Min granne filosoferar över sitt förhållande till ljud och stimulans. Hon vaknar till Ekot, äter frukost framför Morgonstudion och svarar på förmiddagens mejl i sällskap av Malou efter tio. Under lunchpromenaden lyssnar hon på en podcast och på gympasset dånar musiken ur högtalarna. Sedan äter hon middag framför Rapport och sköter disken samtidigt som hon pratar med systern i telefon. Till slut somnar hon med en ljudbok i öronen.
Ständig ljudkuliss
Tystnaden för helt klart en tynande tillvaro. För en modern stadsbo är buller från bilar, musik, prat och mobilsignaler en i princip ständigt befintlig ljudkuliss. Tystnad har blivit en bristvara och betraktas närmast som något lyxigt. Ord som “lugn och ro”, “tystnad” och “stillhet” är bland de första som nämns när människor ska berätta om vad de längtar allra mest efter.
Varför verkar vi vara så skrämda av tystnaden, samtidigt som vi säger oss tråna efter just lugn och ro? undrar pastorn, författaren och föreläsaren Tomas Sjödin i sin nya bok Ljudet av tystnad.
Boken tar avstamp i en ensam resa genom Wyoming, USA, där Tomas Sjödin skildrar upptäckten av en tystnad som i vår moderna värld är direkt utrotningshotad. Han sätter ord på den förändring som det innebär att införa en stunds medveten tystnad i en annars ganska pratsam vardag. På ytan är allt sig likt, men under fernissan är förändringen total. I tystnaden hittar Tomas Sjödin nämligen dörrar till nya världar och vidder.
– Den goda tystnaden handlar mer om att hitta tonen än att bli tyst, inte om vad man vill slippa höra, men vad man längtar efter att höra, menar Tomas Sjödin.
Hitta en rofylld plats
Eftersom de människoskapade ljuden finns nästan överallt arbetar allt fler kommuner med att värna tysta platser och områden. I till exempel Stockholms stads Guide till tystnaden ges vägledning till 65 rofyllda platser i elva olika naturområden i staden. Guide till tystnaden vill öka tillgängligheten till områden och platser i stadens närhet som bjuder på en kombination av ljudkvalitet, stillhet och gröna upplevelser. Motsvarande guider finns i andra kommuner runtom i Sverige.
Av en liknande anledning arrangerar Svenska kyrkan tysta retreater. Och det är knappast en slump att kyrkans “frälsarkrans”, som skapades av biskopen Martin Lönnebo för tjugo år sedan, består av hela sex avlånga tystnadspärlor. Det moderna radbandet – det där vackra, färgglada armbandet som konfirmander brukar utrustas med – består av 18 pärlor i olika kulörer och med olika betydelse, och det är tystnadspärlorna som dominerar. Kanske för att behovet av tystnad och stillhet är så stort? Kanske för att det är så svårt? Poängen är att när man fattar om en tystnadspärla så ges man möjligheten att stilla sig. Man behöver inte tänka. Inte bekymra sig. I tystnaden kan man andas ut stressen, och in friden.
Ljusföroreningar
För en storstadsbo är det ständigt närvarande ljuset lika påtagligt som ljudet. Vi ser inte längre stjärnorna på himlen på grund av ljusföroreningarna – som nattens artificiella ljus kallas. Gnistrande stjärnor konkurrerar alltså om utrymmet med upplysta hus, bilar, skyltar och gatlyktor.
Ökad belysning nattetid
Tyska forskare har med hjälp av satellitbilder kunnat visa att andelen nattupplysta områden på jorden ökade med 2,2 procent årligen mellan 2012 och 2016. Ljuset påverkar oss människor, men det har också effekt på naturen. Flyttfåglar som rör sig nattetid blir desorienterade och flyger in i upplysta byggnader, kängurur föder ungar vid fel tillfällen och havssköldpaddor kryper förvirrat mot land istället för ner i havet. Andra djur behöver nattens mörker för att jaga, para sig eller undvika rovdjur.
Så kanske är det dags att omfamna mörkret? Och tystnaden? Men vad uppnår man genom att vara tyst? Genom att söka stillhet och ro?
Poängen är egentligen inte tystnaden i sig, utan det handlar om att hitta sin ton, menar Tomas Sjödin. Och det är svårt att göra det i ett ständigt brus. I bruset missar man kanske att ställa de stora frågorna: Vad vill jag med mitt liv? Varför är jag här?
Så mäts ljudet
Ljudstyrka mäts i decibel (dB).
30 dB uppfattas som tyst.
Ett sovrum ska helst hålla runt 25 dB.
60 dB är normal samtalston.
85 dB är en ljudnivå som kan ge risk för hörselskador om man utsätter sig för det ofta och länge. Det är ungefär ljudnivån från en vanlig dammsugare.
I industrier får man inte utsätta sig för 86 dB under mer än åtta timmar.
