Många minns den fleeceklädde it-entreprenören Jonas Birgersson, även kallad Bredbands-Jesus, som på 90-talet missionerade om massiv utrullning av bredband i Sverige. Snabbt internet åt folket!
Då satt vi vid våra hemdatorer och lyssnade på plågsamt sega modemuppkopplingar som lät som knastrande nödrop från yttre rymden. Då kunde vi inte föreställa oss att vi 15 år senare skulle ha internet med oss i fickan vart vi gick och kolla våra mobiler hundratals gånger per dag.
It-branschen har alltid fokuserat på snabbare, mer och kraftfullare. Men nu är informationsöverflödet så stort att vi har svårt att hantera all stimulans. Nu kommer hjälpmedlen som ska få oss att stå emot den fantastiska teknik vi har fått. En del av dem ironiskt nog – digitala. Det finns appar som blockerar andra appar, som håller räkning på hur ofta du tar upp mobilen, som stänger av ditt wifi i perioder.
Fler tecken i tiden är att den ytterst analoga mobillådan utsågs till Årets julklapp i julas. Eller att försäljningen av gammaldags, “dumma” mobiler utan internet sakta ökar igen. I Burträsk öppnade för några år sedan Sveriges första digital detox-camp för digiholics som behöver nyktra till.
Det här är den senaste sektorn där det sker en reaktion mot vad många uppfattar som en tempoökning som gått över styr. På allt fler områden har det uppstått mottrender. Vi har fått begrepp som slow travel, slow fashion, slow cities och slow living.
Men det började med maten. När McDonald’s öppnade sin första filial i Italien reagerade aktivisten Carlo Petrini. Han drog igång slow food-rörelsen som vill värna måltidskultur, lokal mattradition och småskalig livsmedelsproduktion. Alltså motsatsen till fast food, snabbmat. Idag har organisationen 100 000 medlemmar i 160 länder.
Snabbmatsindustrin ångar förvisso fortfarande på, men parallellt har den hemlagade, gärna omständliga maten stigit i status – långkok, handkavlad pasta, pulled pork och spröda småkakor. Det är inne att pyssla med surdeg och jäsa kombucha. Att något får ta lång tid blir den yttersta lyxen i ett stressat samhälle.
Normen ifrågasätts
Denna eftertanke kan nu anas också i arbetslivet. Där har långsamt sällan setts som positivt. Snabb och framåtlutad är idealet för både individer och verksamheter. Få arbetssökande skulle komma på tanken att sälja in sig under en jobbintervju med ett ord som långsam.
Till sist dök även begreppet slow work upp. Helt enkelt för att ett rasande tempo varken är produktivt eller hållbart i längden.
Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, ser flera tecken på att slow work-tanken får fäste.
– Man börjar ifrågasätta normen, att fort är bra, att snabbhet är något gott i sig. I framtiden kommer vi ändå att vara mycket långsammare än teknologin. Snabbhet kommer inte att vara ett konkurrensmedel mellan människor eftersom artificiell intelligens, alltid kommer att vara snabbare. Då kan vi fokusera på det vi är bättre på, som kreativitet, reflektion, socialt samspel och att kalkylera det oförutsedda.
– Vi har sett hur människor i sektorer med hög arbetsbelastning försökt jobba fortare och fortare och hur det lett till ökad psykisk ohälsa och minskat välbefinnande. Det här börjar sjunka in nu.
Ann Bergman pekar på hur svensk arbetsmiljölagstiftning har utvidgats från att mest handla om olycksfall till att även täcka stress och psykiska besvär. Hur världen förskräcks av det japanska fenomenet karoshi, död genom överarbete.
– På 90-talet fanns en rädsla att vi inte skulle ta till oss den nya tekniken. Folk uppmuntrades att ta datakörkort. Problemet har istället blivit att vi använder tekniken så till den grad att vi måste börja skärma av oss. Tillgängligheten har lett till att vi tagit på oss arbetsuppgifter som vi inte ska göra, som att besvara jobbmejl på fritiden. Här pågår en diskussion på arbetsplatserna om vad som är okej.
– Forskning visar också att långvarig stress gör oss mer korttänkta och riskbenägna. Vi blir sämre på att reflektera och lära nytt.
Slow work – som alltså går hand i hand med slow internet – är att hushålla bättre med den mänskliga arbetskraften. Även i den bransch som tjänar storkovan på vår omåttliga it-användning hörs ibland maningar till sans och måtta.
Men Ann Bergman påpekar att det inte är fråga om antingen eller. Ibland måste vi jobba snabbt. En övergång till mer slow work kommer att behöva ske – just det – långsamt
Fler makliga trender
Slow gardening Handlar om att skapa sin trädgård i naturens tempo, inte köpa den färdig. Att kompostera, samla frön och själv dra upp plantor tar tid.
Slow science År 2010 skrev vetenskapsmän i Tyskland ett manifest till försvar för forskares möjligheter att ta sig tid, pröva sig fram och misslyckas, i opposition mot en karriärdriven forskningskultur som premierar hög takt. Slow science-akademin i Berlin har mottot ”Ha tålamod med oss medan vi tänker”.
Slow travel Resenären väljer bort weekendtripper och bussrundturer som svischar förbi stans sevärdheter på två timmar. Hen stannar längre, söker kontakt med människor, hyr en vanlig bostad, tar lokalbussen, handlar i mataffären eller äter på kvarterskrogen.
Slow fashion En reaktion mot det massproducerade säsongsmodet som pumpas ut i ständigt nya kollektioner. Förespråkar färre, bättre och tidlösa plagg som används länge, liksom att laga, sy om eller handla begagnat.
Slow parenting Föräldrar som låter barnen upptäcka världen i sitt eget tempo istället för att boka in dem på ständiga fritidsaktiviteter.
Slow internet Checky är en app som räknar hur ofta du kollar mobilen. Space mäter din skärmtid. 1Fokus blockerar appar och webbsidor. Freedom stänger av din internetåtkomst.
Slow tv Uppfanns i Norge 2009. En oväntat populär genre där sådant som tågresor, kanalfärder eller legobyggen visas i sin fulla längd. I år kör SVT en ny maratonsändning av Den stora älgvandringen från Ångermanlands vildmark efter fjolårets tittarsuccé. Nyligen sändes Gården live på svtbarn.se i två veckor från en bondgård utanför Umeå.
Slow thinking För bättre beslutsfattande. I Chicago har unga män tränats i långsamt tänkande för att stärka deras impulskontroll.
Slow media Den amerikanska journalistikprofessorn Jennifer Rauch har skrivit en bok, som förespråkar en långsammare produktion och konsumtion av medier.
Slow work Hjärnforskaren Katarina Gospic har utarbetat ett antistörningskit för arbetsplatser i samarbete med en mobiloperatör.
Slow internet Förre Googlemedarbetaren Tristan Harris startade Time Well Spent som verkar för att tiden vi lägger på digitala tjänster ska känna meningsfull.
