Sissela Kyle: “Jag fick ofta stå i skamvrån”

Sissela Kyle har kallats drottning av svensk komik. Någon vars humor har en egen profil. Hon är även en kvinna med stil: Tar alla som kommer för att roas av hennes nya show Etta på listan i handen för att välkomna var och en innan underhållningen tar vid. 

– Jag hälsar på alla i dörren för att visa “vad roligt att ni vill vara här”. En del kan undra “ska du inte stå på scen”, men före­ställningen kan ju inte börja utan mig. Min idé är att den ska vara som kring en lägereld. Något som känns intimt och ombonat. Att “vi sitter här och har det lite mysigt medan Sissela berättar”. 

Lovorden har varit många: 

“Ständigt på bettet på ett lågmält sätt”, enligt en teaterrecension i Dagens Nyheter, “Tårögda gapskratt”, anser Aftonbladet. “Intelligent och medryckande”, menar Expressen. “Kyle toppar listan med sin varma genialitet”, tycker Svenska Dagbladet. 

Älskar att göra listor

I programförklaringen skriver Sissela Kyle att hon gjort listor över det mesta sedan hon var liten. Men att innehållet förändrats från killar och busstider till mer vuxna åtaganden. 

– Listorna hjälper mig att ta vara på tiden. Den är ju begränsad. 

Däremot var kanske insikten om att-göra-listor också kan locka till skratt en överraskning.

– Provföreställningarna som vi gjorde visade att publiken gillade Etta på listan, men vad recensenterna ska tycka vet man aldrig, konstaterar Sissela Kyle, medan hon tar på sig ytterkläderna för utomhusfotograferingen i snålblåsten. 

Dagligen skriver Sissela Kyle själv, i sitt privata liv, en att-göra-lista. Det kan vara vad hon behöver handla till middagen, måste göra, som att besvara mejl, betala någon räkning, laga egen müsli, hämta något från källaren som behövs för årstiden. 

– Mina listor ger mig struktur i en värld av oordning. Plus att det är otroligt tillfredsställande att bocka av dem. De visar ju att jag har gjort någonting av dagen.  

 

Knivskarp, bestämd, omtänksam

Bakom det som man möjligen, med tanke på knivskärpan i replikerna, kan tolka som en rätt bestämd kvinna finner man en behaglig och omtänksam person som håller upp dörren för sina medmänniskor, frågar fotografen om han behöver hjälp att bära något och om vi vill ha te med tanke på hur kallt det är utomhus. 

På vägen ut till kajen där bilderna ska tas samspråkar hon med en granne, som råkar vara läkare och därför frågar om Sissela tagit pneumokockvaccinet än. Hon är ju numera mormor. 

– Enligt min granne är småbarn små bakteriehärdar och man riskerar som äldre lunginflammation, förklarar Sissela, som för säkerhets skull vaccinerat sig. 

Det är måndag och Sissela Kyle är ledig från teatern. 

På dagens lista står att vara mormor och hämta barnbarnet Stella, 1,5 år, från förskolan. Något hon gör med glädje och förundran över den lilla flickans utveckling och förmåga att lära. 

– Att få vara med när hennes värld vidgas är något som jag är så otroligt glad över att få vara en del av. 

Sissela Kyle pekar mot en hållplats längre upp vid kajen. Där kan hon ta en reguljär båt till förskolan. Lite lyx i vardagen för den som bor i Nordens Venedig. Sissela Kyle själv är dock inte uppvuxen i huvudstaden utan i stadsdelen Lexby, i Partille utanför Göteborg, med pappa Per Gunnar som var lektor, mamma Gunhild, professor och kvinnohistoriker, samt storebror Jörgen Kyle, historiker.

Som lärarbarn hade Sissela Kyle lätt för sig i skolan, i alla fall med studierna. Behovet av att få skoja till det försatte henne ibland i trubbel. 

– Jag pratade för mycket och fick ofta stå i skamvrån utanför klassrummet. Min fröken var väldigt sträng. Kul fick man bara ha på roliga timmen.

