit inkapslad, en längtan att bli sedd eller hörd. Det finns otaliga saker som skaver i livet som man liksom inte får tag i eller kan sätta ord på. Personer som känner brist på initiativ kan uppleva att de genom musikens stimulans får tillbaka orken.
Att musiken kan påverka oss i positiv riktning bekräftas i flertalet forskningsstudier som visar att musik ger mätbara fysiologiska påslag i kroppen, såsom sänkt blodtryck, puls och lugnare andningsfrekvens. När hjärnan skannas kan man också se att stora delar aktiveras av just musik.
– Vi bygger terapin på kunskapen om att 98 procent av alla människor svarar positivt på musikalisk stimulans, forskning visar på det. Vi får ofta bekräftat det vi ser genom studier, säger Marianne.
Dämpar eller piggar upp
Terapeutisk musik går i två huvudspår, dämpande respektive upphöjande. Slingor med låg puls och långsamt tempo, utan stora utsvävningar i rytmen, lugnar i princip så gott som alla människor, menar Marianne.
– Tänk på vaggvisor. De är långsamma, tretakt, gungande och tänkta att lugna. Vi kallar det “hållande” musik, att den håller om oss.
Upphöjande musik tillför energi. Den kan ha en melodi som vandrar upp och ner, med olika accenter. Allt från visor och klassiskt till pop eller jazz används, ingen genre är bra eller dålig. Snarare ska terapeuten försöka möta patientens musikaliska hemvist. Finns också minnen kopplade till musiken kan upplevelsen bli väldig stark. Precis som i exemplet med Henry. Trots sin demenssjukdom lyckas han, tack vare musikens kraft kommer han ihåg vem han är och kan för en stund återta sin identitet.
Marianne Wallin har bevittnat liknande effekter i sitt eget arbete med dementa och har i vissa fall kunnat se exempel på en stark personlighetsförändring.
– Minnen väcks till liv och dementa kan plötsligt komma ihåg texter och sånger från ungdomen och vara helt klara. Hjärnan fungerar så. I en trygg atmosfär är musiken en kraft man måste anse vara väldigt effektfull. Helt utan dåliga biverkningar! Jag tror att vi alla just nu lever i en tid när vi verkligen behöver musiken.
