Jourhem – inte bara för människor

Vi träffar Josefin Jackson från Voov Uppsala och kontaktpersonen Anna (som egentligen heter något annat) för att prata om deras arbete, förhoppningar och framtid.  

De har båda egna hundar och vet vilken känslomässig betydelse ett husdjur har.

För Josefin började engagemanget när hon fick rådet att kontakta Voov för att skänka en säck hundmat. 

– Jag frågade men förening­en låg på is. Istället fick jag frågan om jag ville ge lite av min tid och gå en studiecirkel hos dem då de skulle starta om före­ningen på nytt. Jag tackade ja och senare blev jag sek­reterare i styrelsen.

Anna fann föreningen när hon sökte efter ett ideellt arbete att engagera sig i.

– Jag hittade hit genom volontärbyråns hemsida. När jag såg annonsen för Voov lät det perfekt.  

Forskning visar att där det finns våld mot människor i en nära relation är det stor risk att det också förekommer våld mot familjens husdjur. Även det omvända har bevisas; att där det förekommer våld mot husdjur finns det en stor risk att det förekommer våld i ­familjen. 

– Många gånger används djuren som slagträ av den. Slag kan riktas mot djuret, eller hot om våld kan uttalas. Det har hänt många gånger att djur misshandlats till döds, säger Anna.

Det här är något som Voov vill göra fler medvetna om men det kan vara svårt att få andra att förstå vad de arbetar med.  

Kommunen saknar rutiner

Sambandet mellan våld i nära relationer och våld mot djur är väl känt bland socialsekre­terare. Många vet också om att Voov kan hjälpa till med att ordna jourhem, men fortfar­ande saknas det rutiner hos många kommuners socialtjänster. 

– Man missar att fråga dem som söker hjälp om de har husdjur. Det kan i sin tur göra att de inte heller får veta att Voov finns, säger Josefin. 

Det är få skyddade boenden som kan ta emot husdjur. Det kan också vara så att man saknar de resurser som krävs för att ta hand om djur som även kan vara traumatiserade.

– När en person väl beslutar sig för att lämna relationen kan det faktum att de har ett husdjur bli en sak som för­senar flytten bort, säger Josefin.

För att få hjälp av Voov måste den som söker hjälp för sitt husdjur ha påbörjat processen att ta sig ur sin relation. 

– Först efter att personen tagit kontakt med socialtjänsten eller en kvinnojour kan vi agera och skaffa jourhem, ­poängterar Josefin.

Viktigt med sekretess

– Det är jätteviktigt att vi inte kan spåras när vi placerar djuren i jourhem. Det finns de som är villiga att göra precis vad som helst för att kunna komma åt sin partner, säger Anna.

I familjer där våld och hot om våld förekommer kan husdjuret ofta vara den enda känslomässiga trygghet som finns, både för barn och vuxna. 

– För en del blir det väldigt känslosamt när de ska lämna över sitt djur till oss för att placera i ett jourhem, men vi och en socialsekreterare är alltid med vid överlämnandet. Det sker alltid på en trygg plats, säger Anna. 

För en person som ska ta sig ur en våldsam relation kan ekonomin vara tuff. Det är inte ovanligt att det är den våldsamme partnern som har kontroll över ekonomin, och personen som lämnar relationen får ta vad den kan när hen flyttar. 

Att ha sitt djur i jourhemmet kostar inget. Däremot ger inte socialtjänstlagen utrymme för bidrag för de omkostnader som kommer med att ha husdjur. 

Så de löpande kostnaderna, såsom foder, vaccination och försäkring, kan för en del människor bli svåra att klara av utan bidrag när de ska ta sig ur den våldsamma relationen.

Det här är något som Voov gör allt för att underlätta. Förra året slöt riksorganisationen ett avtal med djurförsäkringsbolaget Sveland. 

Gratis veterinärvård

– De kommer att bekosta veterinärvård för de djur som vi placerar i våra jourhem, och under tiden de är där är de försäkrade via oss. De bidrar också med en fond utöver detta för det som eventuellt inte täcks av försäkringen. Voov står även fortsättningsvis för självrisken och för de veterinärkostnader som är mindre än den, säger Josefin.

Under tiden ett djur är i jourhemmet kan man söka vård för djuret utan att avslöja dess identitet. Allt för att undvika att det ska kunna hittas av den som kan vilja skada det. 

Djurskyddslagstiftningen i Sverige ser djur som levande varelser som har rätt till omvårdnad, såväl fysiskt som psykiskt. Men det finns en annan del som båda snart hoppas ska kunna ändras och det är att djur rättsligt betraktas som en egendom. 

Josefin och Anna tycker båda att det är en svår fråga men säger att de inte tror att de flesta ser det som något som hindrar dem från att ta med djuret från en våldsam relation även om de inte formellt är ägare. 

Att skydda djuret går före något annat.

– Vi har hört talas om fall där en person anklagats för stöld men inte varit med om det själva. Det är också ett kontrollverktyg som används av den som är våldsam: “Om du tar med dig djuret anmäler jag dig för stöld.”

Jourhem för alla djur

Det är inte bara hundar och katter som behöver jourhem, det kan gälla alla slags husdjur.

–Vi har faktiskt fått förfrågan om att placera en get, säger Josefin och tillägger att de gör allt de kan för att hitta jourhem åt alla som ber om hjälp.

När jag frågar dem om vad de har för drömmar för Voov i framtiden är svaren många, men att nå ut med informationen om att de finns till dem som behöver deras hjälp är en av de viktiga.

– Vi hoppas också att vi ska kunna få fler som arbetar som volontärer i föreningen. Det är fantastiska människor som jobbar här och alla brinner för vad vi gör. Det finns så mycket man kan bidra med. Insatsen  kan exempelvis bestå av att delta på mässor, vara ute och informera, instagramma eller delta vid överlämningar till jourhem. Alla kan bidra på det sätt som passar dem. Stor djurvana är inte alltid nödvändigt, allt beror på det djur som behöver placeras, säger Josefin. 

Kan vara traumatiserade

Eftersom många av djuren antingen varit utsatta för våld eller bevittnat det kan de vara traumatiserade eller rädda. Därför är det viktigt att man kan ge dem en lugn och stabil tillvaro.

– Vi placerar exempelvis inte en problemhund hos någon som inte är hundvan. Men ofta är djuren väldigt kärlekstörstande och kräver inget annat än att få vara nära. Vi välkomnar alla typer av jourhem, säger Josefin.

Anna och Josefin berättar att det finns tydliga direktiv för hur deras arbete ska ­skötas.

– Det känns bra med vår ­sekretess vi arbetar under, våra överlämningsrutiner och att det alltid är med en person från socialtjänsten eller kvinnojouren med, säger Anna.

Josefin berättar hur glad hon är över föreningsbidraget de fått av Uppsala kommun. 

– Det känns fantastiskt. Idag blir vi inbjudna till kvinnojourer, kommunen och and­ra för att berätta om vårt arbete. Vi har kommit långt på de tio år som Voov funnits, men vi behöver komma mycket längre, avslutar Josefin.