Anders Wallensten: ”Vi är inte gjorda för stillasittande”

Anders Wallensten är ett välbekant tv-ansikte sedan corona slog till. Men han är också läkare och intresserad av hur vi kan leva mer hälsosamt. Nu har han samlat de bästa råden i en bok.

Undrar du också hur man gör för att leva länge och hålla sig frisk? Vad är bra att äta, och hur mycket och på vilket sätt ska man röra sig för att må bra? Och varför finns det så många hälsoböcker, ibland med helt motsägelsefulla råd? Är det verkligen bra att fasta? Vinterbada? Dricka rödbetsjuice? Äta gojibär?
Allt det här undrade Anders Wallensten också. I jakten på den perfekta hälsan har han testat en rad olika träningsformer, dieter och meditationsformer.

Anders Wallensten

Ålder 46 år.

Bor Täby.

Familj Tre barn mellan 11 och 16 år. 

Gör Biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Äter helst Varierat.

Tränar gärna Springa över stock och sten genom skogen.

Aktuell Boken Hälsogåtan. Syns också i samband med press­möten om coronaläget.

Förvirrande råd

– Trots att jag är läkare och intresserad av hälsa och träning kände jag att jag blev mer och mer förvirrad och frustrerad. Nya hälsotrender, tips och råd sköljer över oss hela tiden. Efter­som jag är nyfiken av mig har jag testat det mesta, olika träningsformer, kalla duschar, smoothies och shots, meditation och mycket mer, tills jag kände att det fick räcka. Jag ville veta vad som verkligen spelar roll. Därför grottade jag ned mig i litteraturen om vårt ursprung och i forskarrapporter för att reda ut svaret på den, i min mening, förbryllande hälsogåtan, säger Anders Wallensten.

För de allra flesta är biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten ett välbekant ansikte. Det senaste halvåret har han både blivit en hashtag och hyllats stort. Inte bara för informationen han givit för Folkhälsomyndighetens räkning – utan också för sitt utseende. Hans kindben har analyserats både på ledarsidor och i internationell press.

För ett år sedan skrev Anders Wallensten kontrakt med bokförlaget Bonnier Fakta om den nya hälsoboken. Föga anade han vad som skulle hända bara några månader senare. Snart kom hela hans arbete att domineras av det nya viruset covid-19 som spreds från Kina. Han och kollegorna på Folkhälsomyndigheten släppte allt de jobbade med i normala fall och la all kraft på det nya hotet. Boken fick läggas åt sidan. Tills nu.

– Hälsa är inget som vi kan skjuta upp i all oändlighet. Även om vi jobbar med att mota pandemin så finns det andra aspekter av hälsa att ta hand om, säger Anders Wallensten.
Parallellt som vi måste få smittan under kontroll är det hög tid att ta itu med samhällets mer smygande pandemier. För de har knappast försvunnit under året som gått, menar Anders Wallensten.

Vanor kan förändras

Han syftar på de stora folkhälsofrågorna som påverkar vår hälsa, däribland välfärdssjukdomar som diabetes typ 2 och fetma. Dessutom har pandemin visat att det faktiskt är möjligt att förändra vanor och livsstil.

– Pandemin har lärt oss mycket om smittskydd och hur sårbart vårt moderna samhälle är för smittor, men också att vi tillsammans kan hjälpas åt att hindra smittspridning. På kort tid har många av oss ändrat beteenden vi tidigare tagit för självklara. Vi håller avstånd och har slutat skaka hand. Vi tvättar händerna oftare och tar kanske cykeln hellre än kollektivtrafiken.

Anders Wallenstens förhoppning är att boken ska inspirera till förändring mot mer hälsosamma levnadsvanor. För ja, det spelar en stor roll hur vi väljer att leva. Enligt studier styr genetiska förutsättningar bara en fjärdedel till en tredjedel av vår livslängd. Resten avgörs av livsstil och omgivning.
Och att leva hälsosamt behöver inte vara så svårt. Anders Wallenstens poäng är att man med relativt små livsstilsval drastiskt kan förbättra sin hälsa. Dessutom måste man tänka på helheten. Att leva hälsosamt handlar nämligen inte bara om motion eller kost. Att ha goda relationer och att vistas i naturen är också viktiga aspekter av hälsa.

Egentligen mår vi bäst av att leva det typ av liv som vi levt under stora delar av vår existens, menar Wallensten. Det enklaste svaret på vad vi ska äta, hur vi ska röra oss och leva i övrigt för att våra kroppar ska må bra är att titta på hur vi tog oss fram som jägare-samlare. Våra kroppar är nämligen anpassade för jägar- och samlarsamhället och inte för ett stillasittande liv framför datorn och i soffan, med obegränsad tillgång till tomma kalorier.

– Välfärdssjukdomarna är ett resultat av att vi lever ett liv som inte är i synk med vad våra kroppar och hjärnor är anpassade till.

Rörelse

- Rör på dig varje dag. Vardagsmotionen ger en god grund för bättre hälsa. Var så aktiv du kan och ta vara på de möjligheter till rörelse som bjuds.
- Kom igång med träning. Börja med den aktivitet som du tycker är roligast, så att den blir av.

Tankar
- Tro att saker i livet kommer att gå bra, så ökar chansen att de gör det.
- Identifiera dina drivkrafter och låt dem motivera dig till ett långt och hälsosamt liv.

Mat

- Ät varierat så att du får i dig alla näringsämnen och vitaminer för att säkerställa att du täcker alla kroppens behov.
- Ät så oprocessade råvaror och livsmedel som möjligt för att undvika att du får i dig ett överflöd av kalorier på för kort tid.

Relationer

- Att umgås och höra till är viktigt för din hälsa.
- Ge dina nära fysisk och psykisk närhet. Det stärker banden och ger välbefinnande.

Omgivning

- Gör ditt bästa för att undvika bullriga miljöer. Hitta tysta stunder under dagen.
- Minimera tiden du utsätter dig för avgaser.

Sömn

- Försök att ha så regelbundna sömnvanor som möjligt och ge tillräckligt med tid för sömn.
- Justera din inre klocka genom att exponera dig för dagsljus på dagen, helst på förmiddagen.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top