Jobbade som sjukvårdsbiträde

Några planer på att vandra i sina föräldrars fotspår och bli en del av akademikervärlden har Sissela Kyle aldrig närt utan alltid velat bli skådespelare och strävat efter det. 

Som ung vuxen, mellan 19 och 21 års ålder, delade hon lägenhet med dass ute på gården med sin Roliga timmen-kompis Kerstin. I väntan på  att förverkliga sin dröm, som snabbt blev sann, arbetade Sissela som sjukvårdsbiträde. 

Redan som 21-åring blev Sissela Kyle antagen till teaterhögskolan i Stockholm, som sedan dess varit hennes hemstad. Ett tusen personer sökte samma utbildning, bara tolv kom in. Bland dem andra namnkunniga personer som Peter Stormare och Jessica Zandén. 

–Det som lockade med teatern var inlevelsen och gestaltningen. Jag såg mycket teater under min uppväxt, mest drama. När jag var elva år gjorde Anita Wall ett oerhört starkt intryck på mig i Weskers pjäs Rötter, i en modern kvinnoroll där hon tog kommandot.  

–Men jag gillade även humor, lägger hon till. 

Som infödd göteborgare är hon förtjust i den skämtjargong som anses finnas bara där. 

– Jag älskar ordsvängeriet i Göteborg, medan andra kan tycka att det är enormt tröttsamt, konstaterar hon och ger exempel på hur det kan skilja sig mellan städer. 

– I Stockholm kallas hyrcyklar “Citybike”, i Göteborg heter de “Styr och ställ”. Ett exempel på att det inte är bättre i ­Göteborg… men lite roligare. 

Att hon själv ägde förmågan att få and­ra att skratta upptäckte Sissela redan som barn och även att hon i viss mån kunde styra när de skulle fnissa. 

– Jag kommer från en humoristisk familj. Mamma var roligast och ganska bitsk i kommentarerna, min bror är jätte­rolig också, liksom min pappa, förklarar hon.   

I familjesamvaron fick underfundigheterna näring att gro, så att vi som numera är publik glatt får skrocka när Sissela Kyle ger prov på sin sylvassa skärpa. 

– Jag är ju rolig, säger Sissela Kyle utan att skämmas för den talang som är hennes. 

En del beskriver den som en bitande sarkastisk ton. Andra som “torrolig” eller “utstuderat seriös”.

– Jag har rätt bra aning om vad som är roligt, känner att “det här är skoj”. 

Men hon kan behöva knåda, göra om och bearbeta skämten tills de fungerar. Det handlar även om tajming, konstaterar Sissela Kyle. Något hon har, om hon får säga det själv.

Skämten bygger på sådant som Sissela Kyle själv tänkt på och skrattat åt. 

– Jag är ganska lättroad. Skrattar troligen mer än genomsnittet vuxna som lär dra på munnen tre gånger per dag. 

Att hänga med barnbarnet skänker många glada stunder:

– Hon är obetalbart kul. Vi skrattar riktigt gott tillsammans. Bara att skaka på huvudet på ett skojigt sätt har fått oss att kikna gång på gång.

– Jag är också ihop med en rolig person, Per Naroskin (kallad Sveriges kanske roligaste psykolog, reds anm). Vi skämtar mycket ihop och tycker att mycket i tillvaron är ganska skrattretande. 

De träffades när de båda var i 50-årsåldern, i ett skede när det inte för någon av dem var läge för att bilda ny familj.  De var båda visserligen skilda men med hemmaboende barn. De lever fortsatt var för sig som särbor nu när barnen flyttat hemifrån. 

– För mig är det ett fint sätt att hålla vår gemenskap och längtan efter varand­ra vid liv, beskriver Sissela Kyle relationen.  

Så kan det också vara, som hennes rollfigur, skolfröken Malin i julkalendern Håkan Bråkan skulle ha sagt. 

