• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Modeskaparen Augusta Lundin var som dåtidens Dior

    Augusta Lundin gjorde klänningar till kungahus, kändisar och nobelpristagare. Hon var Sveriges första stora modeskapare. Och en föregångare för kvinnliga företagare på 1800-talet.

    Modeskaparen Augusta Lundin var som dåtidens Dior

    De sena fotografierna av Augusta Lundin visar en bestämd dam med pondus och glimt i ögat. Hon var en målmedveten kvinna med gott humör och mottot "Man kan vad man vill".

    Nu presenteras mamsell Augusta och hennes fantastiska kläder på utställningen ­Augusta Lundin. Sveriges förs­ta modehus på Thielska galleriet i Stockholm.

    Tyvärr är inte så mycket känt om hennes person. Augusta föddes 1840 i Kristianstad och var äldsta barnet i en syskonskara på sex, fem flickor och en pojke. Pappa var skräddarmästaren Anders Lundin och mamma hette Christina Andersson.

    Porträttet av Augusta Lundin togs inför firmans 25-årsjubileum 1892.

    Började i sin fars skrädderi

    De fem systrarna lärde sig sömnad och som 14-åring började Augusta arbeta i sin fars skrädderi. Hon var en så kall­ad västsömmerska som sydde skjortor och västar.

    Men efter tio år hos pappa bestämde sig Augusta för att flytta till Stockholm. Huvudstaden hade fler möjligheter för en ambitiös och kreativ ung dam.

    Augusta började arbeta i en hattmodeaffär. Och några år senare, 1867, startade hon en egen sömnadsateljé på Malmskillnadsgatan. Konkurrensen var dock tuff.

    Kvinnor hade nämligen fått nya möjligheter att arbeta vid 1800-talets mitt. De kunde välja mellan fler yrken och kunde försörja sig själva. När det urgamla skråväsendet som bestämt över städernas hantverkare togs bort fick både män och kvinnor näringsfrihet, vilket betydde mycket för entreprenörer som Augusta.

    Ogifta 25-åriga kvinnor blev också automatiskt myndiga 1865, åldersgränsen sänktes senare till 21 år. För kvinnor som gifte sig gällde regeln att maken blev hennes målsman efter bröllopet.
    Augusta var en energisk och begåvad affärskvinna som hade känsla för stil och hög kvalitet. Efter några år ut­ökades sömnadsateljén med ett modemagasin.

    Firman blev snart Stockholms finaste modehus. Personalstyrkan växte snabbt från 3 till 30 och så småningom hade Augusta 175 sömmerskor och några skräddare anställda. Ateljé och modehus flyttade till Brunkebergstorg, först till nummer 2 och 1908 till nummer 20.

    Augustas systrar var också till god hjälp. Antonia blev till exempel hennes närmaste medarbetare. Och Hulda var en duktig sömmerska som senare blev pedagog och gjorde en viktig insats för textilslöjdsundervisningen i Sverige. Genom Hulda fick Augusta både kunder och duktiga sömmerskor.

    Åkte till Paris

    Baler och stora festligheter var det gott om på den tiden. Augusta Lundin fick många beställningar på eleganta klänningar. Komplicerade arbeten med spetsar och broderier var modehusets specialitet.
    Kreationer med volanger, broderier, fransar, spetsar och draperingar krävde många arbetstimmar. Man utgick från förlagor i tidskrifter som Freja, Idun och Nya Basaren.

    En värdefull kontakt var affärsmannen Otto Bobergh som hade samarbetat med brittiska skräddaren och modeskaparen Charles Frederick Worth.

    Deras fashionabla modehus Worth & Bobergh i Paris var sin tids absolut främsta med en internationell kundkrets. Det var säkert en stor inspirationskälla för Augusta. Och tack vare Bobergh kunde Augusta resa till Paris flera gånger för att se det senaste modet, köpa in tyger och tillbehör.

    Augusta Lundin, stins­en Per August Svensson, hans hustru Eva Karolina Pettersson och deras son August.

    Bekväma kläder

    Vid den här tiden verkade Drägtreformföreningen som kämpade för att kvinnor skulle få mer bekväma kläder. Korsetterna, de långa kjolarna och lagren av underkläder ansågs ohälsosamma och försämrade rörelseförmågan.

    Augustas modehus sydde upp så kallade reformdräkter för kvinnor på uppdrag av föreningen. Och hon lät sina springflickor bära orange­färgade reformdräkter när de gjorde ärenden på stan.
    Den förnäma kundkretsen var dock inte så intresserad av de bekvämare kläderna till en början. Korsetten som snörde kvinnorna så hårt att de ibland svimmade hängde med under hela 1800-talet. Krinoliner var högsta mode under 1860-talet, sedan tog den draperade turnyren över.
    Först vid sekelskiftet blev modet ledigare, och under 1920-talet klev den moderna kvinnan fram i knäkorta tubformade klänningar och shinglat hår.

    Augusta Lundins eleganta mode lockade många välbeställda människor. Drottning Sofia och hennes hov fanns bland kunderna, liksom aristokratin, kända skådespelerskor och förmögna borgerliga damer. 1892 utnämndes firman till kunglig hovleverantör.

    Som första kvinna fick Selma Lagerlöf nobelpriset i litteratur 1909. Och det blev Augusta Lundin som fick äran att göra Selmas klänning. Nobelklänningen, som finns på Mårbacka, tillhör modehusets mest kända kreationer.

    Det var Selma Lagerlöfs väninna Sophie Elkan som tipsade om Augustas modehus. Tre provningar i ateljén krävdes innan den fantastiska klänningen i silvergrå sidenbrokad med chiffong, vid kjol och släp var färdig. Selma Lagerlöf måste ha varit en ståtlig syn när hon tog emot sitt pris.

    Kvinnofrågan, som blev allt hetare med suffragetternas kamp för kvinnlig rösträtt, intresserade nog Augusta Lundin även om hon inte var feminist i dagens mening.

    Hon månade om sin personal som ju länge bara bestod av kvinnor. Hon såg till att arbetstiden blev reglerad, även om kvinnorna jobbade tio timmar om dagen, att de fick sitt huvudmål på arbetet samt tillgång till sjukvård. Personalen fick också två veckors betald semester. De bjöds på utflykter till Augustas lantställe i Ulriksdal och var med på firmans jubileumsfester.

    Eleganta klänningar var Augustas signum. Och de kunde kosta en halv förmögenhet.

    Bok och utställning

    Utställningen på Thielska galleriet är den första om ­Augusta Lundin. Samtidigt presenteras en bok som också är utställningskatalog, Augusta Lundin – haute couture på svenska (­Appell Förlag).

    – Eleganta damer bytte kläder flera gånger om dagen på 1800-talet. Modehusets stora nummer var aftonklänningar, men också till exempel riddräkter och brudklänningar, berättar modeexperten Lotta Lewenhaupt, redaktör och författare till boken om Augusta Lundin samt curator för utställningen tillsammans med kostymtecknaren och scenografen Anna Bergman Jurell. 

    Utställningen gör nedslag i Augusta Lundins liv och verksamhet. Besökarna får se klänningar i dyrbara material.

    – Vi kommer att visa ett 40-tal plagg, de flesta från runt 1900 och ganska många från 1910–1920. Många är privatlån och har tidigare inte visats, säger Lotta Lewenhaupt.

    När Augusta Lundin gick bort 1919 ärvde systersonen Karl August Bergbom modehuset som lades ner 1939.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!