Vad äter vi i framtiden?

På femtiotalet pratades det mycket om framtidens mat. Allt fler kvinnor kom ut i arbetslivet och hade därmed mindre tid till köksbestyr. 

Långkoket fick vika ner sig till förmån för hel- och halvfab­rikat. Framtidens mat var redan här i form av till exempel frysta fiskpinnar – en välsignelse för den yrkesarbetande kvinnan. I Sverige lanserades fiskpinnar 1956 av livsmedels­företaget Findus, som hämtade idén från USA. 

Då var det den förändrade kvinnorollen som tvingade oss att äta annorlunda. Idag är det klimatförändringarna som gör att vi måste tänka i en ny ­riktning. 

Maten hot mot klimatet

Ett av de allra största hoten mot miljön och klimatet är vår matkonsumtion. Maten hotar den biologiska mångfalden, men matproduktionen orsakar också stora utsläpp av växthusgaser. 

När samhället förändras, förändras också vårt sätt att äta. 

– Vad vi äter och hur vi producerar mat är avgörande för klimatet och framtiden. Maten är en stor del av problemet med klimatförändringar, men mat­en är också en del i lösningen. Det är viktigt att framhålla. Sverige är världsledande när det gäller hållbar livsmedelsproduktion och på många sätt ett föregångsland. Det ska vi vara stolta över, men det ger oss också en unik möjlighet att inspirera andra länder. Det är ingen slump att många svenska företag tänker nytt och inno­vativt runt matproduktion, säger Lovisa Madås, grundare av Agfo, ett mediebolag som fokuserar på framtidens matsystem. 

Ett stort problem, enligt forskarna, är matsvinnet. Det behöver drastiskt minskas. En tredjedel av all mat som produceras globalt blir svinn, och det är förstås ohållbart. 

– Matsvinnet står för åtta–nio procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det kan jämföras med flyget som står för ungefär fyra procent. Svinnet måste minska i alla led i värdekedjan, var svinnet sker ser olika ut i olika länder. I Sverige är det faktiskt konsumenterna som står för det mesta svinnet, säger Lovisa Madås. 

Minska fossilberoendet

Det viktigaste vi behöver göra, enligt forskarna, är dock att minska vårt fossilberoende – i hela samhället, men också inom livsmedelsproduk­tionen. Sverige ligger bra till i ett globalt perspektiv, många företag kör till exempel redan sina transporter på förnybart bränsle. Och allt fler lantbrukare har solceller på taket, vindkraftverk och kör på förnybart bränsle gjort av slaktrester, gödsel eller matavfall.

Vi måste också använda våra resurser smartare, ­visar forskningen. Vi kan inte slänga morötter bara för att de är krokiga. 

– Vi måste bli mycket mer medvetna om vad det är för resurser vi gör oss av med. Varför ska vi ha värphöns som bara lägger ägg? Vi borde kunna äta värphöns i betydligt större utsträckning än vad vi gör idag. Det finns faktiskt ett företag som tillverkar just värphönsburgare. Juicen Rescued, som uteslutande tillverkas på fallfrukt, är ännu ett exempel på företag som använder resurserna på ett nytt, hållbart sätt. 

Ännu ett exempel är det finska livsmedelsföretaget Solar Foods som har utvecklat ett helt nytt slags protein, Solein, som bland annat innehåller koldioxid. 

Enligt företagets egna beräkningar uppskattas proteinet vara hundra gånger mer miljövänligt jämfört med köttproduktion, och det lär både smaka och se ut som vetemjöl. 

Just nu testas proteinet för att så småningom kunna användas i mat. Inom bara ett år kan det finnas på marknaden – och därmed på våra tallrik­ar. Proteinet framställs i en helt naturlig jäsningsprocess och kan tillverkas utan hänsyn till världsliga ting som väder, vind, vattentillgång och ­jordmån.  

Att svenskarna blir alltmer medvetna om vad vi stoppar i oss är ett faktum, menar ­Lovisa Madås. 

– I en återkommande undersökning från Livsmedelsföretagen får människor svara på vad de vill veta mer om när det handlar om mat. Tidigare har många varit nyfikna på dieter. Men i den senaste undersökningen vill en majoritet av de svarande istället veta hur mat­en produceras. 

Framtiden finns i historien 

Men vad blir egentligen framtidens mat? Finns köttbullen kvar på tallriken eller kommer vi att äta insekter och kött framställt i laboratorium? Kommer vi ens att äta kött?

– Ingen forskningsrapport säger att vi bara måste äta veganskt i framtiden. Vi behöver ha betande djur i Sverige. Men vårt animaliska protein måste komma från hållbara system. I större utsträckning kommer vi att behöva äta utifrån lokala förutsättningar. På grund av det allt varmare klimatet kommer vi sannolikt se andra grödor på tallriken. Lupin­bönorna tror jag har en lysande framtid. Jag gissar också att de gamla kulturgrödorna, som hirs, får större utrymme. 

Framtidens mat handlar inte bara om nya rätter och annorlunda ingredienser. Att titta på hur vi åt förr är en bra start, menar Lovisa Madås. 

– För bara några decennier sedan åt man mycket mer klimatsmart i Sverige. Man kastade inte mat och man tog vara på hela djuret och hela råvaran. Svaret på framtidens mat finns delvis hos de äldre generationerna.