 Lika yrken – skådis och psykolog

Sissela Kyle kan se flera fördelar med den typ av förhållande som de valt som deras: 

– Man kan fortsätta ha sitt eget liv och sin självständighet. Man får längta efter varandra. Känna att man väljer varand­ra när man träffas. Behöver inte kompromissa om lika många saker som man gör när man bor ihop. Plus att jag och min särbo Per båda har behov av egen tid. Men vi älskar varandra. Är ofta hos den andra och bor många gånger ihop i någon av ­lägenheterna. 

De har mycket att prata om. Avståndet mellan att vara skådespelare och psykolog är inte så stort, enligt Sissela Kyle. 

– De grenar inom yrkeslivet som vi har valt är olika, men tangerar varandra. De handlar båda om analyser av mänskliga beteenden och intresse för relationer.

Hon träffade sin Per i en radiostudio när de båda deltog i panelen i programmet Spanarna om trender och framtids­visioner. Blev senare placerade vid varand­ra på en 60-årsfest. Och upptäckte att de hade kul ihop. 

Numera är även de 60 plus. Det är ju ingen ålder idag om man får ha hälsan i behåll. Men visst gör åren sig påminda, konstaterar Sissela Kyle: 

– Jag kan känna en trötthet som jag känner igen från mina föräldrar och som började vid 60. 

Detta samtidigt som tonåringen inom henne lever kvar. Och alla andra åldrar och faser som hon gått igenom. 

“Jag är ung, gammal, stark, trött, tråkig och kul på samma gång”, som hon beskrev det i Aftonbladet. 

– Det mesta är likadant som tidigare. Jag gör mina listor som rör jobb och annat som vanligt. Och jag är fortsatt så intresserad av att vara kreativ att jag har svårt att hålla i mig.  

Hur mycket av den privata Sissela Kyle lyser då igenom på scenen?

– Det beror på sammanhanget. I en teaterpjäs gestaltar man mer någon annan, men använder sig av egna erfarenheter och kunskaper för att bygga och skapa en person.

Medan en show som hon själv varit med och skrivit visar mer av den som är hon. 

– Den här föreställningen, Etta på listan, bygger på mina funderingar och reflektioner och är såklart präglad av min personlighet. 

Överst bland önskningar på en ledig dag är att få träffa barnbarnet. Få vistas i naturen en stund, vandra eller ta en promenad. Sissela Kyle tycker om att vara utomhus och beskriver sig som “i viss mån en friluftsmänniska”. 

Att konsumera genom att shoppa intresserar inte på fritiden. Däremot att handla råvaror till en god måltid. Mat­intresset måste få sitt. Hon tänker alltid på smaken och resultatet, även när det gäller något så enkelt som en smörgås. 

– Det är viktigt att tänka efter medan man lagar och fråga sig: “Hur kan det här bli gott”? Behövs lite pinjenötter, persilja, koriander? 

Just koriander är ju en vattendelare, en del älskar örten i fråga, andra tycker att det smakar som att springa genom en barrskog med öppen mun. 

– Första gången jag åt det undrade jag om någon tappat ett doftblock i soppan. Nu gillar jag det skarpt. 

 Ingen matsnobb

Men hon är ingen matsnobb. Har hon bråttom blir det en skål med gröt, dock lite pimpad. 

– Jag äter mycket gröt och toppar den med fikon, solrosfrön, nötter. Urgott! 

Hon vill inte stressa eller behöva “slafsa i sig” maten. 

Maten svänger hon ihop i sitt proffskök, värdigt en kock, som hon anpassat efter egna önskemål. Efter 30 år i en sekelskift­eslägenhet i innerstaden bestämde sig nämligen Sissela Kyle för att det var dags att byta miljö. Nu bor hon sedan något år tillbaka i en modern lägenhet med vidunderlig utsikt över kanalen utanför och stadsdelen Henriksdal på and­ra sidan.

– Jag kände att det var dags för en förändring för min del. I min gamla lägen­het hade jag varit både gift och skild. Sett ­barnen växa upp. Haft min mamma boende en trappa ner från oss. När hon dog ville jag se något annat än storstadsliv utanför fönstret. Det var som att flytta hemifrån igen.