• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Slow-trenden manar oss att sakta ner

    Rörelsen "Slow food" började som en protest mot snabbmatskulturen. Sedan har slow blivit signalordet mot hets och stress på allt fler områden. Nu har trenden även nått vårt arbetsliv.

    Slow-trenden manar oss att sakta ner
    Foto: Getty images

    Många minns den fleeceklädde it-entreprenören Jonas Birgersson, även kallad Bredbands-Jesus, som på 90-talet missionerade om massiv utrullning av bredband i Sverige. Snabbt internet åt folket!

    Då satt vi vid våra hemdatorer och lyssnade på plågsamt sega modemuppkopplingar som lät som knastrande nödrop från yttre rymden. Då kunde vi inte föreställa oss att vi 15 år senare skulle ha internet med oss i fickan vart vi gick och kolla våra mobiler hundratals gånger per dag.

    It-branschen har alltid fokuserat på snabbare, mer och kraftfullare. Men nu är informationsöverflödet så stort att vi har svårt att hantera all stimulans. Nu kommer hjälpmedlen som ska få oss att stå emot den fantastiska teknik vi har fått. En del av dem ironiskt nog – digitala. Det finns appar som blockerar andra appar, som håller räkning på hur ofta du tar upp mobilen, som stänger av ditt wifi i perioder.

    Fler tecken i tiden är att den ytterst analoga mobillådan utsågs till Årets julklapp i julas. Eller att försäljningen av gammaldags, "dumma" mobiler utan internet sakta ökar igen. I Burträsk öppnade för några år sedan Sveriges första digital detox-camp för digiholics som behöver nyktra till.

    Det här är den senaste sektorn där det sker en reaktion mot vad många uppfattar som en tempoökning som gått över styr. På allt fler områden har det uppstått mottrender. Vi har fått begrepp som slow travel, slow fashion, slow cities och slow living. 

    Men det började med maten. När McDonald's öppnade sin första filial i Italien reagerade aktivisten Carlo Petrini. Han drog igång slow food-rörelsen som vill värna måltidskultur, lokal mattradition och småskalig livsmedelsproduktion. Alltså motsatsen till fast food, snabbmat. Idag har organisationen 100 000 medlemmar i 160 länder. 

    Snabbmatsindustrin ångar förvisso fortfarande på, men parallellt har den hemlagade, gärna omständliga maten stigit i status – långkok, handkavlad pasta, pulled pork och spröda småkakor. Det är inne att pyssla med surdeg och jäsa kombucha. Att något får ta lång tid blir den yttersta lyxen i ett stressat samhälle.

    Att hålla ett högt tempo under lång tid ökar risken för psykisk ohälsa och sjukskrivning. Foto: Getty images

    Normen ifrågasätts

    Denna eftertanke kan nu anas också i arbetslivet. Där har långsamt sällan setts som positivt. Snabb och framåtlutad är idealet för både individer och verksamheter. Få arbetssökande skulle komma på tanken att sälja in sig under en jobbintervju med ett ord som långsam. 

    Till sist dök även begreppet slow work upp. Helt enkelt för att ett rasande tempo varken är produktivt eller hållbart i längden.

    Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, ser flera tecken på att slow work-tanken får fäste. 

    – Man börjar ifrågasätta normen, att fort är bra, att snabbhet är något gott i sig. I framtiden kommer vi ändå att vara mycket långsammare än teknologin. Snabbhet kommer inte att vara ett konkurrensmedel mellan människor eftersom artificiell intelligens, alltid kommer att vara snabbare. Då kan vi fokusera på det vi är bättre på, som kreativitet, reflektion, socialt samspel och att kalkylera det oförutsedda.

    – Vi har sett hur människor i sektorer med hög arbetsbelastning försökt jobba fortare och fortare och hur det lett till ökad psykisk ohälsa och minskat välbefinnande. Det här börjar sjunka in nu. 

    Teknikens intåg i våra liv har gjort det svårt att dra gränser för när vi jobbar och inte. Foto: Getty images

    Ann Bergman pekar på hur svensk arbetsmiljölagstiftning har utvidgats från att mest handla om olycksfall till att även täcka stress och psykiska besvär. Hur världen förskräcks av det japanska fenomenet karoshi, död genom överarbete.

    – På 90-talet fanns en rädsla att vi inte skulle ta till oss den nya tekniken. Folk uppmuntrades att ta datakörkort. Problemet har istället blivit att vi använder tekniken så till den grad att vi måste börja skärma av oss. Tillgängligheten har lett till att vi tagit på oss arbetsuppgifter som vi inte ska göra, som att besvara jobbmejl på fritiden. Här pågår en diskussion på arbetsplatserna om vad som är okej.

    – Forskning visar också att långvarig stress gör oss mer korttänkta och riskbenägna. Vi blir sämre på att reflektera och lära nytt.

    Slow work – som alltså går hand i hand med slow internet – är att hushålla bättre med den mänskliga arbetskraften. Även i den bransch som tjänar storkovan på vår omåttliga it-användning hörs ibland maningar till sans och måtta.

    Men Ann Bergman påpekar att det inte är fråga om antingen eller. Ibland måste vi jobba snabbt. En övergång till mer slow work kommer att behöva ske – just det – långsamt

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!